Låt internationella kvinnodagen inspirera till fattigdomsbekämpning | Fria.Nu

Debatt


Erik Lysén • Internationell chef för Svenska kyrkan
Uppsala Fria

Låt internationella kvinnodagen inspirera till fattigdomsbekämpning

I en värld där många lever i överflöd är det en skandal att nästan en miljard människor samtidigt är undernärda, skriver Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan.

I dag, på internationella kvinnodagen, kan vi detta år inspireras av ett viktigt 100-årsjubileum. Våren 1913 beslöt riksdagen i stor enighet att som första land i världen införa en pension som omfattade i princip hela befolkningen. Även kvinnor som aldrig haft egna inkomster var berättigade till pension. Beloppet var till en början mycket liten och till en början var kvinnors pensioner lägre än männens. Men det var ett avgörande första steg på utvecklingen av ett trygghetssystem som bygger på att människor har rätt till stöd i de skeden av livet när de inte kan försörja sig själva – de ska inte vara utlämnade till en välgörenhet som alltid riskerar att kränka mottagarens integritet och värdighet.

Det var ingen slump att pensionen var en av de första byggstenarna i det svenska välfärdsbygget. I början av förra seklet var ”fattigdomsfrågan” i hög grad en äldrefråga – gamla och ”orkeslösa” var den största gruppen som var hänvisade till fattighusen. Om vi lyfter blicken från Sverige 1913 ser vi att det finns likheter med den globala fattigdomen i idag. Många fattiga länder står i dag på tröskeln till att bygga upp välfärdssystem. Och i takt med att färre barn föds och medellivslängden ökar även i fattiga länder, så åldras fattigdomens ansikte. Kvinnor, och allt oftare äldre kvinnor, är särskilt utsatta för fattigdom. Vi vet sedan länge att kvinnor och flickor oftare är undernärda och utsatta för fattigdom än pojkar och män.

Men vi vet att det går att minska hungern på ett effektivt sätt – och samtidigt stärka kvinnors självbestämmande! Kontanta stöd, som familjebidrag, folkpension och rätt till beredskapsarbete har de senaste åren införts i en rad utvecklingsländer. Det ger en grundläggande ekonomisk trygghet även till människor som står utanför de formella arbetsmarknaderna, precis som den svenska folkpensionen gjorde. När barnbidrag ges till mödrar stärker man kvinnors makt över hushållekonomin, precis som vi gjorde när barnbidrag infördes i Sverige på 1940-talet.

Vetenskapliga utvärderingar visar att kontanta stöd överlag ger goda och tydliga resultat. Oavsett om pengarna ges som barnbidrag eller pensioner leder de till att undernäringen minskar, särskilt bland barn, fler barn går i skolan och människors hälsa förbättras. Även om stöden sprids snabbt är de ännu helt otillräckliga. Det internationella biståndet skulle kunna göra att utvecklingen snabbas på. För att införa pensioner och andra stödsystem behövs stora investeringar i sådant som folkbokföring, skattesystem och administrativa system. Här kan det svenska biståndet spela en viktig roll.

I en värld där många lever i överflöd, och de allra flesta har fått de betydligt bättre de senaste åren, är nästan en miljard människor undernärda. Det är inget mindre än en skandal. I årets fasteinsamling uppmanar Svenska kyrkan oss alla att göra Allt för att utrota hungern. Genom att stödja införandet av barnbidrag, folkpensioner och andra kontanta stöd i utvecklingsländer skulle Sverige kunna bidra till att både minska hungern och främja jämställdhet och kvinnors självbestämmande.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Stort underskott på studentbostäder i Uppsala

Konsekvenserna som Sveriges bostadsbrist orsakar landets studenter är förödande. På tisdag arrangerar vi därför en konferens för att uppmärksamma dessa, skriver Martin Sahlin, ordförande, Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO), Stina Fredriksson, ordförande, Göteborgs Förenade Studentkårer (GFS), Magnus Olofsson, vice ordförande, Uppsala studentkår och Tora Törnquist, ordförande Lunds universitets studentkårer (LUS).

Uppsala Fria
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria.Nu