Sveriges utbildningsnivå kan sjunka | Fria.Nu
Fria Tidningen

Sveriges utbildningsnivå kan sjunka

Sveriges höga utbildningsnivå kommer i framtiden att sjunka i jämförelse med andra OECD-länder. En kombination av regeringens nedskärningar av antalet studieplatser på högskolorna samtidigt som andra länder driver på för en utvidgning av sina lärosäten kommer att resultera i färre högskolestudenter, visar en rapport från Högskoleverket.

En aktiv högskolepolitik på 1990-talet med målsättningen att utvidga den svenska högskolan har resulterat i att många av dagens unga i landet har en högskoleutbildning. Med statistik från OECD och Eurostat har Högskoleverket framställt en analys där den svenska högskolans utveckling under de senaste tio åren jämförts med utvecklingen i andra OECD-länder.

Författarna av rapporten på analysavdelningen på Högskoleverket menar att Sverige kommer tappa i rankning framöver men vill inte säga vilka konsekvenser det kan innebära för samhället.

– Konsekvenserna är att andra länder går förbi Sverige i utbildningsnivå och att positionerna ändras länderna emellan. Jag kan inte säga vad konsekvenserna blir för samhället, säger Marie Kahlroth på analysavdelningen.

Analysen grundar sig bland annat på en jämförelse mellan OECD-länderna av andel av befolkningen med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning. År 2000 hade 25 procent av Sveriges befolkning minst en tvåårig eftergymnasial utbildning. Den siffran gav Sverige en elfte plats i rankningen bland OECD-länderna och sedan dess har andelen svenskar med tvåårig högskoleutbildning ökat med 3,3 procent årligen. År 2010 hade Sverige dykt ner till 16:e plats i rankningen trots att andelen av befolkningen med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning hade ökat till 34 procent. Resultatet är att andra länder har passerat Sverige på grund av deras snabbare utvecklingstakt.

– Bakgrunden till att Sverige inte fortsätter att öka i utbildningsnivå är att högskolan inte byggs ut, säger Marie Kahlroth.

Analysen tittar även på andelen av befolkningen med en minst treårig högskoleutbildning. Jämförelsen mellan de nordiska länderna år 2010 visade att Sverige med sina 25 procent hade näst lägst andel av befolkningen mellan 25-65 år med treårig högskoleutbildning.

Det finns ett starkt samband mellan tillfälliga utökningar av högskolornas anslag mellan 2010 och 2011 och deras möjligheter att utbilda fler studenter än tidigare. Rapporten varnar dock för att vi kommer sjunka till sämre års nivåer eftersom regeringen beslutat att höja utbildningskvaliteten på bekostnad av utbyggnaden av lärosätena. Rapporten fastslår att budgetpropositionen för 2012 inte visar tecken på att regeringen har några framtida planer på en permanent utbyggnad av högskolan. 2013–2015 har regeringen utlovat en tillfällig utökning av anslagen som motsvarar 4 200 helårsstudenter. Men trots denna ökning innebär indragningarna att takbeloppet inte resulterar i fler helårsstudenter jämfört med år 2009, enligt rapporten.

Högskoleverket varnar för att antalet studenter nådde sin kulmen mellan år 2010 och 2011 och att trenden tyder på en stagnering i utbildningsnivå för unga mellan 25 och34 år redan från nästa år. På frågan om vilka lösningar Högskoleverket skulle vilja se för att förhindra att Sverige fortsätter backa i utbildningsnivå svarar Marie Kahlroth att lösningen beror på ambition.

– Det ligger inte inom Högskoleverkets uppdrag att föreslå lösningar, vi beskriver hur det ser ut dagsläget. Lösningen beror på vilken ambition som finns hos regeringen, säger hon.

På utbildningsdepartementet ser man dock inga problem. Therese Wallqvister, politiskt sakkunnig hos utbildningsminister Jan Björklund, menar att högskolan får tillräckliga resurser men menar att mindre elevkullar har minskat behovet av en utbyggnad av högskolan.

– Vi tillför medel till sektorn och höjer resurserna framöver. De tillfälliga utbyggnaderna vi tidigare gjort var ett svar på finanskrisen och stora kullar. Vi anser att behovet för en utbyggnad inte är lika stort i dag eftersom antalet elevkullar är mindre. De indrag vi gjort beror på att studenter utanför EU betalar studieavgift och för de elever som inte tar poäng. Däremot får lärosäten med extra kvalitativa utbildningar extra finansiering, säger Therese Wallqvister.

Annons

Rekommenderade artiklar

Saab:s reklamfilm väcker kritik

I Saab:s nya reklamfilm för Jas Gripen har den klassiska mansrollen som stridspilot tilldelats en kvinna. Det är en medveten strategi som går i linje med företagets jämställdhetsmål. Men nu kommer kritik mot filmen.

Fria Tidningen

Akut situation för hemlösa romer

Hemlösa barnfamiljer, sjuka som inte vågar söka vård och ett liv på gatan. Det är verkligheten för de romer i Göteborg som flytt förtryck i Rumänien, enligt en ny rapport från Räddningsmissionen. Rapporten finner ingen koppling mellan tiggeri och kriminella grupper.

Göteborgs Fria

De kämpar för Göteborgs träd

Kommunens planerade fällning av träd på Vasagatans, Linnégatans och Älvsborgsgatans alléer har väckt stora protester och tusentals göteborgare engagerar sig nu för träden. Totalt handlar det om ungefär 280 träd på de tre gatorna, enligt park- och naturförvaltningen.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu