Synpunkten


Daniel Sterner
Fria Tidningen

Kaktus – vad menar Bowie?

Detta är min tolkning av David Bowies vackra låt Eight Line Poem. Du hittar den på förstasidan av Hunky Dory som utkom 1972, mellan låtarna Oh! You Pretty Things och Life on Mars?

Tactful Cactus by Your Window

Den taggiga, excentriska varelsen som inte är som alla andra står tyst och avvaktande.

Surveys the Prairie of Your Room

Hon betraktar och förundras över den ödeläggelse som vår likriktning har skänkt oss.

Mobile Spins to its Collision

Vårt ambitiösa urverk verkar inte fungera längre.

Clara Puts her Head Between her Paws

Klarsynta väljer att inte se något.

They’ve Opened Shops Down West Side

Försvarare av rådande ordning tar till ljusskygga metoder för att undanröja allt taggigt och ojämnt.

Will All the Cacti Find a Home?

Kommer ödeläggelsen bli total innan vi bejakar det som kaktusarna utlovar?

But the Key to the City

När allt kommer omkring bär de på nyckeln till en rikare tillvaro.

Is in the Sun that Pins the Branches to the Sky

Som förefaller vara att återinföra hellenismen, med all dess mångfald, färgprakt och glädje (men också blodsoffer, sinnesförvrängning och lidande).

Ska vi alltså se fram emot en tillvaro av soldyrkan, orakel och orgier? Kanske. Men snarare tror jag att bilden av kaktusen som släpper in solen är en metafor och en vädjan till tolerans (Bowie bildade ju som 17-åring Föreningen för förhindrande av grymhet mot långhåriga pojkar). Vi hittar ytterligare fog för att det handlar om tolerans i en annan låt på samma sida av Hunky Dory: Quicksand. Där varnas för lockelsen med fascistiska rörelser i tider av social oro. I låten nämner han kusligt nog Golden Dawn (se Alexandra Pascalidous artikel i Fria 4/1 2013) – den farliga rörelse som växer i Grekland och Bulgarien i dag.

Låt mig nu ta tag i centralgestalten – kaktusen – och med ömma fingrar knåda vidare.

Jag väljer att gå till ursprungsbetydelsen, vilket i det här fallet inte är helt enkelt. Kaktusen gav, kanske mer än någon annan växt, vår vän Carl von Linné svår frustrationshuvudvärk vid 1700-talets mitt. I sin klassificeringsiver fann han kaktusen vara en sällsynt svår styggelse. Var det en tistel? En kronärtskocka? En solros som slagit rot i en gigantisk tallkotte? Han gav upp och bestämde sig för att istället ge ett annat släkte – de suckulenta, taggiga ökengurkorna som vi har i våra fönster i dag – namnet kaktus.

Han visste mycket väl att den växt som på grekiska kallades kaktos, som återfanns främst på Sicilien, var bortom hans (för vetenskapen ovärderliga) logiska system. Det var en förnuftsvidrig hybrid. Självaste Aristoteles ska ha exemplifierat med just kaktosen (i split med den stele idealisten Platon) att allt må vara av samma essens, men kan utvecklas till vilka underliga och vackra former som helst – även om det var ämnat bli något annat från början. Det är den inneboende potentialen, inte de yttre ändamålen eller idealen, som bestämmer vad du ska bli. Skäggapa.

Denna märkliga växt – delikat att sylta och med psykoaktiva spårämnen för de mystiskt lagda – var känd som kaktos redan under förhellenistisk tid (många hundra år före Kristus). Om du vill ha en ursprunglig kaktos i ditt fönster, välj en vanlig kronärtskocka. Apokryfa källor vittnar om ett ännu äldre ursprung: att den var ett av den Gule kejsarens många lyckade genetiska experiment för 5000 år sedan.

Åter till Grekland. Ett av mysterierna vid Telesterion i antikens Eleusis lär ha varit ett slags glödande Kaktos (elektrisk, radioaktiv eller på något annat exotiskt sätt joniserad); nudda den med läpparna så tuppar du av med vit blixt och donnerklapp. Detta var den hemliga ”Demeters kyss” som folk kom ända från Indien för att få uppleva. Nu för tiden kan förstås vem som helst prova. Det är bara att fjöla på ett elstängsel.

Reds begreppen verkligen ut av tolkningen ovan? Blir låten mer begriplig? Tveksamt. Menar Bowie kanske med kaktus bara… kaktus?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Synpunkten
:

Biets säregna dans

Honungsbiet. Det finns knappt någon varelse på denna jord som i sin minsta rörelse och till sitt själva väsen så förkroppsligar korsvägen mellan aritmetik, musik, geometri och astronomi – den skola som ursprungligen kallades kvadrivium och som vi människor ägnade oss åt i mer civiliserade tider.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu