Kosovokvinnor bygger broar | Fria.Nu
Fria Tidningen

Kosovokvinnor bygger broar

I staden Mitrovica har kvinnor från Kosovos olika folkgrupper gått samman. Målet: en enad stad. "Alla i Kosovo har samma problem – pengar", säger Natasa Saveljic.

Dess höga, gråa valv tornar upp sig mot den molntunga himlen. Bron är tom sånär som på en sovande hund och en mörkblå KFOR-jeep. Vid brons slut hindrar en hög stenar bilar från att passera. Intill stenhögen slår några serbiska flaggor i vinden och på andra sidan bron vajar det nya landet Kosovos blågula flaggor. Välkommen till Mitrovica, den delade staden.

Före Kosovokriget 1999 bodde albaner, serber, romer och andra folkgrupper i fred med varandra i den lilla staden i norra Kosovo. Nu bor serber i den norra delen och albaner i den södra. Få törs gå över bron och kontakten grupperna emellan är minimal. När som helst kan det smälla. Mitrovica kallas Kosovos krutdurk och oroligheter blossar upp med jämna mellanrum.

Det vill Vetone Veliu, Natasa Saveljic, Gordana Lazovic och Zuhra Kani ändra på. Därför har de skapat organisationen Mitrovica Womens Association for Human Rights. Organisationen har funnits sedan i höstas och har hittills genomfört mindre projekt. Främst handlar det om att göra kvinnor medvetna om sina rättigheter, få fler kvinnor på höga positioner och få män att inse vinsten av att inkludera kvinnor i arbetet med att bygga upp Europas yngsta stat, Kosovo.

Arbetet är långsiktigt och det är för tidigt att säga vilka resultat det har gett. Men att personer från skilda folkgrupper samarbetar är unikt.

– Det har gjorts försök med multietniska organisationer tidigare, men de har inte lyckats, säger albanska Vetone Veliu.

Varför fungerar det för er?

– Vi är kvinnor. Jag tror det beror på att vi är väletablerade bland våra landsmän. Vi har stora kontaktnät och ett bra stöd hemifrån, säger bosniska Zuhra Kani.

– Kvinnor är fredligare än män. Det är mest män som bråkar och demonstrerar, säger Veliu.

Ingen av kvinnorna vid bordet tror att deras män hade kunnat sitta som de gör.

– Inte för tillfället, kriget är fortfarande för nära i minnet för männen. Men de stöttar oss och uttrycker sig genom oss, säger Veliu.

Som kvinnor är de mer lika än olika, menar de. Oavsett folkgrupp har kvinnor en lägre ställning än män i Kosovo. De har gemensamma problem – hur de ska ha råd att ge barnen mat och utbildning och hur de ska få ett slut på mäns våld mot kvinnor.

Föreningen är ideell och finansieras bland annat genom den svenska organisationen Kvinna till kvinna. Kvinnorna träffas nästan dagligen och i går gjorde de affischer tillsammans inför den internationella kvinnodagen den åttonde mars.

– Vi jobbade till sent i natt, men vad fina affischerna blev, säger serbiska Gordana Lazovic.

Det är lunchdags och kvinnorna lämnar kontoret. De går armkrok genom centrum, som laddar för firandet av Kosovos femårsdag när Fria Tidningen besöker staden. Arbetare hänger upp Kosovos flaggor i träd och på lampor. Butikerna lockar med rea inför självständigheten och flygblad gör reklam för den stora konsert som ska hållas på torget.

Restaurangen är full med folk och det enda lediga bordet är i avdelningen för icke-rökare. Zuhra Kani vänder upp och ned på ”ingen rökning-skylten” och tar upp cigaretter och tändare ur handväskan.

Två pizzor med skinka och svamp, säger hon till servitören medan hon tar ett djupt halsbloss.

En albanska, två serbiskor och en bosniska – reagerar folk över att ni umgås över gränserna?

Kvinnorna byter blickar.

– I början gjorde de det, nu har folk vant sig. Det är lättare för oss att träffas i södra Mitrovica (albanska delen). I norra är det fortfarande inte riktigt accepterat, säger Vetone Veliu.

Nu öppnas restaurangdörren och en annan gruppmedlem, albanska Fahrije Kabashi, kommer in. De kindpussas och ger varandra en snabb lägesrapport.

För tillfället är Kabashi arbetslös, precis som cirka 40 procent av Kosovos invånare. Men det kunde ha varit värre. Maken har jobb och kriget är över, säger hon. Hon pratar stolt om sin son som just är på besök hemma. Sonen läser diplomati på universitetet i grekiska Thessaloniki och Kabashi hoppas att han får en hög position i Mitrovica när han är färdigutbildad.

– Min generation fick aldrig chansen att åka utomlands. Vi kunde knappt studera alls, vi hade fullt upp med att överleva. Jag födde min son under de värsta tänkbara förhållandena i ett flyktingläger i Makedonien, säger hon.

Hon blir tyst en stund. Sedan säger hon:

– Dagens unga har bättre förutsättningar än vi.

Kvinnorna vid bordet nickar. De säger att de är hoppfulla inför framtiden. Bara ekonomin blir bättre.

– Jag hoppas att Serbien och Kosovo kan hålla sams. De flesta vanliga människor vill ha fred. Men vi måste ha jobb, säger Vetone Veliu.

Fakta: 

Kosovo

Kosovo blev självständigt från Serbien den 17 februari 2008. Landet är ungefär lika stort som Skåne och har cirka två miljoner invånare. Befolkningen består till 90 procent av albaner och till drygt fem procent av serber. Resten är bland annat romer, bosnier och turkar. Kosovo är ett av de oroligaste områdena på Balkan. Landet brottas med hög arbetslöshet, kriminalitet och korruption. Den främsta oroshärden är kring Mitrovica i norra Kosovo, där regelbundna våldsincidenter rapporteras. I dagsläget finns det omkring 60 svenska KFOR-soldater i Kosovo, de flesta i Mitrovica.

Källa: Utrikesdepartementet

Annons

Rekommenderade artiklar

Historisk protest mot kärnkraft

Uppemot 100 000 taiwaneser deltog i lördags i vad som kan ha varit landets största manifestation mot kärnkraft någonsin.

Fria Tidningen

Gästarbetare utsattes för tortyr

När Lahandapurege Ariyawathie från Sri Lanka återvände från Saudiarabien hade hon utsatts för tortyrliknande misshandel och fått 24 spikar inslagna i sin kropp. Ända anser hon att hon hade tur. I januari halshöggs ett ungt hembiträde från Sri Lanka i Saudiarabien.

Fria Tidningen

Keystone XL: Miljörapport kritiseras hårt

Den planerade oljeledningen Keystone XL, som sträcker sig från Kanada till södra USA, utgör inget allvarligt miljöhot enligt en ny rapport från det amerikanska utrikesdepartementet. Men rapporten sågas av motståndare till det kontroversiella projektet.

Fria Tidningen

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2019 Fria.Nu