Uppsala Fria

En annan sida av Gottsunda

Fördomar skapas på grund av okunskap. Det hävdar Alex, Amir, Andrej och Anmar i Gottsunda. De har själva kommit till Sverige under 2000-talet och trivs i Gottsunda, som de menar präglas av öppenhet och respekt för varandra.

Gottsunda är ett av Uppsalas mest mångkulturella områden, där människor av olika nationaliteter dagligen möts och interagerar med varandra. I Gottsunda har mer än hälften av de boende utländsk bakgrund. Detta kan jämföras med Luthagen i centrala Uppsala där endast 15 procent av befolkningen kommer ifrån ett annat land. De senaste åren har det rapporterats flitigt om Gottsunda. Bilbränder, rån och misshandel är inget ovanligt. Det är en negativ bild som ofta presenteras och det positiva hamnar i skymundan.

Men stadsdelen har samtidigt uppmärksammats som ett kulturellt område i positiv utveckling. Gottsundaskolan tilldelades förra hösten mångfaldspriset ”Stafettpinnen”, Gottsunda centrum har renoverats och innan jul öppnade ett nytt bibliotek. I april förväntas även det nya kulturhuset vara färdigbyggt där man ska kunna njuta av både dans, musik, teater och konst. I området satsas det även mycket på mötesplatser, där människor kan träffas och aktivera sig i olika verksamheter.

På föreningsgården Kontakten, beläget mitt i Gottsunda, möter vi fyra killar som dragit igång en kurs i ryskt självförsvar som kallas Systema. Alex, 22 år, startade gruppen och kallas skämtsamt av de andra ungdomarna för ”Mr Kung Fu”, eftersom han är mest kunnig inom området. Alex kom till Sverige från Ryssland för tolv år sedan. Bredvid Alex sitter Amir, 22 år och född i Irak. Anmar är 17 år, också från Irak och har varit bosatt i Sverige i fyra år. Andrej, 21 år är i likhet med Alex från Ryssland och har bott i Sverige i sex år. De har lärt känna varandra det senaste året genom deras intresse för självförsvar. Vi pratar med dem om hur det är att bo i Sverige och hur de upplever varandras olikheter. De berättar att i Gottsunda är det inget problem att komma överens trots olika nationaliteter och traditioner.

– Alla pratar vi svenska och det är mycket viktigt för alla invandrare att lära sig det svenska språket för att bli en del av samhället. Mötet med svenskar är mycket viktigt, säger Amir.

De andra nickar i samförstånd, men berättar vidare att de tyvärr i dag har få svenska vänner. Hur kommer det sig att fyra utåtriktade unga män, som alla har gått i svensk skola, nästan saknar ”etniskt svenska” vänner? De förklarar:

– Det finns för få ”svenskar” som bor här, säger Amir.

– Det verkar som om ”svenskar” inte vill bo här i Gottsunda, de flyttar härifrån och man ser då mest invandrare. För dem är det okej att bo i en lägenhet som kostar mindre, säger Andrej.

Även om det bor ”etniska svenskar” i Gottsunda är möten mellan dem och de med utländsk bakgrund inte något som riktigt verkar tillhöra vardagen. Det finns en slags segregation som de unga verkar ytterst medvetna om, som i många fall inte underlättar integrationen.

Trygga mötesplatser

Vi möter Hesham El-Masry på Treklangen, en social träffpunkt och pedagogiskt centrum i Gottsunda. Han är en aktiv fritidspedagog som har arbetat länge med de yngre i området.

– Ungdomar här i Gottsunda har olika förutsättningar beroende på vilken kulturell bakgrund de har. Vissa har råd med dyra fritidsaktiviteter som ridning eller hockey, medan andra inte har samma ekonomiska möjligheter och får i bästa fall spela fotboll i begagnade kläder, säger Hesham El-Masry.

Han fortsätter:

– Vissa unga killar och tjejer saknar något att göra på kvällarna. Det leder ofta till att de blir uttråkade och söker sig ut till spänningen på gatorna. Men egentligen är det få som skapar problem. De som bär ansvaret för de stökiga ungdomarna är både individen, dennes föräldrar men också samhället i stort, ett delat ansvar, säger han.

Hesham El-Masry förklarar att Treklangens verksamhet försöker hjälpa de ungdomar som har problem genom samtal och uppmuntran till utbildning.

– Mötesplatser skapar trygghet och för att förebygga våld och kriminalitet bland ungdomar är det viktigt att stimulera och underlätta ungdomars intressen och fritidsaktiviteter, säger han.

