Matsvinnet kostar miljö och miljarder | Fria.Nu

Fördjupning


Valdemar Möller
Fria Tidningen

Matsvinnet kostar miljö och miljarder

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs istället för att tas tillvara. Det enorma resursslöseriet för med sig stora negativa konsekvenser för klimatet men belastar även världsekonomin hårt. Fria har kartlagt varför så mycket mat kastas och vad som görs för att komma tillrätta med problemet.

Föreställ dig att du har varit och storhandlat. Du har gått genom affären och sett erbjudanden om extrapriser och ”ta tre – betala för två”. Du kommer hem med tre kassar fullastade med mat. Föreställ dig sedan att all mat i en av dessa kassar kommer hamna i soptunnan.

En del hinner du kanske inte äta upp innan den blir dålig. En del slänger du trots att det inte är något större fel på den, men eftersom bäst före-datumet har gått ut vill du inte ta några onödiga risker. Ytterligare en del slänger du för att du har råkat laga lite för mycket och inte har lust att äta samma mat i morgon.

Även om du inte känner igen dig i ovanstående exempel så visar en studie gjord vid Lunds tekniska högskola att det rent generellt är så här det ser ut i Sverige. Runt 30 procent av den mat vi köper, det vill säga nästan en av tre matkassar, äter vi aldrig upp.

Matsvinnet är problematiskt ur flera perspektiv. Ur en ekonomisk synvinkel innebär det stora förluster för såväl producenter som butikskedjor och konsumenter. Bara i Sverige räknar Naturvårdsverket med att den samhällsekonomiska vinsten skulle bli 20 miljarder kronor om svinnet minskade med så lite som en femtedel. Men det får också enorma konsekvenser för klimatet. Om man skulle jämföra den mat som slängs av de svenska hushållen varje år med andra miljöbelastande företeelser så skulle det motsvara utsläppen från 700 000 bilar eller 460 000 oljeeldade villor. Dessutom leder produktionen av grödorna i många fall till övergödning och utsläpp av bekämpningsmedel. Matsvinnet är också ett problem för jordens vattenförsörjning då produktionen av vissa livsmedel, som till exempel ris och kött, är enormt vattenkrävande.

Vi svenskar är inte ensamma om att slänga mycket mat. SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB – har kommit fram till att ungefär en tredjedel av all mat som produceras för humankonsumtion i världen går till spillo. Totalt rör det sig om ungefär 1,3 miljarder ton per år. Deras rapport visar även att vi i västvärlden slänger betydligt mer mat än vad man gör i världens fattigaste länder. Jenny Gustavsson, som är en av författarna bakom rapporten, tror att det kan bero på att vi helt enkelt har råd.

– Vi har större ekonomiska marginaler. En annan förklaring kan kanske vara att vi befinner oss allt längre från livsmedelsproduktionen. Dagens urbana livsstil ger allt mindre inblick i den energi, den miljöpåverkan och det arbete som ligger bakom den mat vi äter.

Men det är inte bara mängden som skiljer de fattiga länderna från de rika utan också på vilka sätt svinnet uppstår.

– I låginkomstländer finns problemen främst tidigt i kedjan då livsmedlen lagras, transporteras, kyls och säljs i affärer och på marknadsplatser. I många länder är till exempel fordon och vägar i dåligt skick och det finns heller inte alltid möjligheter att kyla och förpacka maten. I höginkomstländer, som Sverige, ser problemen delvis annorlunda ut. Här sorteras mycket mat bort och slängs sent i kedjan, i samband med att vi konsumerar maten. Ibland handlar det om att vi har höga krav på hur maten vi äter ska se ut, alltså på färg, form och fräschör. Eller att planeringen av inköp och tillagning brister, säger Jenny Gustavsson.

I takt med att befolkningen har ökat explosionsartat under de senaste hundra åren räknar man även med att matsvinnet har ökat. Däremot är det svårare att säga om svinnet även har ökat per capita och om det i sådana fall är en effekt av vår västerländska livsstil. Bland annat på grund av att det saknas tillförlitlig statistik längre bakåt i tiden.

– Vad gäller Sverige och konsument¿ledet är vi nog dock många som upplever att våra mor- och farföräldrar var betydligt mer sparsamma med att slänga mat än vi själva är, säger Jenny Gustavsson.

År 2014 har utsetts till det ”Europeiska året mot livsmedelsslöseri” och i början av det här året antog EU-parlamentet en resolution som går ut på att halvera matsvinnet inom EU fram till år 2025. De ledamöter som lade fram resolutionen menar att ärendet måste hanteras brådskande och att om ingenting görs nu är risken stor att svinnet istället växer med 40 procent fram till år 2020.

En konkret åtgärd som nämns i resolutionen är att sprida information om vad de datummärkningar som används inom EU, som ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”, betyder eftersom detta ofta misstolkas av konsumenter. Parlamentarikerna vill också att de livsmedel som i dag bara har bäst före-märkning ska kompletteras med sista förbrukningsdag. Vidare nämner man att livsmedel som är nära sitt bäst före-datum eller som har blivit skadat bör kunna säljas till rabatterade priser.

Även i Sverige har fler och fler organisationer och företag börjat få upp ögonen för matsvinnet under de senaste åren. 2010 bildades Samverkansgruppen för minskat matavfall där representanter från ett stort antal olika myndigheter som Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Livsmedelsverket ingår. Men också från Svensk dagligvaruhandel, Sveriges restaurang- och hotellföretag och olika universitet. Deras målsättning är att minska matavfallet med 20 procent mellan 2010 och 2015. För att kunna nå upp till detta arbetar man bland annat med att samla in statistik, sprida information till hushåll, skolor och kommuner och öka kommunikationen om matsvinn mellan olika aktörer i livsmedelskedjan.

Ett exempel är projektet Mindre matsvinn, ett samarbete mellan bland andra Hushållningssällskapet och Jordbruksverket, som främst är inriktat på att minska svinnet inom de kommunala storköken.

– Det finns jättemycket som kan göras bara i storköken för att minska svinnet. Det absolut viktigaste är att måltidspersonalen lär sig analysera varför svinnet uppkommer och vad man kan göra åt det. Att göra noggranna beräkningar så att man tillagar lagom mycket mat är förstås en nyckelfaktor. Men man bör även se till att inte laga all mat på en gång utan i omgångar så att man minimerar vämehållningen. Det är ett problem i dag att en stor del av maten tillagas i centralkök och sedan körs ut till skolorna, säger utvecklingsledaren Margareta Frost Johansson. Tillsammans med andra inom projektet har hon under det senaste året åkt runt till olika kommuner och föreläst för kostchefer och måltidsansvariga om hur de kan arbeta för att minimera svinnet.

– Vi kan se att det finns en stark opinion för det här just nu och att många kommuner börjar få upp ögonen. Men det dröjer nog ett tag innan vi kan se några tydliga mätbara resultat, säger hon.

I många kommuner arbetar man också med egna projekt inom skolköken för att lära eleverna att slänga mindre mat. I Göteborg genomfördes till exempel en kampanj under 2009 och 2010 på 33 olika skolor. Under några veckor mättes all mat som slängdes från tallrikarna samtidigt som man informerade eleverna om varför det är viktigt att ta tillvara på maten. Kampanjen gav visst resultat – efter att den var slut hade 18 av skolorna minskat sitt svinn, medan 13 av skolorna hade lika mycket svinn som tidigare och 2 hade ökat svinnet. Effekterna höll dock inte i sig. Efter att kampanjen avslutades har svinnet återgått till de tidigare nivåerna, konstaterar man i en rapport från Miljöförvaltningen. På en del skolor har man valt att fortsätta mäta svinnet, medan man på andra skolor slutade efter att kampanjen avslutades.

– Som alla kampanjer hade även den här en tidsbegränsning. Och nu har vi gått vidare med att utbilda och informera måltidspersonalen och pedagogerna på skolorna, säger Ulla Lundgren, processledare för Miljömåltider i Göteborgs Stad.

Nästa år kommer det enligt Ulla Lundgren att ske en intensifiering i arbetet med att minska svinnet. Exakt vad som kommer att hända och om kommunen kommer att köra igång någon ny kampanj kan hon dock inte svara på i dagsläget.

– Men det finns ett stort intresse för de här frågorna i de olika förvaltningarna, så jag är säker på att det här arbetet kommer att fortsätta i olika former, menar hon.

Också inom livsmedelsindustrin och i butiker slängs stora mängder mat, totalt 210 000 ton om året enligt Naturvårdsverket. En stor del är mat som det inte är något fel på men som handeln av olika anledningar behöver bli av med.

– Ofta är det svårt för butikerna att förutse konsumenternas behov. Vi konsumenter är ju dessutom ganska kräsna, om det är ett kort bäst före-datum på en limpa så tar vi hellre en annan, säger Simon Eisner, grundare av det Göteborgsbaserade företaget Allwin.

Allwin är en så kallad matbank. Deras koncept går ut på att ta hand om onödigt svinn både från dagligvaruhandeln och från livsmedelsindustrin och dela ut den till olika typer av frivilligorganisationer. Bland annat går maten till hemlösa via kaféer och kyrkor. Matbanker finns i många länder, i Storbritannien har det till exempel funnits i femton år och gett många positiva resultat. I Sverige är dock fenomenet ganska nytt och Allwin är än så länge ensamma på marknaden.

– Vårt mål är att det ska bli både en miljöeffekt och en samhällseffekt. Ofta diskuteras det om man ska göra biogas av matsvinnet men vi ser hellre att maten får uppfylla sitt ursprungliga syfte, säger Simon Eisner.

Bland Allwins kunder finns främst livsmedelsproducenter. Men sedan några månader tillbaka samarbetar också åtta Coop Konsum-butiker i Göteborg med Allwin. Även på Willys säger man att man har inlett samtal om ett eventuellt samarbete med samma företag.

Alla de stora svenska matvarukedjorna – KF, som driver Coop/Konsum-butikerna, Ica och Axfood, som äger Willys och Hemköp – säger att det är en prioriterad fråga att motverka svinnet. KF:s chef för hållbar utveckling, Louise König, berättar att de brukar sänka priset på vissa produkter, som till exempel kött, fisk och mejeriprodukter, med 20-50 procent när de närmar sig bäst bäst före-datum samt märka upp dem med ”ät snart”-klistermärken.

– De produkter som vi inte kan sälja används också för att göra färdigrätter, frukostar, lunch och middagspaket, säger hon.

Ändå blir cirka två procent av matvarorna som Coopbuktikerna köper in svinn. Och det är bara i en del kommuner som svinnet sorteras som organiskt avfall.

Huruvida Coops svinn är större eller mindre i relation till ICA och Axfood är svårt att säga då ingen av de sistnämnda vill ge något besked om hur stort deras totala matsvinn är.

– Vi har väldigt noga koll på vårt matsvinn, men av konkurrensskäl är det ingenting vi kan gå ut med, säger Glenny Särnström, återvinningssansvarig på Willys som är en del av Axfoodkoncernen.

Liksom KF har Willys som målsättning att åstadkomma så lite svinn som möjligt och att det svinn som ändå uppkommer ska kunna komma till användning.

Den absolut viktigaste åtgärden för att se till att svinnet inte uppkommer menar Särnström är att beställa hem lagom mängder.

– När vi kör olika kampanjer är det viktigt att vi har koll så att vi inte beställer in alldeles för mycket av en vara. Blir det regn i helgen? Ja då kanske vi inte ska beställa mycket grillmat. Men det handlar förstås alltid om kvalificerade gissningar.

Maria Smith, miljöchef på ICA, säger att de har en övergripande policy som går ut på att minska avfallet och sträva efter att återvinna så mycket som möjligt. Samtidigt ägs varje butik av fristående handlare som själva kan bestämma hur de ska arbeta med de här frågorna.

Från hösten 2010 och fram till 2013 pågår ett samarbete mellan forskare från SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet – och några svenska livsmedelsbutiker. Syftet med projektet är att se vad ett minskat svinn av färskvaror betyder för en livsmedelsbutiks ekonomi och miljöpåverkan. Forskarna har analyserat svinnet i sex olika butiker, undersökt i vilket skede det uppstår, följt upp åtgärder som genomförts i syfte att minska svinnet och studerat vilka varugrupper som är mest utsatta. Ingrid Strid som är projektledare berättar att de också har analyserat inom vilka avdelningar i butikerna det sker mest svinn och vilka konsekvenser det får.

– Till exempel har vi kunnat se att det är ganska lite svinn inom mejeriavdelningen, men ganska mycket inom frukt och grönt. När det gäller kött och chark slängs det mindre där än vad det görs på frukt- och gröntavdelningen. Men eftersom köttet har en större klimatpåverkan blir det ändå ungefär samma klimateffekt.

Trots att flera projekt och samverkansgrupper har kommit igång menar Ingrid Strid att mer arbete krävs för att vi ska nå upp till det mål om en halvering av matsvinnet som EU-parlamentet antagit.

– Butikerna har oftast redan ett ekonomiskt tänkande. Men på hushållsnivå tror jag fortfarande att det finns mycket att göra. Om man kunde få till en riktigt bra informationskampanj som riktade sig till hushållen så tror jag att det finns väldigt mycket att vinna där.

Hur kommer det sig att vi har nått till den här punkten där vi slänger sådana enorma mängder mat? Varför har vi inte insett vidden av det här problemet tidigare?

– Jag tror att mat känns som något naturligt för de flesta och att många tänker att det naturliga inte har någon miljöpåverkan. Men i de flesta fall är det ju inte som att plocka ett äpple i trädgården. Det är oftast väldigt långa och energikrävande processer som ligger bakom maten innan den hamnar på tallriken, säger Ingrid Strid.

Fakta: 

Tips för att minska svinnet

Tänk dig för när du storhandlar. Butiker lockar ofta med ”Tag tre betala för två”–kampanjer. Men kommer du verkligen att förbruka allt innan det blir dåligt?

Förvara maten rätt. Bakterier trivs i värme och fukt – håll därför inte maten varm i onödan. Tänk på att olika varor mår bäst i olika temeperaturer.

Titta-lukta-smaka. Bäst före-märkningen betyder inte att en vara är oätbar efter ett visst datum – många varor som till exempel ägg kan hålla sig betydligt längre än vad som står på paketet.

Hinner du inte handla så ofta, frys in och ta fram det du behöver i mindre portioner.

Källa: Birgitta Rasmusson, Släng inte maten

Matavfall per sektor

Sektor Mängd (ton)

Skolkök 26 000

Livsmedelsbutik 39 000

Restaurang 99 000

Livsmedels­industri 171 000

Hushåll 674 000

Källa: Naturvårdsverket

Annons

Rekommenderade artiklar

Dumpstring – ett sätt att göra skillnad

Mat&Miljö

Ett konkret och enkelt alternativ om man vill motverka matsvinnet är så kallad dumpstring eller sopdykning. Att rota i livsmedelsbutikernas containrar och ta tillvara på mat som har slängts men ändå är fullt ätlig har de senaste åren blivit allt populärare.

Fria Tidningen

"Mat handlar om mer än bara näringsämnen"

Mat&Miljö
Intervju

Amerikanska forskare menar att ekologisk mat inte är nyttigare än annan mat. Sant eller ej? Enligt den svenske forskaren Axel Mie behövs mer forskning innan vi kan vara säkra. Men redan nu finns det andra starka skäl till varför vi bör välja ekologiskt före konventionell mat.

Fria Tidningen

"Jag hoppas Sverige kan bli självförsörjande på soja"

Mat&Miljö

Sverige importerar årligen 250 000-350 000 ton sojaprodukter, främst från Sydamerika och USA, vilket har en stor negativ miljöpåverkan. I dag finns flera provodlingar för sojabönor i Sverige men visionen är att vi i framtiden ska kunna bli självförsörjande på soja. Forskaren Fredrik Fogelberg tror att det kan bli verklighet.

Fria Tidningen

Kommuner spenderar miljarder på nya arenor

Det senaste decenniet har över trettio nya evenemangsarenor byggts i Sverige. Totalt har det kostat skattebetalarna många miljarder kronor. Kommunpolitikerna ser arenorna som en chans att skapa arbetstillfällen och sätta orten på kartan. Men kritikerna menar att satsningarna skapar stora hål i den kommunala skattekistan samtidigt som de bidrar till en gigantisk upplevelseindustri där de köpstarka grupperna gynnas.

Fria Tidningen

Här säljs de hotade fiskarterna

Mat&Miljö

Rödtunga, hälleflundra och marulk är bara tre exempel på de djuphavs¿fiskar som anses vara hotade. Och en granskning som GFT har gjort visar att det snarare är regel än undantag att fiskar som dessa säljs, främst av fristående fiskhandlare men också av de stora livsmedelskedjorna.

Göteborgs Fria

© 2016 Fria.Nu