Replik: Skolplikt | Fria.Nu
Lennart Fernström

Inledare


Lennart Fernström
Fria Tidningen

Replik: Skolplikt

Lennart Fernströms kommentar till socialdemokraternas förslag att förlänga skolplikten till 18 år har väckt reaktioner. Här publicerar vi repliker från två läsare: Cecilia Dalman Eek (S) och Hillevi Werring (MP).

Ska sjuttonåringar tvingas gå i skola?

Lennart Fernströms analys av hur vi Socialdemokrater tänker och syftet med vår politik är både förbluffande och historielöst. Det är obegripligt att han inte erkänner utbildning som ett verktyg för frihet för arbetarklassens ungdomar. Inget om att deras frihet att forma sina liv hänger ihop med hur väl samhällets utbildningssystem motsvarar deras behov. Kunskap är en förutsättning inte bara för att arbeta utan för att bli en aktiv medborgare och kunna hävda sin rätt i samhället. Det är en klassfråga att se till så att skolan organiseras så att unga från icke studievana hem kan komma ut i livet beväpnade med kunskap för livet – inte bara för arbetsmarknaden. Kunskap är alltjämt makt.

Naturligtvis är människans frigörelse mycket större än att ha ett jobb. Men du kan ju testa att sitta på socialkontoret och se hur mycket frigörelse det finns att få där. Det är en klassfråga att 70 procent av ungdomarna på socialkontoren inte har gymnasieutbildning. Den som kan försörja sig själv slipper vara någon annan till lags, slipper få sin ekonomi granskad och jaga svarta påhugg för pengar till det som inte täcks av försörjningsstöd, aktivitetsbidrag eller föräldrars välvilja.

Om kunskapsklyftan får fortsätta växa leder det till att de mest utsatta förlorar inflytande och att de redan resursstarka får allt mer makt över demokratin och samhällsutvecklingen likaväl som i arbetslivet. Alternativet för de unga som skolan inte lyckas med, är att de tvingas ställa sig i kön till socialkontoren. Eller till förfogande för en ny, ännu lägre nivå på låglönejobb som statsministern sagt att Sverige borde ha flera av. Obligatoriskt gymnasium är inte det enda svaret på frågan om hur unga blir starkare i framtidens samhälle. Men det är bättre att erkänna att nio års grundutbildning inte räcker än att låtsas som om det går lika bra i livet utan kunskap.

Cecilia Dalman Eek
Riksdagsledamot (S) för Göteborg 

 

Redaktören svarar:

Ingenstans i min text förnekade jag betydelsen av utbildning. Ändå är det just det som Cecilia Dalman Eek väljer att ta upp, istället för frågan om det är rätt att tvinga skoltrötta ungdomar att börja (men ej avsluta) gymnasiet. Och det är just det som är problemet med det socialdemokratiska tänkandet: anser de att något är bra så ska det också tvingas på folk. Därför räcker det med att argumentera för att en verksamhet är bra för att legitimera ett tvång. Och de som är emot tvånget målas upp som motståndare till verksamheten, i detta fall utbildning, i sig.

Men tvånget handlar ju inte om dem som tycker att verksamheten är bra, det handlar tvärtemot om dem som bedömer att verksamheten inte är bra för dem, åtminstone inte just då. I detta fall en procent av 16-åringarna. Anledningarna till det kan vara många. Anledningar som de själva har koll på, men inte de socialdemokratiska riksdagsledamöterna. Ändå anser sig Dalman Eek ha rätt att bestämma vad som är bäst för ungdomar som hon inte ens har träffat.

Slutligen, att så många utsätts för en vidrig behandling på såväl socialkontor, hos arbetsförmedlingen som på Försäkringskassan är ju ett resultat av den arbetslinje som socialdemokratin omfamnar och till stor del har genomfört. Om ni inom socialdemokratin, som jag, ogillar hur folk behandlas på social­kontoren – jobba för att avskaffa dem och inför en ovillkorad basinkomst, ofta kallad medborgarlön, istället. Det skulle nämligen, till skillnad mot obligatorisk skolgång, göra att folk slapp sitta med mössan i handen hos statliga och kommunala myndigheter.

Lennart Fernström

  

 

Erkänn utbildning som ett verktyg för frihet

Jag delar Lennart Fernströms uppfattning att förslaget om en förlängd skolplikt inte är någon bra idé. Fernström skriver också att man bör ställa krav på skolans utveckling mot högre kvalitet istället för att skapa mera tvång. Även här delar jag helhjärtat hans uppfattning.

Men sedan undrar jag om vi inte lever i tämligen skilda världar. Han skriver att 99 procent av alla elever ändå börjar i gymnasiet. I den stadsdel i Göteborg där jag bor och är verksam är den siffran ungefär 59 procent, och många faller ifrån under vägen.

Fernströms tankar om individens frihet att även vid tämligen ung ålder utforma sitt liv efter eget huvud är bestickande. Men hur stor möjlighet har en sextonåring i dag att välja? Eller en tjugoåring som inte slutfört gymnasiet och fortfarande bor hemma hos föräldrarna? Fernström talar lite föraktfullt om arbetslinjen. Men om man inte kan hitta ett arbete, och framför allt ett som ger en utlopp för ens intressen och kunskaper, vilken frihet har man då? Vilka möjligheter har man att välja? Utan en bra skolgång bakom sig är risken stor att det blir andra som väljer åt en.

Min uppfattning är att den goda skolans uppgift är att tända och bibehålla intresset och nyfikenheten på den egna personen, andra människor, det gemensamma samhället och världen omkring. Skolan ska ge barn och ungdomar en förvissning om att de vet, kan och vill.  Den ska lära kritiskt tänkande, kommunikationsförmåga och en vilja att förändra. När den är som bäst är det just det den gör. Men vi har mycket jobb kvar. Låt oss tillsammans med eleverna kavla upp ärmarna och sätta igång!

Hillevi Werring
Ledamot SDN Angered (MP)
Ersättare i kommunfullmäktige 

 

Redaktören svarar:

Att 99 procent börjar gymnasiet är siffror från Skolverket; då är det individuella programmet inräknat. Räknar du bort det, hamnar siffran på 90 procent.  Sedan håller jag helt med om att skolan borde vara det som Hillevi Werring skriver. Just därför, för att eleverna ska kunna ställa de kraven, är det viktigt att den, framför allt för de äldre eleverna, är frivillig. 

Att de som inte får arbete också blir bestulna på sin frihet är ett av problemen med arbetslinjen. Om vi ersatte arbetslinjen med en fritidslinje och FAS3, AMS-kurser och så vidare med en basinkomst så skulle både unga och äldre få en betydligt större frihet och makt över sina liv.  

Fakta: 

<h2><strong>Läs även:</strong> <br><a href="http://www.fria.nu/artikel/96264">Korta ner skolplikten</a></h2>

ANNONS

© 2021 Fria.Nu