Serier utan gränser | Fria.Nu
Skånes Fria

Serier utan gränser

En överväldigande majoritet av de serier som ges ut i Sverige är gjorda av människor som är födda i Sverige – vilket gör att vissa sorters historier aldrig blir berättade. Det vill projektet Tusen serier ändra på. I veckan medverkar de på seriefestivalen Altcom i Malmö, som har temat No borders.

”Alltför länge har den svenska seriekulturen varit en väldigt svensk angelägenhet. De serier som getts ut i Sverige har, med några få undantag, varit gjorda av infödda svenskar och handlat om saker som i stort sett bara rör infödda svenskar. Tusen serier kommer att ändra på det. Tusen serier är ett koncept för dig som vill vara med och visa att det finns tusen sätt att berätta en historia, tusen håll att komma ifrån.”

Så förklarar projektledarna Amanda Casanellas och Mattias Elftorp idén bakom satsningen, som startades 2011. De jobbar på två nivåer. Dels håller de i workshops med ungdomar och dels jobbar de med bokprojekt för vuxna serietecknare. Flera utställningar har det också blivit.

Amanda Casanellas är ansvarig för att hålla workshops på skolor, bibliotek och fritidsgårdar – hittills i Malmö, Lund, Arlöv och Helsingborg. Om materialet räcker brukar deltagarna få ett fanzine med sina serier.

– I början kan det vara svårt. De flesta läser manga, Kalle Anka och Stålmannen och tänker att de inte kan rita så snyggt själva, men efter ett tag blir de jättepeppade och vill inte sluta, säger hon.

Ungefär tio böcker ser det ut att bli av de vuxna deltagarna. Det är framför allt skånska tecknare, även om någon bor i Stockholm och någon i Irak. Nästa år ska de första ges ut, troligen i samarbete med förlaget Optimal press, som bland annat gett ut Serier mot rasism med tecknare som Sara Granér, Joakim Pirinen och Malin Biller. En del av deltagarna skriver manus, andra tecknar och åter andra gör både och. En del har aldrig jobbat med serier förut.

– Jag tror att en del av dem känner att det inte riktigt har funnits plats för dem, eller att inte tillräckligt många dörrar har stått öppna. De ser det här som en möjlighet att synas, säger Amanda Casanellas.

Emre Özdamarlar är en av de vuxna deltagarna och han ser projektet som en chans att satsa på yrket.

– Innan jobbade jag som ingenjör, men nu försöker jag att bli serietecknare.

Han tror att det är viktigt att nå ut med information om seriekonsten.

– Många ser kanske serier som en barngrej. Det är perfekt att Tusen serier gör workshops i skolor, berättar om teckning och försöker att få dem att teckna. Ju mer desto bättre!

– Vi har fått höra att det här är ett ganska unikt projekt i Europa, säger Amanda Casanellas.

Över huvud taget har responsen mest varit positiv.

– Alla verkar förstå att det här behövs och tycker att det är bra att vi gör det, säger Mattias Elftorp.

Egentligen finns inga gränser för ämnena i serierna, men projektledarna har ändå valt att ha temat migration som en riktlinje för de vuxna konstnärerna.

– En del av det är att bredda utbudet när det gäller vilken typ av historier som berättas. Migration är något som man har mer att säga om, om man inte är född i Sverige, säger Mattias Elftorp.

– Många kanske kan relatera mer till det ämnet än till många andra serier som ges ut nu, tillägger Amanda Casanellas.

Serier är ofta en bra form för politiska ämnen, menar hon.

– I politiska sammanhang är det mycket mer intressant att läsa en serie än ett flygblad. Det fångar ögat. Men politik är relativt. Att skriva om din livssituation kan vara politiskt, utan att du vet om det. Jag tror att politik kan appliceras kring det mesta.

De ser många fördelar med serier som form, oavsett vad ämnet är.

– Språkmässigt fungerar serier jättebra. Om man till exempel kommer från ett annat land eller har dyslexi är det ett bra sätt att uttrycka sig och få ut sin historia, säger Amanda Casanellas.

Emre Özdamarlar håller med, och berättar att serier var väldigt användbara för att lära sig språket när han flyttade till Sverige.

– Att läsa Kalle Anka hjälpte mig mycket när jag lärde mig svenska. Det var mycket roligare än kursböckerna!

En annan fördel är att serier är billiga och enkla att göra. Det mesta är möjligt – utan krav på skådespelare, rekvisita eller budget.

– Specialeffekterna görs med pennan. Du är inte beroende av en massa pengar för att göra serier – bara papper och penna, säger Mattias Elftorp.

Tusen seriers utställning under Altcom kommer att bestå av stora utskrifter som hänger i Folkets park. Övriga inslag på festivalen den 7–11 november blir bland annat en seriemässa med paneldiskussioner, presentationer och performance, försäljning, noisefest och utställningar på bland annat Biograf Spegeln, Café Simrishamnsgatan och kulturcentret Kanten. Många små och lokala förlag kommer att finnas representerade, liksom gäster från Kroatien, Serbien, Portugal och Slovenien, vars verk annars kan vara svåra att hitta i Sverige. Dessutom får alla deltagare en bok med serier av de medverkande.

Mattias Elftorp är även projektledare för Altcom och säger att temat No borders har flera bottnar.

– Dels kan det appliceras på olika konstformer som går utanför gränserna för hur saker brukar göras. Och dels är det en väldigt aktuell fråga, med gränspolisen i Malmö som letar papperslösa i Rosengård och massdeportationer till Irak från förvaret i Åstorp. Det kommer nya historier hela tiden.

Flera presentationer och samtal handlar just om asylfrågor, till exempel Paula Bulling och Kalle Hakkola som pratar om situationen för papperslösa i Europa. Andra ämnen är till exempel bilden av svarta i serier ur ett historiskt perspektiv och Sveriges första grafiska roman om transvestism.

Fakta: 

Deltagare på Altcom 2012 den 7-11 november

• Komikaze – Kroatiskt förlag med 174 artister från 35 länder.• Turbo Comix / Novo Doba – Serbiskt förlag med utgivning i Frankrike och arrangörer av festivalen Novo doba.• Studiostrip – Serbiskt konst- och seriekollektiv.• Chili Com Carne – Portugisisk, icke-vinstdriven organisation för diverse konstformer.• Stripburger – Slovensk/internationell serietidning med medverkande från hela världen.

En lång rad andra svenska och utländska grupper och organisationer medverkar också, till exempel Dotterbolaget, Serier mot rasism, Ondskabens flydende Vatikan, Aktion mot deportation, Kollektivet och Seriefrämjandet.

Hela programmet finns på altcomfestival.se.

Tusen serier och Altcom drivs av Seriefrämjandet.

Läs mer om Tusen serier på tusenserier.com.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Augustvinnare vill lyfta Norrbotten

Barn & Ung

Ann-Helén Laestadius pratade både samiska och meänkieli i sitt tacktal för Augustpriset för årets svenska barn- och ungdomsbok.

Landets Fria

Barn flyr till skogs i protest

Karolina Henkes bildserie berättar en saga om barn som flyr till skogs för att sätta press på vuxna om miljöfrågor.

Landets Fria

© 2021 Fria.Nu