”Vi har mycket att skämmas för kring hur vi har hanterat minoriteter”
I maj la Sverigefinska ungdomsförbundet upp ett klipp på Youtube där de bjöd in Jan Björklund till ett seminarium om minoritetsspråk. De fick ingen respons från skolministern, men debatten i Almedalen blev ändå konstruktiv.
Seminariet inleddes av en panel bestående av yngre representanter för svenska minoriteter. Här diskuterades personliga erfarenheter som att det är häftigt att tillhöra en minoritet, samtidigt som man också kan mötas av oförståelse, hot och våld.
I debatten som följde deltog Erik Scheller (FP), Helene Petersson (S), Inga-Marja Steinfjell från Samiskt språkcentrum och Domino Kai från Utbildningsradion. Norge lyftes fram som ett föredöme. Där går betydligt fler samer ut grundskolan med betyg i samiska än i Sverige. Många svenska samer väljer att flytta över gränsen.
–Det är en enorm brain drain på samisk kompetens, sade Steinfjell.
Petersson och Scheller var överens om att varken den nuvarande eller den föregående regeringen har gjort tillräckligt i dessa frågor.
-Vi har mycket att skämmas för kring hur vi har hanterat minoriteter, sade Petersson.
Bara 24 av 600 barn med rätt till modersmålsundervisning i samiska gick ut med betyg i ämnet under det senaste läsåret.
– Det här kan åtgärdas, men det saknas lärarutbildning i samiska, säger Josefina Skerk som sitter i Sametingets ungdomsråd.
Andreas Jonasson är medlem i Sverigefinska ungdomsförbundet. Han har med sig en bunt anteckningar om minoriteters rättigheter till debatten.
– Det här är regler som Sverige inte följer trots att man har förbundit sig att göra det, säger han.
Det största problemet är enligt representanterna att det saknas lärarutbildningar för hemspråk. Jan Björklunds svar har konsekvent varit att det är sverigefinnarnas eget fel om de väljer att inte utbilda sig till lärare - en inställning som förbunden tycker rimmar illa med bristen på utbildningar.
Efter presskonferensen på Folkpartiets dag i Almedalen står Björklund fast vid sin ståndpunkt.
– Jag tycker att de nationella minoritetsspråken ska ha möjligheter att leva vidare. Det bygger på att skolorna erbjuder undervisning, men det innebär också att de personer som tillhör de nationella minoriteterna väljer att läsa språken.
Han menar att universitetsutbildningar kan komma igång så snart det finns ett intresse.
– Ytterst bygger det på att personer som tillhör dessa minoriteter själva vill bli lärare, annars kommer minoritetsspråken inte att överleva.
Fem minoritetsspråk
Till Sveriges minoritetsspråk räknas jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har mottagit flera anmälningar om brist på undervisning i minoritetsspråken. Europarådet konsterade 2007 att bristen på lärare i minoritetsspråken romani chib och sydsamiska var ”synnerligen allvarlig och kräver kraftfulla och skyndsamma insatser.”