Debatt


Charlott Malmenholt, Maria Enerud och Felix Emilia
Fria Tidningen

"Sluta motarbeta en progressiv rörelse"

DN:s redaktionschef Åsa Tillberg hävdade att läsare riskerar att haka upp sig på ordet hen och tappa fokus från det som artikeln verkligen handlar om. Charlott Malmenholt, Maria Enerud och Felix Emilia menar tvärtom att han/hon kan göra att läsaren tappar fokus.

Hej DN och Gunilla Herlitz. Det är mycket möjligt att han/hon är vedertagna begrepp – men användningen av han/hon kan uppfattas som ett politiskt ställningstagande. Speciellt i ett samhällsklimat där vi länge debatterat och infört ett könsneutralt pronomen i vårt språk och medvetande. Många läsare riskerar att haka upp sig på ord som han/hon och tappa fokus från det som artikeln verkligen handlar om. Exempelvis personens sakkunnighet i en fråga.

Många av oss har förstått att ett könsneutralt pronomen går att använda på olika sätt. Det kan användas av personer som helt enkelt vill definiera sig som det. Det finns även de som använder det för att slippa skriva ut han/hon, när pronomina används i ett allmänt exempel. Det finns de som använder hen om sig själva – som ett slags pseudonym för att slippa könsbarriären i sin karriär, i ett samhällsklimat där kvinnors expertis i ett ämne missgynnas. Det finns de som använder det som ett sätt att hjälpa människor att sluta fixera sig vid vad exempelvis en intervjuad hemlös, riksdagsledamot eller föräldraledig har för kön.

Det finns exempel på användningen av pronomina (han/hon/hen) som är ett annat politiskt ställningstagande, nämligen när det är nödvändigt att betona mönster i samhällsstrukturer där könen gynnas/missgynnas olika i ett ämne eller en situation. Där fyller det en nödvändig funktion, eftersom det är ett sätt att belysa specifika problem som tillkommer i ett patriarkalt samhällssystem.

Att motarbeta ett könsneutralt pronomen är ett högst ideologiskt och politiskt ställningstagande. Vet ni vad ni är? Ni är reaktionära. Sluta motarbeta en progressiv rörelse som försöker ta itu med det patriarkala förtrycket.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2024 Fria.Nu