Fria Tidningen

Social konst bygger gemenskap

I Houston har konstnärer och boende tillsammans upprustat det eftersatta Third Ward utan att det lett till gentrifiering. Kalle Brolin har träffat en av de medverkande i konstprojektet Project Row Houses, som pågått oavbrutet sedan 20 år tillbaka.

I Sverige ska kulturarbetare vara inkomstgenererande entreprenörer samt via det som tidigare setts som kulturens potentiella sekundäreffekter bidra till innovativa lösningar på problem inom områden som har eftersatts av samhället – konst för integration, för arbetstillfällen, för ungdomars fritid, för hälsa och minskad sjukskrivning, för medborgardialog i stadsplanering.

På flera håll i USA arbetar konstnärer och aktivister istället tillsammans med boende för att stärka samhörigheten och lyfta den lokala ekonomin i olika post-industriella katastrofzoner och segregerade stadsdelar. Det kan kallas social praktik, en konstform som har aktualiserats med den ekonomiska krisen. Här är betydelsen av community spirit, grannskapsanda eller sammanhållning, central. Först när det finns en känsla av omsorg om det allmänna finns det en bas att bygga det nya ekonomiska systemet från.

Rick Lowe från Houston har sedan snart 20 år varit med och drivit Project Row Houses i Third Ward, en av Houstons mer nedgångna stadsdelar. Centralt för projektet är hur man ska kunna upprusta området utan att bidra till gentrifiering, och hur konst kan bygga community spirit.

Stadsdelen där Project Row etablerat sig var i 1990-talets början avfolkad. I vissa kvarter fanns bara ett par boende kvar. Många av husen var byggda som karakteristiska små, vitmålade shotgun houses; de hade en framdörr och en bakdörr mitt emot varandra för ventilationens skull, en stor veranda ut mot gatan och en bakgård för social samvaro. Även om många av dem var i akut behov av renovering fanns det också mycket som var värt att bevara i arkitekturen, tyckte de lokala konstnärerna.

Rick Lowe var en av sex personer som började städa upp några av de tomma husen och ordna utställningar i fönster, på verandor och fasader för att på så vis uppvärdera husen.

– Vi såg alla tillgångar som fanns i området, berättar Rick Lowe under ett samtal på Tensta konsthall. I människorna, i husens arkitektur, överallt fanns det egenskaper vi kunde framhäva och uppmuntra. Vi ville att konsten skulle integreras i kvarteret, så vi startade residens för konstnärer som bodde i och jobbade med varsitt hus och arbetade med folk i området. Vi hade gemensam matlagning och middagskvällar i husen, där man kunde byta historier med varandra. En del konstnärer lekte med själva husens form, andra startade system som kunde finnas kvar och fungera efter att de åkt därifrån.

Hur gjorde ni för att motverka gentrifiering?

– Vi köpte upp husen allt eftersom och upplät dem antingen som gratis boende för ensamstående tonårsmödrar eller hyrde ut dem till människor vars medianinkomst låg en bra bit under medelnivån. Värdet i området kommer från den sociala samvaro som byggs upp mellan grannar, och från de gemensamma ytor vi upplåtit för att underlätta denna. De som flyttar gör det av naturliga skäl, inte på grund av oss. Vi hjälper de ensamstående mödrarna att etablera sociala nätverk, vilket har stor betydelse för att de ska kunna skaffa egen försörjning. Efter ett par år kan de flytta vidare till egna boenden, och nya tonårsmödrar flyttar in i våra hus. Vi behåller husen i vår ägo och fortsätter att ha dem som hyresrätter. De som blivit redo för att själva äga sitt hus kommer att flytta därifrån. Att sälja husen hade skapat gentrifiering.

Vilka är "vi", hur har ni organiserat er?

– Vi har utökats till en större skara av olika specialister, projektet blev för stort för oss ursprungliga sex konstnärer. Vi är organiserade som ett vinstdrivande företag, även om vi ännu inte har gått med någon vinst, allt återinvesteras. Husköpen har betalats med våra privata pengar.

Vilket motstånd har ni stött på?

– Lokala droghandlare var lite sura, men de såg också att det vi gjorde var bra för området. Det var lite motsägelsefullt för dem, men de ville se sitt område bli bättre.

Byggherrar och byggfirmor är inte oroliga ännu. Som konstprojekt kanske detta ser stort ut, men inte för dem, de arbetar i en annan skala.

– Men Project Row gränsar till andra områden, som downtown och universitetsområdet, där större och dyrare hus byggs. Det är områden som expanderar och pressar mot oss. Vi expanderar också rejält för att motverka detta, och snart kommer de att få upp ögonen för oss. Men jag hoppas kunna fortsätta se alla problem som möjligheter att utvecklas, genom att jag tvingas komma på nya lösningar!

Project Row Houses i Houston förenar respekten för de lokala förhållandena och tillvaratagandet av befintliga lokala resurser med behovet att få influenser utifrån genom tillresta konstnärer. Något som också betonas generellt inom social praktik är betydelsen av staying power, att man verkar långsiktigt, lär känna en plats och inte överger den, bygger upp relationer och arbetar sig igenom motstånd. Att Project Row Houses har fortsatt att utvecklas så länge är dock något för formen exceptionellt.

– Hade vi tänkt från början att vi skulle ägna resten av livet åt detta tror jag aldrig att vi hade satt igång, tanken på det skulle ha överväldigat oss, säger Rick Lowe.

Fakta: 

Project Row Houses

• Socialt konstprojekt verksamt i Houstons tredje distrikt (Third Ward), ett av stadens äldsta afroamerikanska samhällen.

• Har pågått sedan 1993 och omfattar i dag fyrtio egendomar i sex kvarter, bland annat bostäder för unga mödrar och låginkomsttagare, konstnärsresidens, en park och ett galleri. Project Row Houses vill ”skapa samhället genom att hylla konsten, afroamerikansk historia och kultur”, skriver organisationen på sin hemsida.

• Läs mer på projectrowhouses.org

Liten ordlista

• Community arts/social praktik. Professionella konstnärer som i samarbete med boende i ett grannskap skapar en social förändring, till exempel stärker gemenskapen och/eller inflytandet i ett område.

• Gentrifiering. En process som beskriver hur fattigare områden stegvis ”tas över” av bättre bemedlade. Priser och bostadskostnader i området stiger varmed fattigare invånare tvingas flytta.

• Residens. Konstnärer bjuds under en period in för att bo och arbeta i ett område.

• Shotgun house. Ett rektangulärt bostadshus med ytterdörrar på båda ändarna av huset. Rummen är uppradade efter varandra och husen saknar hallar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Sverige är inte moget för fundraising”

Förra året startade den ekonomiska föreningen Kulturhjältarna genom mångsysslaren Kent Wennman en fundraisingsajt som kallas hjärteprojektet. En plattform på nätet där kulturarbetare, finansiärer och publik kan mötas.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu