Inte lätt att vara Elvis i Uppsala | Fria.Nu
Uppsala Fria

Inte lätt att vara Elvis i Uppsala

Hennes säregna stil och bitska samhällskommentarer har gått få förbi. Serietecknaren och förre detta Uppsalabon Nina Hemmingsson berättar om staden hon växte upp i, om sitt konstnärskap och vilken betydelse hennes mest kända figur har för henne.

I serietidningsbutiken Seriezonen i Uppsala sitter Nina Hemmingsson och signerar exemplar av hennes nya seriealbum ”Det är svårt att vara Elvis i Uppsala”.

– När jag var liten brukade jag leka att jag var Elvis. Men själva titeln är ett citat från en hemlös man jag träffade en gång i Uppsala. Han trodde att han befann sig i Memphis, Tennesse, säger hon.

Efter att ha tagit en konstskolexamen från Kunstakademiet i Trondheim så började Nina Hemmingsson att rita serier. Ganska så snart började hon få sina serier publicerade i tidningar som Galago, Bang och studenttidningen Ergo. Därefter fick hon en fast avdelning i Aftonbladet och har kommit med flera seriealbum. Varav det senaste alltså kom ut förra månaden och är ett samlingsalbum med delvis gammalt material men även en del nyproducerat. I augusti gav hon även ut en diktsamling.

– Jag hade en period nyligen när jag skrev jättemycket. Jag hade egentligen inte tänkt göra något speciellt av det men sen samlade jag ihop det och tänkte att kunde bli en bok.

Boken, Det var jag som kom hem till dig, var hennes första helt litterära bok och fick ett positivt mottagande. Ämnen är detsamma som i serierna och hennes särpräglade stil går inte att ta miste på även när det enbart är text.

– Det är samma värld när jag skriver och gör serier. Men med bara text blir det på ett annat sätt. Jag kan dröja mig kvar längre i den skrivna världen. Det är speciellt eftersom det är både svårt och skönt på en och samma gång.

Uppväxttiden i Uppsala har påverkat hennes serieskapande väldigt mycket. Många av miljöerna som figurerna rör sig är mer eller mindre direkt hämtade från stadsdelarna Eriksberg och Norby där Nina Hemmingsson växte upp.

– Ett tag mådde jag dåligt här och var tvungen att flytta men efter några år flyttade jag tillbaka och trivdes jättebra. Nu bor jag i Hägersten men kan verkligen tänka mig att flytta tillbaka till Uppsala någon gång igen.

En av Nina Hemmingssons mest kända figurer är den misantropiska tjejen med svart kort hår och ögon utan pupiller. En figur som tar för sig och helt saknar hämningar och sociala spärrar. En figur som hennes skapare ser upp till väldigt mycket.

– Hon har jättestor betydelse i mitt liv. Hon är ett föredöme för mig. Ibland tänker jag att jag lever genom henne men det är tvärtom. Hon är som ett slags samvete och hjälper mig. Hon kan vara både förövare och offer. Men hon passar inte alltid in och det är därför jag har fört in fler karaktärer i mina serier.

Nina Hemmingsson och hennes serievärld började uppmärksammas samtidigt som serier överlag fick ett uppsving i Sverige för drygt tio år sedan. Nu är många av de allra största serietecknarna kvinnor men i början fick hon ofta frågor om hur det kändes att vara tjej i en sådan mansdominerad sysselsättning.

– Jag blev så himla trött på att svara på frågor om hur det var att vara tjej och rita serier. Det har hänt otroligt mycket under dessa tio år. Men jag tycker fortfarande att serier överlag inte respekteras på samma sätt som annan konst. Många verkar fortfarande tro att serier är något för barn.

Annons

Rekommenderade artiklar

”De enda vinnarna är bankerna”

Varför uppstår ekonomiska kriser och hur ska det egentligen gå för de så skuldtyngda europeiska länderna? Professorn Mats Persson vid Stockholms universitet höll den 29 november ett föredrag i universitetshuset i Uppsala om den europeiska skuldkrisen.

Uppsala Fria

Världskänd – okänd

Prisad, uppmärksammad och en kontroversiell och obekväm röst i den offentliga debatten. Hon skapar diskussion med sina filmer runtom i världen medan hon i sin nuvarande hemstad Uppsala är okänd av de flesta. Uppsala Fria har träffat den finska dokumentärfilmaren Mervi Junkkonen.

Uppsala Fria

Konstnärsdrömmar med rätt att existera

Alla ska ges möjlighet till kreativt skapande. Dagligverksamheten Konstbruket i Ekeby har sedan tre år tillbaka fungerat som en konstnärlig verkstad för personer med funktionsnedsättningar. Verksamheten har gett Uppsala en ny och spännande konstinjektion med flertalet utställningar och framträdanden.

Uppsala Fria

Humanister träder in på hållbarhetsscenen

Klimatförändringarna påverkar människan allt mer men ändå är inte humanisterna med i debatten om hur samhället ska möta alla nya utmaningar. Steven Hartman vill genom sitt nordiska forskarnätverk råda bot på detta, men även få ut debatten till allmänheten.

Uppsala Fria

Själva samhället förflyktigas

posttänkande

En stor del av dagens vänster går i dialog med fascismens filosofer. Den så kallade postvänsterns fokus på retorik och diskurs gör att den håller på att avskaffa sitt forskningsobjekt – samhället, skriver Göran Fredriksson.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu