Fördjupning


Idrottspolitiska ögonblick

Del 2: Slaget om könen

Fria Tidningen

Tennisdramat som ändrade synen på kvinnliga idrottare

”Idrott och politik hör inte ihop” – har du hört det förut? I en serie artiklar slår Fria hål på den seglivade myten och lyfter fram berättelser ur historien där idrotten spelat en stor roll för politiken.

Tennismatchen 1973 mellan en av den tidens största tennisstjärnor Billie Jean King och manschauvinisten och före detta stjärnan Bobby Riggs blev ett exempel på hur en idrottshändelse kan avslöja fördomar och förändra politiska villkor långt utanför idrotten. Dramat började i maj samma år.

13 maj 1973, Kalifornien, USA

Världens bästa kvinnliga tennisstjärna Margaret Court var besegrad av den 25 år äldre manlige föredettingen Bobby Riggs. 6–2 6–1 löd det överlägsna slutresultatet.

Riggs, som varit borta från tennisscenen sedan 50-talet, var nu mer känd som en ”hustler”, en ”showman” som gjorde allt för att få uppmärksamhet och tjäna pengar. I ett jippo spelade han till exempel en tennismatch mot Paul Anka och Steve Lawrence med en väska i vänster hand och åtta stolar som han placerat ut på sin sida av planen.

Efter vinsten mot Court blev den redan högljudda Riggs ännu mer gapigare och iklädd rollen som den störste manschauvinisten på jorden gick han ut i medierna och hånade alla kvinnliga tennisspelare. Han utmanade Billie Jean King – som tidigare tackat nej till ett möte med Riggs – till en match som skulle avgöra en gång för alla hur värdelösa kvinnor var på idrott. Matchen döptes till ”Battle of the sexes” – slaget om könen – och skulle tv-sändas live över hela USA. Denna gång tackade Billie ja.

20 september 1973, Texas, USA

Bobby Riggs kommer inrullandes på centercourten i en rickshaw som dras av lättklädda modeller med texten ”Bobbys bosom buddies” – ungefär ”Bobbys stjärtpolare” – tryckta på topparna. Billie Jean King förs fram sittandes som Cleopatra inburen av tre muskulösa män utklädda till slavar.

Matchen kan äntligen börja efter allt det mediala förspelet.

King visste sedan matchen mellan Court och Riggs att den sistnämndes taktik var att använda sig av kombinationen lobbar och stoppbollar. Hon anpassade sitt spel efter detta och höll sig vid baslinjen. På så sett kunde Billie Jean King enkelt slå Bobby Riggs med siffrorna 6–4, 6–3, 6–3.

Riggs var förkrossad efter förlusten, låste in sig på sitt hotellrum och vägrade komma ut. Men det mest intressanta är egentligen inte själva matchen utan vad den fick för konsekvenser.

Billie har hela sitt liv jobbat för jämställdhet inom idrotten. Hon var en av de mest drivande grundarna av WTA, Womens tennis association, vars första punkt på agendan var att få ordning på den orättvisa fördelningen av prispengar mellan män och kvinnor. Billie som 1972 fick 15 000 dollar mindre än sin manliga kollega Ilie Nastase när de båda vann U.S. Open sa till arrangörerna att hon inte kommer ställa upp nästa år om inte fördelningen av prispengar var jämställd. 1973 var U.S. Open den första majorn som hade lika fördelning av prispengar mellan män och kvinnor. Efter den omskrivna matchen öppnades banan upp på riktigt för lika villkor mellan män och kvinnor inom idrotten.

Ett viktigt erkännande av Billie Jean Kings jämställdhetsarbete skulle komma långt senare.

12 augusti 2009

Billie Jean King befinner sig i sällskap med bland andra Stephen Hawkings i Vita huset för att ta emot ”The presidental medeal of freedom”, en utmärkelse som ges till civilpersoner som bidragit till betydande prestationer i USA. På äkta idrottsmaner kysser hon medaljen när President Obama hänger den runt hennes hals. När detta händer har den då 66-åriga Billie Jean King hunnit med att vinna 39 Grand slams, 12 i singel, 16 i damernas dubbel och 11 i mix. Men det är inte för att ha varit den bästa genom tiderna som gett henne denna prestigefulla utmärkelse – Margaret Court från Australien är den tennisspelaren som vunnit flest Grand slams – utan för hennes politiska engagemang och kamp för jämställdhet mellan män och kvinnor.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

VM-kvalmatcherna som startade fotbollskriget i Honduras

”Idrott och politik hör inte ihop” – har du hört det förut? I en serie artiklar slår Fria hål på den seglivade myten och lyfter fram berättelser ur historien där idrotten spelat en stor roll för världspolitiken.

Fria Tidningen

De utmanade nazismen med sin vänskap

”Idrott och politik hör inte ihop” – har du hört det förut? I en serie artiklar slår FRIA hål på den seglivade myten och lyfter fram berättelser ur historien där idrotten spelat en stor roll för världspolitiken.

Fria Tidningen

Vattenpolomatchen som blev storpolitik

”Idrott och politik hör inte ihop” – har du hört det förut? I en serie artiklar slår FRIA hål på den seglivade myten och lyfter fram berättelser ur historien där idrotten spelat en stor roll för politiken.

Fria Tidningen

Politiska pappors parad

I förra Temat guidade forskaren och statsvetaren Maria Wendt oss igenom verkligheten bakom de bilder av politiker vi blir matade med – vad intimiseringen av politiken innebär och hur olika manliga och kvinnliga politiker faktiskt porträtteras. Denna veckan fortsätter vi med del två där Wendt tittar på hur politikers föräldraroller hanteras i media beroende på om politikern ifråga är kvinna eller man.

Fria Tidningen

Marta kan betyda allt

Tiden för allsvenska fotbollspremiärer är här. Fria tidningens Oskar Wiktorsson tippar toppen i de allsvenska ligorna:

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu