"Våldtäktskultur" över alla gränser | Fria.Nu
Fria Tidningen

"Våldtäktskultur" över alla gränser

Slagordet ”det personliga är politiskt” gör sig åter påmint. Det uppmärksammade våldtäktsfallet i Indien visar på behovet att se kritiskt på den mediala rapporteringen.

Folkstormen kan antas vara en positiv motreaktion mot ett systematiskt förtryck av kvinnor. Men det skulle tyvärr vara ett överdrivet positivt antagande. Politiker och ledare talar om sin avsky mot våldtäktsmännen, men urskuldar dem samtidigt och pekar på kvinnors sexualitet som orsak till dem. Advokaten till tre av de åtalade konstaterade att den 23-åriga kvinnan var ansvarig och att han ”tills denna dag inte sett ett enda fall av till exempel våldtäkt mot en respektabel kvinna”.

Fallet påminner starkt om när fyra män våldtog en kvinna under pistolhot i Delhi 2005. Till en början hyllade tidningarna kvinnan för hennes mod men, som den indiska sociologen Jyoti Puris analys av fallet visar, föll diskussionerna snart in i rasistiska och sexistiska stereotyper om specifika mäns moraliska förfall, kopplat till vissa kvinnors (från vissa geografiska områden och religioner) sexualiserade och västerländska livsstil, som ett hot mot indisk kultur och moral.

Ett intressant uttalande kom från Mohan Bhagwat, ledaren för hindunationalistiska RSS, som slog fast att den indiska kulturen inte kunde producera en våldtäktskultur – våldtäkter är resultatet av västerländsk "kulturell korruption" i vissa urbana områden. En annan ledare har kopplat ihop våldtäkterna med överdriven konsumtion av snabbmat.

De må vara bisarra exempel som för tankarna till parodi snarare än politik, men de fyller i högsta grad ett syfte. Våldtäkter, män och Indien ska inte kopplas samman. Våldtäkter är avarter som bara kan förklaras genom en projicering av ”den andre”. Denne ”andre” blir till en kulturell fara mot Indiens kvinnor, vilka i sin tur måste försvaras av männen.

Vår egen rapportering är inte heller oproblematisk. Att tala om en indisk "våldtäktskultur" är ett effektivt sätt att förskjuta diskussionen någon annanstans. Istället för att diskutera ett strukturellt våld blir det en fråga om den andres kulturella underlägsenhet, ett fall av vad Gayatri Spivak kallar ”vita män räddar bruna kvinnor från bruna män”.

Relevansen i det kan inte underskattas. Så konstrueras våldtäkterna som en parentes i vår sfär, samtidigt som det beskrivs som en verklighet och ett hot i den andra sfären. Gemensamt för de båda sidornas rapportering är att "den andre" konstrueras som ett hot, något som inhemska män måste möta för att försvara "sina egna” kvinnor.

Indisk kultur anses här hålla våldtäktsmän om ryggen och inte skydda kvinnor. Samma diskurs används inom internationell politik. Muslimska länder ses som socialt och kulturellt underutvecklade. Utifrån moraliska incitament legitimeras militära ingripanden; vita män ska rädda förtryckta bruna kvinnor från förtryckande bruna män.

Fokus på snabba och enkla förklaringsmodeller för sexuellt våld tillåter oss att tala om mäns övergrepp på kvinnor som anomalier, som resultat av omyndiga kulturer långt bort. Sällan söker vi förklaringar i det sociala, politiska och ekonomiska förtrycket av kvinnor som existerar på global nivå och vida överskrider alla kulturella skillnader.

Natten till söndagen våldtog fem män en kvinna i Sundbyberg. Varför verkar irrelevant, viktigast verkar vara att konstatera att det svenska samhället ändå är en trygg miljö för kvinnor att vistas i, till skillnad från Delhi. Artiklar uppmanar kvinnor i Delhi att vara ute mer, röra sig bland folk, att Indiens attityd måste förändras.

Rebecka Bebben Anderssons utställning Nolli Stockholm visade i höstas hur kvinnors rörelsemönster påverkas av upplevd otrygghet under ett dygn i Stockholm. Precis som Adorno en gång förklarade att förintelsen var upplysningens logiska klimax, tillhör könsselektivt våld ett logiskt klimax i den patriarkala värld vi lever i.

Nyutexaminerad master i genusvetenskap, utveckling och globalisering vid London School of Economics.

Annons

Rekommenderade artiklar

En annan sida av Gottsunda

Fördomar skapas på grund av okunskap. Det hävdar Alex, Amir, Andrej och Anmar i Gottsunda. De har själva kommit till Sverige under 2000-talet och trivs i Gottsunda, som de menar präglas av öppenhet och respekt för varandra.

Uppsala Fria

Hardt till Stockholm

Teoretikern Michael Hardt, tillsammans med sociologen Antonio Negri känd för Imperiettrilogin (

Fria Tidningen

Bokhandeln som går mot strömmen

Det har gått en dryg månad sedan Aspuddens bokhandel slog upp sina portar. Vi åkte dit för att spana in bokhandeln som vill vara ett alternativ till de stora kedjorna och prata med en av grundarna, Rasmus Redemo.

Stockholms Fria

Inget åtal mot Call girl

Justitiekanslern (JK) har beslutat att inte väcka åtal mot upphovspersonerna bakom filmen Call girl.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu