”Vi äter inte bara köttbiten utan hela produktionskedjan” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”Vi äter inte bara köttbiten utan hela produktionskedjan”

Varje dag äter vi 2–3 kilo mat som oftast redan är behandlad, färdigpaketerad och tillagad när vi köper den i affären. Att göra medvetna matval är den enskilt viktigaste åtgärden du kan göra för att minska klimatpåverkan, säger Alexander Clemenson, verksamhetsansvarig på föreningen Medveten konsumtion.

För att uppnå de uppsatta klimat- och miljömålen måste vi radikalt minska våra utsläpp och där är kosten, det vi äter eller inte äter, en viktig del. Mycket hamnar i soporna – cirka 30 kilo fullt ätbar mat per person och år – och ungefär 25 procent av svenska hushålls klimatpåverkan kommer från maten vi äter.

– Det man ska ha med sig i tanken är att mat äter vi varje dag. Därför är medvetenhet kring livsmedel en viktig kunskap, säger Alexander Clemenson, verksamhetsansvarig på den ideella föreningen Medveten konsumtion som verkar för upplysning och ökad konsumentmakt.

Att förändra vår livsstil och grundläggande värderingar är en av samtidens största utmaningar. Det finns ingen som i dag inte är medveten om att vi förbrukar långt mer än jorden mäktar med. Men det är något som inte avspeglas i konsumtionsmönstren. Vanliga hinder för att välja bort de hållbara alternativen vid sidan om priset är tillgänglighet, bekvämlighet, brist på kunskap, skepticism och framför allt vanans makt. Att konsumera hållbart handlar om att välja rätt produkt, rätt antal gånger och sedan använda den på rätt sätt.

– Egentligen är det enkelt. Konsumtionen måste minska. Hur vi än tittar på det visar alla rebusar att vi måste konsumera mindre och vi måste konsumera bättre. Vi lever i ett konsumtionssamhälle och det är något vi måste ändra på. Däremot behöver det inte betyda att vi väljer bort någonting utan att vi gör aktiva val. Det handlar om att fortfarande äta gott men att samtidigt minska sin klimatpåverkan.

Men att veta vad som är bra både för hälsan och för miljön är inte enkelt. Ska man välja närproducerat, ekologiskt eller bara från mindre producenter? Alexander Clemenson tycker att man i första hand ska titta efter certifierade och ekologiska råvaror.

– Det finns i dag många produktmärkningar och det går inte att säga vilken som är bäst. Det måste vara upp till den enskilda konsumenten. Däremot är det alltid bättre att välja en certifierad produkt än en ocertifierad. Att välja råvaror efter säsong är också att föredra. Förutom kortare transportsträckor ger det också en varierad kost på köpet. Ställ frågor i butiken eller på restaurangen. Som konsument har du rätt att veta vad du bidrar till när du konsumerar. Om de inte kan svara är det också värdefull information.

Som organisation manar Medveten konsumtion till reflektion – inte perfektion. Att ifrågasätta är början till att välja aktivt.

– Tittar man till exempel i köttdisken kan man fråga sig vad det djuret var värt. Hur många fläskfiléer kan det finnas på en gris? Vi ser helt enkelt inte ett heldjurstänk. Vi äter inte bara den där köttbiten utan också hela produktionskedjan bakom.

 

Vanliga märkningar

 

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina levnadsvillkor. Varje Fairtrade-märkt vara som säljs ger en summa direkt tillbaka till odlaren. Fairtrade-certifierade producentorganisationer måste också arbeta med att minska sin miljöpåverkan.

 

Bra miljöval är svenska Naturskyddsföreningens eget märke, den enda märkningen som utformats helt av en oberoende natur- och miljöorganisation. Märkningen garanterar att produkterna inte får produceras med några giftiga eller nedbrytbara kemikalier, att producenten ska minska den totala energianvändningen och övergå till förnybara energikällor samt att tillverkaren tar ansvar för vad som händer med produkterna efter att de har använts.

 

Krav är ett svenskt miljömärke för mat. Garanterar att produktionen bygger på kretsloppstänkande och att maten är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Krav har även kriterier gällande djuromsorg, klimatpåverkan samt socialt ansvar.

 

Svanen är Nordens officiella miljömärke. Granskar varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. Kraven för Svanenmärkningen beslutas gemensamt av de nordiska länderna.

 

Ekologiskt jordbruk kräver att producenterna uppfyller kraven i EU:s förordning för ekologisk produktion. Garanterar att minst 95% av produktens innehåll är ekologiskt producerad.

 

Demeter är en ideell konsumentförening som kontrollerar bland annat biodynamisk odling, djurhållning, grossister och importörer. Odlingen måste uppfylla reglerna för certifierad ekologisk odling.

 

Svensk sigill är framtaget av Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Garanterar att råvarorna producerats på svenska kontrollerade gårdar. Svenskt Sigill har även en tilläggscertifiering för klimat som ställer krav gällande miljö och en för naturbetesskörd.

 

Änglamark är ett varumärke för miljövänliga varor, till exempel ekologiskt och Krav-märkt, som ägs av Coop och säljs enbart i egna butikerna.

 

Märkningen Äkta vara är framtagen av den oberoende konsumentföreningen Äkta Vara och började som en hyllkantsmärkning hos City Gross och andra butiker inom Den Svenska Matrebellen men finns nu direkt i produkter. Märkningen garanterar att produkterna inte innehåller några tillsatser på E-nummerlistan, aromämnen, industriella ingredienser och vitaminer och andra tillsatsämnen.

 

MSC – Marine Stewardship Council – garanterar att produkten (fisk och skaldjur) kommer från ett välskött fiske, alltså att det måste ligga på en nivå som är hållbart för fiskbeståndet, att fisket inte påverkar struktur, produktivitet, funktion och mångfald på de ekosystem som fisket grundar sig på samt att fisket måste uppfylla lokala, nationella och internationella lagar.

 

Märkningar som inte innehåller miljökrav

 

Astma- och allergiförbundets symbol Svalan anger att varan får rekommenderas för allergiker. Förekommer främst på kemiska och hygienartiklar men inte på livsmedel.

 

Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol för fettsnåla och fiberrika produkter.

Sädesaxet betyder att varan är glutenfri. Används i flera europeiska länder.

 

Falska miljömärken

Var vaksam på andra märkningar med löv, blommor, fiskar eller annat som lätt kan misstas för miljömärkningar. Det kan vara något producenten själv hittat på för att ge varorna falsk miljövänlig anstrykning.

Annons

Rekommenderade artiklar

Bristande kontroll av ekologiskt

Mat&Miljö

Ekomärken på varor signalerar ett miljömedvetet köp. Men brister inom ekologisk produktion riskerar att förbli okända eftersom det görs få oanmälda kontroller. Nu kräver Livsmedelsverket och Jordbruksverket fler oanmälda inspektioner.

Göteborgs Fria

Feg miljöpolitik ger fel signaler

Mat&Miljö

Att politiker saknar intresse för klimatfrågan är något man ofta får höra, bland annat från Uppodlarna, Upplands ekologiska lantbrukare, som Uppsala Fria pratade med för två veckor sedan. Politikerna själva hävdar dock att det inte är där det brister.

Uppsala Fria

Stor skillnad mellan kommunernas miljöarbete i länet

Mat&Miljö

Förutsättningarna för det långsiktiga och strategiska miljöarbetet i Uppsala läns kommuner skiljer sig väldigt mycket åt. I en del kommuner finns det redan färdiga miljöplaner medan det i andra helt saknas övergripande miljöstrategier. Detta visar Uppsala Frias rundringning till länets alla kommuner.

Uppsala Fria

Så mår de ekologiska djuren

Mat&Miljö

Många vill göra både miljö- och djurvänliga val i livsmedelsbutiken. Men vad betyder egentligen en ekologisk märkning för djuren? GFT jämför reglerna för ekologisk och konventionell produktion av slaktkyckling, ägg, mjölk och nötkött.

Göteborgs Fria

Alla kor inne större delen av året

Mat&Miljö

De får visserligen vara ute två månader längre än konventionella kor, men fortfarande är ekologiska kor inne majoriteten av tiden. Och de får mjölkas i samma höga tempo.

Göteborgs Fria

© 2020 Fria.Nu