Göteborgs Fria

Det fria skolvalet minskar ungas tro på demokrati

Var tredje ung svensk skulle kunna tänka sig en diktator i stället för demokrati och var femte kan tänka sig att sälja sin rösträtt enligt en rapport från Göteborgs universitet. En kraftig förändring som kan skyllas på det fria skolvalet, säger forskarna.

World Value Survey är en enkätundersökning som genomförs i flera länder runt om i världen och mäter värderingar och attityder i samhället. Nu presenterar Göteborgs universitet den svenska delen av undersökningen som visar att ungas tro på demokrati har sjunkit markant jämfört med tidigare mätningar. 23 procent av svenskarna mellan 18-29 år tycker inte att det är så viktigt att leva i en demokrati och 29,5 procent tycker att det skulle vara bra om Sverige styrdes av en stark ledare som inte behövde bry sig om val eller riksdag. 14 procent tycker att det vore bra om försvarsmakten styrde Sverige istället och på en helt ny fråga, om man kunde tänka sig att sälja sin rösträtt för pengar, svarade 20 procent ja.

En av dem som har analyserat materialet är statsvetaren Staffan I Lindberg som presenterar resultaten i rapporten Rösträtt till salu. Där pekar han ut skolreformerna som anledning till förändringarna.

– Vi sökte svaret i flera olika förklaringar som bland annat ekonomisk kris, ökad ungdomsarbetslöshet, organisationsmedlemskap eller invandring men ingen lyckades erbjuda någon förklaring. Men en faktor slog igenom väldigt hårt. De som hade de här attityderna var i hög utsträckning unga med låg utbildning, förklarar han.

Hur hänger det då ihop med skolreformerna?

– Man måste fråga sig vad som är nytt, vad som har hänt som har gjort att unga med låg utbildning har ändrat attityder på det här sättet. Det som framträder tydligt är att det har skett tre reformer: kommunaliseringen, det fria skolvalet och den fria etableringsrätten för friskolor, som med väl underbyggda studier visar har lett till skolor som är bättre än andra och skolor som är sämre än andra. Man har fått en uppdelning som är väldigt tydlig och just i den grupp som påverkats av marknadsreformen hittar vi de här attityderna. Det är inte rymdforskning att förstå att grupper som marginaliseras, segregeras och döms ut på förhand tappar förtroendet för de politiker som står bakom det systemet.

Slutsatserna som forskarna har dragit av resultaten har lett till en del kritik. Debattörer menar att Staffan I Lindberg har agerat ovetenskapligt och anklagat honom för att inte hålla sig till fakta.

– Det finns teoretiska resonemang och historiska paralleller som håller, det finns djupintervjumaterial där ungdomar ger uttryck för detta och statistiska undersökningar där dessa två grupper överlappar. Vi menar att det ger grund för att påstå att det finns en koppling mellan omgörningen av skolsystemet och vad det har fått för effekter för attityderna till demokrati hos unga.

Ni har också fått kritik för att ni gör ett politisk ställningstagande, vad tycker du om det?

– Jag tycker inte det är ett politiskt ställningstagande att säga att det finns reformer som otvetydigt har lett till, enligt flera andra rapporter, utslagning och segregering. Marknadssystemet bygger på en annan värdegrund än grundskolan, det är ingen politiskt ställningstagande utan att konstaterande.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu