Spår från det förflutna | Fria.Nu

Synpunkten


Erik Persson • Frilansjournalist
Fria Tidningen

Spår från det förflutna

På en konferens där jag nyligen var berättade en historiker om ett flertal märkliga utsmyckningar hon funnit i Göteborg och som hon inte kunde låta bli att dokumentera. Jag fascinerades av bilderna hon visade och tillbaka i Göteborg några dagar senare bestämde jag mig för att själv leta upp utsmyckningarna.

Från Brunnsparken promenerade jag längs med kanalen förbi Stadsmuseet ner till Packhusplatsen och det dröjde inte länge innan jag fann vad jag letade efter. På fasaden till ett ståtligt hus som numera huserar fackföreningen Unionen hittade jag två stora utsmyckningar. Den ena i form av en afrikansk kvinna med bar överkropp som balanserar en fylld korg på huvudet. Den andra föreställande en naken muskulös man som står uppkliven på ett ankare och håller upp ett skepp med spända segel mot skyn.

Några meter från husväggen hittar jag också fundamentet till flaggstången. På fundamentets gröna metall återfinns en mängd oerhört omsorgsfulla utsmyckningar med exotiska motiv och klichéartade bilder på människor från olika delar av världen. En hövding bärs fram i bärstol av två män i höftskynken. En man i sombrero drar i en åsnas betsel, i bakgrunden kaktusar och en stor pyramid. En rundlagd man i tropikhatt röker cigarr under en palm samtidigt som en böjd kvinna arbetar nedanför honom. Jag slås av utsmyckningarnas detaljrikedom och av den koloniala och eurocentriska världsbilden, som tagna från gångna tiders historieböcker.

Men vad berättar då dessa utsmyckningar om Göteborgs historia? Med tanke på närheten till hamnen och det pampiga stadsmuseets byggnad som uppfördes av Ostindiska Kompaniet är det förstås inte svårt att länka ihop utsmyckningarna med Göteborgs historia som handels- och sjöfartsstad och att se dem som ett uttryck för de bilder som skapades av invånarna i de länder som de göteborgska skeppen seglade till. Även om den svenska handeln inom Ostindiska kompaniet inte byggde på några formella kolonier, så var den beroende av de andra europeiska ländernas kolonier och handelsstationer och en del av ett världssystem som skapade Europa som världens centrum.

Kanske knyter utsmyckningarna också an till Sveriges mer formella historia som kolonialmakt. En kollega upplyser mig om att det som på Göteborgs stadsplan fortfarande kallas Den franska tomten ligger alldeles i närheten av just Packhusplatsen. Beteckningen Den franska tomten syftar på den nedslagsplats för handelsvaror som den franska staten erhöll 1784 i utbyte mot att Sverige fick överta den franska kolonin St. Barthelemy i Västindien. Trots att Sverige hade gjort ett flertal försök under 1600- och början av 1700-talet att etablera kolonier på andra kontinenter stod landet vid 1700-talets mitt helt utan kolonier. Efter långa förhandlingar lyckades den svenska staten alltså byta till sig ön St. Barthelemy av Frankrike mot en tomt i Göteborgs hamn, där franska skepp kunde lagra varor utan att behöva betala tull för dem. St. Barthelemy var sedan i svensk besittning fram till 1878. Även om öns betydelse inte ska överskattas kom den ändå att fungera som en transithamn i den europeiska handeln över Atlanten där inte minst slavar var en viktig handelsvara.

De omsorgsfullt utförda utsmyckningarna på husväggen och flaggstångsfundamentet i Göteborg kan ses som en påminnelse om denna Sveriges historia som kolonialmakt – ett materiellt spår från stadens och landets förflutna.

Fakta: 

<h2>Erik Persson är frilansjournalist och fristående krönikör för Fria Tidningen.</h2>

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

© 2022 Fria.Nu