Önskan att passa in

Grabbarna som ska träna självförsvar bekräftar hur viktigt det är att ha fritidsaktiviteter, just för att möta nya männi-skor och lära sig om varandra. De berättar för oss hur gärna de vill ”passa in” i samhället och hur de önskar bli bemötta på samma sätt som ”etniska svenskar”.

– Även om jag inte förnekar min ryska identitet, brukar jag inte direkt berätta att jag kommer ifrån Ryssland, säger Andrej.

– Vi unga tycker inte det är så viktigt vilka länder vi kommer ifrån, fyller Alex i.

Medan de ryska killarna redogör för hur de har blivit bemötta på ett relativt bra sätt i Sverige, berättar deras kompisar från Irak om hur svårt det har varit att som nykomling bli accepterad i det svenska samhället.

– Innan jag kom till Gottsunda bodde jag i Västerbotten. Där fanns det bara svenskar, nästan inga invandrare. Jag kunde inte tala svenska och jag fick därför lite problem i skolan. Vissa välkomnar inte invandrare, berättar Anmar.

– Jag bemöttes på helt motsatt sätt, säger Alex. På grund av att jag ser mer ”svensk” ut, tror jag att jag hade lättare att passa in och fick mer hjälp i skolan. Svenskarna har inte sett mig som annorlunda, tillägger han fundersamt.

De skrattar i samförstånd åt hur olika det kan vara att bli integrerad i det svenska samhället. Det verkar vara svårt att påverka sin situation exempelvis på grund av hur man ser ut och de antaganden som sedan flyktigt görs.

Trivs i Gottsunda

Även om Alex, Amir, Anmar och Andrej berättar att de trivs bra i området, är de medvetna om att Gottsunda ofta presenteras negativt i media. Alex pratar om den kriminalitet som bidragit till den alltmer stigmatiserade bilden av Gottsunda.

– Det börjar med bilbränder och slutar med misshandel, rån och inbrott, säger han. Trots det är Gottsunda ett säkert område, där man exempelvis utan problem kan ta sig hem sent på kvällen, säger Alex.

De andra håller med. Däremot medger de att rykten och fördomar som finns om Gottsunda i många fall kan påverka dem mer än själva kriminaliteten i sig.

– När jag sökte arbete på ett stort företag i Uppsala blev jag skeptiskt bemött bara på grund av att jag bor i Gottsunda. När jag förklarat att jag inte var kriminell och dels att jag var nyinflyttad i området, först då fick jag jobbet, berättar Amir och skrattar.

Alex berättar vidare om de fördomar som florerar i samhället.

– Exempelvis förväntas det att ryssar ska tycka om att dricka sprit, speciellt vodka. I början är det roligt men i längden rätt tröttsamt. Varken jag eller Andrej dricker, förklarar han.

De är överens om att fördomar handlar om okunnighet. Det är därför viktigt att möta människor från olika kulturer för att skapa sig en egen uppfattning.

– På grund av fördomar och rykten blir tyvärr invandrare lätt misstänksamt bemötta. Ofta sprids negativa rykten när någon enstaka person i Gottsunda inte har ”skött sig”. Man måste bryta fördomsfulla mönster, det är lätt att säga men svårt att uppnå, säger Andrej.

Trots att det finns problem i Gottsunda pratar ungdomarna mycket gott om Gottsunda. De berättar att de trivs i området. Detta är något som även fritidspedagogen Hesham El-Masry också uppmärksammat.

– Gottsunda skiljer sig från andra områden i Uppsala. Det spelar ingen roll vem som kommer hit, här blir alla vänligt bemötta. Det finns en speciell kultur här som präglas av öppenhet och respekt för varandra, säger Hesham. Han fortsätter:

– Det finns en trygghet med att bo i ett mångkulturellt område. Här är alla välkomna, säger han och ler.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Våldtäktskultur" över alla gränser

Genom att tala om en indisk "våldtäktskultur" förskjuter vi ett strukturellt problem till att handla om "den andre". Fokus borde ligga på det sociala, politiska och ekonomiska förtrycket av kvinnor, ett problem på global nivå, skriver Daniel Silberstein.

Fria Tidningen

Hardt till Stockholm

Teoretikern Michael Hardt, tillsammans med sociologen Antonio Negri känd för Imperiettrilogin (

Fria Tidningen

Bokhandeln som går mot strömmen

Det har gått en dryg månad sedan Aspuddens bokhandel slog upp sina portar. Vi åkte dit för att spana in bokhandeln som vill vara ett alternativ till de stora kedjorna och prata med en av grundarna, Rasmus Redemo.

Stockholms Fria

Inget åtal mot Call girl

Justitiekanslern (JK) har beslutat att inte väcka åtal mot upphovspersonerna bakom filmen Call girl.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu