"Stordrift är fortfarande mainstream" | Fria.Nu
Fria Tidningen

"Stordrift är fortfarande mainstream"

Ytligt sett ser Sverige ut att vara Europas mest matintresserade land. Ett land där det ges ut en kokbok om dagen och tv-tablån svämmar över av matprogram. Men hur står det egentligen till med miljötänket i matlandet Sverige? Forskaren Artur Granstedt menar att det behöver göras betydligt mer från politiskt håll.

Det moderna jordbruket ger mat som är billig i handeln, men som flyttar ut de reella kost­naderna till miljön och de framtida generationerna. Det menar Artur Granstedt, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och projektkoordinator för det EU-finansierade BERAS-projektet, som arbetar med hållbart jordbruk i länderna kring Östersjön. Av medelsvenskens totala klimatpåverkan kommer cirka 50 procent från det vi äter – något som drastiskt skulle kunna minskas. 

– Så länge vi inte betalar vad maten kostar skjuter vi problemet framför oss. Vårt framtida jordbruk och livsmedelsförsörjning har en nyckelroll när det gäller vår globala framtid. Ett fullt utvecklat kretsloppsjordbruk, ökad närhet mellan produktion, förädling och konsumtion, ökad vallodling och en kraftfullt minskad köttkonsumtion skulle i princip kunna eliminera matens belastning på klimatet, säger Granstedt. 

Från politiskt håll efterfrågar Granstedt kraftfulla åtgärder, långt utöver vad som nu diskuteras. Regeringens ambitioner för svensk jordbrukspolitik syns tydligt i regeringens vision Sverige – det nya matlandet som lanserades 2008. Ett projekt som landsbygdsminister Eskil Erlandsson menar lägger fullt fokus på att skapa gynnsamma miljöer för svenskt jordbruk.

– Kunskap är en nyckel­fråga och regeringen satsar därför särskilt på rådgivningsverksamhet riktad mot lantbrukarna. Dess­utom har vi med matlandet-pengar kunnat ge 74 miljoner kronor för att främja innovation och mat med mervärden som småskaligt, ekologiskt och närproducerat, säger Eskil Erlandsson. 

Men om vi ska uppnå klimatmålen att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till år 2020 måste vi ta tag i matfrågan kraftfullare än så, menar Granstedt, med åtgärder som ibland är obekväma. Bland annat genom att höja miljöskatten på gödsel och lagstifta om djurtäthet. 

– Matlandet Sverige är en fin vision, men samtidigt behövs åtgärder som sätter stopp för den storskaliga rovdrift som pågår samtidigt. 70–80 miljoner kronor räcker till att skapa en exklusiv nisch för närodlat och småskaligt jordbruk. Stordrift och ökad import är fort­farande mainstream. Visst behövs ekonomiskt stöd, men det behövs också andra villkor för jordbruket. 

Helena Jonsson, ordförare i Lantbrukarnas riksförbund, LRF, riktar även hon skarp kritik mot regeringen. I en intervju i Veckans affärer, från september i år, säger hon att intresset för livsmedelsförsörjningen på regeringsnivå är oroande låg och att Sverige har målat in sig i ett hörn när man kommer ner till EU och menar att den viktigaste frågan är att minska EU:s budget för jordbruk. 

– Det känns som att vi är fånga­de i vårt system. Vi är inmotade i den linje som styr oss rakt mot kollapsen. Vi måste göra ett riktningsbyte. 

Vad det riktningsbytet innebär är en svårare fråga att svara på. Helena Jonsson har inga enkla svar. 

– Men vi måste få en bättre helhetssyn på den produktion vi vill få fram. Vill man ha ett jordbruk som tar hänsyn till miljö och djur­omsorg måste man även se till lönsamheten. Marknaden tar inget ansvar för lönsamheten, det måste ske från politiskt håll. 

– Konsumenterna kan göra mycket genom att ändra sina konsumtionsmönster. I Sve­rige har vi starka restriktioner på produktion och tillverkning, men ingenting på konsumtion. Kort sagt, vi kan köpa vilket skit som helst men vi får inte tillverka det i Sverige. Det är frihandelns baksida. Det finns ett glapp i logiken att vi får betala mer för det som är bra och mindre för det som är dåligt. Varken svenska politiker eller den fria globala marknaden uppmuntrar dem som tar ansvar, säger Helena Jonsson. 

 

Det nya matlandet

Det övergripande målet med regeringens vision Sverige – det nya matlandet är att skapa jobb och tillväxt. Ett uppsatt mål är att skapa 20 000 nya jobb till 2020. Visionen innehåller en handlingsplan med fem fokusområden:

• Primärproduktion – produktionen av svenska råvaror ska öka liksom lönsamheten genom att bland annat minska kostnaderna och den administrativa bördan.

• Förädlad mat – livsmedelsexporten ska fördubblas, från cirka 50 miljarder till 100 miljarder kronor, fram till år 2020 och antalet livsmedelsföretag ska öka med 20 procent fram till 2020.

• Mat i offentlig sektor – måltiderna ska genomsyras av kvalitet och matglädje och satsningar går främst till kompetensutveckling för de som lagar maten, köper in maten och för små- och medelstora företag som kan lägga anbud på marknaden för offentlig sektor.

• Matturism – genom att locka turister till den svenska landsbygden med mat i kombination med upplevelser finns potential för företag att växa och bredda sin verksamhet. Målet är att öka antalet turistnätter på landsbygden med 20 procent och öka kännedomen om svenska råvaror och hur de produceras utomlands.

• Restaurang – det ska finnas fler högklassiga restauranger i hela Sverige och fler restauranger ska få stjärnor i Guide Michelin.

 

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet omfattar perioden 2007–2013 och har som övergripande mål att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. De tre övergripande målsättningarna är:

• Förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och därigenom bidra till en ökad sysselsättning på landsbygden

• Ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter

• Utveckla ett diversifierat landsbygdsföretagande och där­igenom förbättra möjligheterna att leva och arbeta på landsbygden

Källor: Regeringen, Jordbruksverket

 

 

 

 

 

 

Fakta: 

<h2>Läs även: <a href="http://www.fria.nu/artikel/95084">Riksdagspolitiker tycker till om miljö- och jordbrukspolitiken</a></h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

”Vi äter inte bara köttbiten utan hela produktionskedjan”

Mat&Miljö

Varje dag äter vi 2–3 kilo mat som oftast redan är behandlad, färdigpaketerad och tillagad när vi köper den i affären. Att göra medvetna matval är den enskilt viktigaste åtgärden du kan göra för att minska klimatpåverkan, säger Alexander Clemenson, verksamhetsansvarig på föreningen Medveten konsumtion.

Fria Tidningen

Fler förbud mot avverkning av skog

Skogsstyrelsen skärper ytterligare tillsynen av skogsvårdslagen. I fortsättningen ska beslut om förbud mot avverkning och föreläggande kunna tas utan ett fältbesök. Naturvårdsorganisationen Skydda skogen är försiktigt positiv.

Fria Tidningen

Barnfamilj hänvisas till internflykt

Efter tre år i Sverige utvisas en barnfamilj från Dalarna och hänvisas av Migrationsverket till internflykt inom Afghanistan. Det trots att en halv miljon afghanska internflyktingar enligt Amnesty lever i misär med risk att dö till följd av svält och sjukdomar.

Fria Tidningen

Kalix får neka elever finskundervisning

Skolinspektionen ger Kalix kommun rätt när det gäller beslutet att säga nej till modersmålsundervisning i finska för 37 elever. Det trots att minoritetsspråklagen som trädde i kraft 2010 ska stärka minoritetsgruppers grundläggande rättigheter.

Fria Tidningen

Vården lever inte upp till patientmål

Svensk sjukvård lever inte upp till målet att utgå från patienternas perspektiv. Enligt en ny rapport från Myndigheten för Vårdanalys leder detta inte enbart till att patientens tillfrisknande försenas utan gör också vården onödigt dyr.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu