Alliansen sätter finanserna före biologisk mångfald | Fria.Nu

Debatt


Joakim Pihlstrand-Trulp • Gröna partiet
Fria Tidningen

Alliansen sätter finanserna före biologisk mångfald

Regeringen vill genom landsbygdsdepartementet att Svenska artprojektet ska effektivisera sin verksamhet och minska kostnaderna. Därför skär de ner projektets budget, vilket bryter direkt med riksdagens antagna miljömål, menar Joakim Pihlstrand-Trulp, talesperson Gröna partiet.

Strax innan årsskiftet beslutade landsbygdsdepartementet om en minskning av budgeten för Svenska artprojektet från 65 till 55 miljoner kronor. Departementet har misslyckats med att självt föreslå effektiviseringar och minskar nu helt sonika anslagen. De vill tvinga ner kostnader, men räknar samtidigt inte in vinsterna för samhället, i synnerhet gällande naturvård och biologisk mångfald.

Det hela verkar inte logiskt, eftersom artprojektet med sämre förutsättningar snarare riskerar att fördröjas och kompliceras med ökade kostnader som följd. Det går att ställa sig frågan om det råder en dold agenda som går ut på att välta artprojektet över ända för att inte låta utrymmet växa för motstånd till exploatering av vår natur.

Skälet som anförts för nerdragningen är att bokverket Nationalnyckeln anses dyrt och onödigt och istället bör ges ut digitalt. Det påstås att de som arbetar med verket motsätter sig digitalisering. Argumentet är bedrägligt eftersom de verksamma inom artprojektet tvärtom menar att både analog och digital utgivning behövs. Det ges heller inget svar från departementets håll hur en ensidig digitalisering ska kunna ge besparingar.

Gång efter annan visar det borgerliga styret hur kapitalförstöring är en konsekvens av deras politik. De slår sig ofta för bröstet med att värna kapital och ekonomisk frihet, emellanåt omskrivet med epitet som "god ekonomi" eller "sunda finanser". Frågan verkar emellertid mest handla om vems kapital och frihet det gäller.

När det gäller besparingsutrymme borde regeringen istället fokusera på sitt hjärtebarn tillika katastrofprojekt Fas 3. Där kastas det varje år hundratals miljoner i sjön. Pengar som beredvilligt fiskas upp av så kallade entreprenörer. Än värre är de kraftigt rabatterade utförsäljningar av diverse allmänna tillgångar vi ser där miljarder och åter miljarder av gemensamt ägda verksamheter skänkts bort till privata vinstintressen.

I ljuset av sådana missförhållanden ter sig de ambitiösa kraven på kostnadseffektivisering av artprojektet än mer märkliga. Det ser mest bara ut som ytterligare kapitalförstöring i ett fall som förvisso behandlar en för statsbudgeten knappt märkbar summa.

För att stärka sin position försöker svångremssidan företrädd av exempelvis landsbygdsminister Eskil Erlandsson ge sken av att Nationalnyckeln är misslyckad. Tvärtom distribueras verket med framgång genom ett prenumerationssystem som bygger på många människors intresse för djur och natur. Tillgång och efterfrågan brukar annars vara en marknadsliberalt lovordad princip.

Artprojektet visar på uppbenbar nytta. Hittills har 2 500 nya arter upptäckts i Sverige, varav 900 varit helt nya för vetenskapen. Kvalitativ taxonomisk kunskap har sammanställts i än så länge 15 nationalnycklar och 250 vetenskapliga artiklar. Att fler lär sig arter och rapporterar fynd i Artportalen förbättrar också miljöövervakningen. De naturhistoriska museernas verksamhet har stärkts, även om den lär försvagas nu när landbygdsdepartementet halverat deras anslag.

Biologisk mångfald borde vara en okontroversiell fråga. Utöver naturens värde i sig självt handlar det om livsviktiga ekosystemtjänster. Artprojektets syfte är att samla, tolka och göra kunskap tillgänglig om vilka arter som finns i Sverige. Om kunskapen är bristfällig blir det givetvis svårare att bedriva god naturvård och förvalta naturresurser.

Nedskärningarna i artprojektet bryter direkt med riksdagens antagna miljömål "Ett rikt växt- och djurliv". Det gör för övrigt även den lobbyorienterade ambitionen att minska antalet vargar i Sverige till 180, liksom påhejandet av gruv- och skogsnäringarnas huvudlösa exploatering av en redan gravt misshandlad natur.

Inget av ovanstående tilltag bidrar till att lösa de allvarliga hoten mot den biologiska mångfalden. Anmärkningsvärt är också att just Centern, med företrädare som Eskil Erlandsson och Lena Ek, driver på förödelsen av vår miljö och natur. Istället för grön och livsbejakande är Alliansens "gröna röst" snarast grå och livstärande. Det hänger ihop med ett åsidosatt politiskt arv där omtanke om miljön och den lilla människan ersatts av industri- och kapitalhänsyn.

Den styvförälderliga behandlingen av artprojektet blottlägger regeringens märkliga förhållningssätt till djur och natur. Det indikerar också vilka intressen som företräds och att andras liv tydligen inte är värda ett vitten i jämförelse med ekonomiska överväganden. Varför lever vi? Med svaret på den frågan i åtanke är det hög tid för makthavarna att tänka om och tänka rätt.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Det fria skolvalet drabbar barnen

De redan hårt ansatta skolorna i Rosengård måste spara. Fyra lärare på Värner Rydénskolan har sagts upp och tre niondeklassare ska slås ihop till två. Elever har strejkat och protesterat. Men enligt Sadiye Altundal (V), vice ordförande i stadsfullfäktige i Rosengård är besparingar oundvikliga på grund av det fria skolvalet.

Skånes Fria
Debatt
:

Köttet måste bära sina egna kostnader

Svenskarnas köttkonsumtion får förödande konsekvenser för klimatet och världens hungriga. Något måste göras när konsumtionen bara ökar och ökar men alliansregeringen väljer att istället kasta alla progressiva förslag i papperskorgen, skriver Magda Rasmusson.

Uppsala Fria

© 2019 Fria.Nu