Fria Tidningen

Boende köper loss Christiania

Christiania – en stad i staden, en fri oas som länge har lockat folk för gemenskapen, kulturen och haschet. Många gånger har fristadens framtid varit hotad, men nu tar de boende ett avgörande steg för dess fortlevnad. I morgon börjar de köpa loss marken från staten.

I den gråa hallen – den gamla ladan i fristaden Christianias centrala del – är det smyckat för fest. Ett handgjort träd med färgglada plastremsor i grenarna står mitt på golvet och på väggarna hänger tavlor. Fram till den första juli, när avtalet om friköp av marken skrivs på, är det festival här med konstutställning, konserter och teater. Det är ett sätt att ge tillbaka något till alla dem som har stöttat kampen och gett så mycket till samhället, menar Allan Lausten, Christianiabo sedan 19 år och presstalesman för Folkaktien.

– Vi kom på folkaktien som en kul grej. Vi har bestämt oss för att köpa marken, men vill egentligen inte äga någonting. Om vi ska köpa måste det vara ett fritt ägandeskap och ett område öppet för alla. Folkaktien symboliserar att marken inte tillhör någon, varken på papper eller i våra huvuden.

Det avtal som Christiania nu ingår med staten innebär att de får köpa marken som husen ligger på. Till att börja med kommer de köpa de mest centrala delarna, men målet är att köpa alla 34 hektar mark som samhället sträcker ut sig på längs med vattnet i Köpenhamnstadsdelen Christianshavn. De drygt 700 boende kommer att äga marken kollektivt, men de har inte möjlighet att sälja sina hus och behålla förtjänsten. Att man fortsätter vara ett sammanhållet samhälle var viktigt för den nystartade styrelsen inför köpet.

– Staten har försökt göra oss till individer. Vi menar att vi är individer men vi bor i ett samhälle, och vi vill att samhället ska bestå. En av de viktigaste punkterna är att det inte är ett område som det går att göra profit på, det är inte ett kapitalistiskt område.

I nästa andetag säger Allan Lausten att det är en paradox, eftersom de har en i allra högsta grad kapitalistisk verksamhet som pågår på Pusher street. Christianias huvudgata där det mesta av områdets haschhandel sker har ofta varit i blås¿väder och på senare tid har det i dansk media skrivits om hur kriminella gäng ska ha tagit kontroll över handeln. Hells angels sägs styra både cannabishandeln och ha inflytande över styrelsen. Något som inte stämmer, enligt Allan Lausten.

– De är inblandade, men jag tror inte att de kontrollerar marknaden och de har inget att göra med styrelsen. Haschet är en självklar del av Christiania, men de flesta av oss som bor här väljer att inte blanda oss i det. Det är väldigt viktigt för oss att ha en vattentät barriär mellan deras marknad och resten av Christiania.

Han hoppas att Christiania kommer att fortsätta vara en fristad enligt samma system som de senaste 41 åren. De kommer fortsätta att göra saker på sitt sätt, utan att be om tillstånd eller följa det ordinarie systemet.

– Jag tycker om staten, jag betalar gladligen skatt och jag är glad att vi har sjukhus, skolor och bibliotek. Jag tycker att det ska vara en stark stat, men jag tycker också att staten ska tillåta folk att utveckla sina egna liv. Ibland har de för mycket kontroll och vi måste visa dem att du kan göra saker utan att bli kontrollerad hela tiden.

Det system han talar om är uppbyggt på 14 olika områden som har möten regelbundet och hanterar allt från sociala problem till frågor om ombyggnationer och underhåll av området. På stormöten fattas mer övergripande beslut genom konsensus.

Boendekostnaderna kommer att fortsätta vara relativt låga i Christiania, även om en extrakostnad per kvadratmeter kommer att läggas till alla hyror för att kunna betala tillbaka lånet.

– Vi tror på att friheten ligger i vardagslivet. Om du har låga levnadskostnader så ger det dig en frihet att göra andra saker än att bara jobba. Jag jobbar varje dag men jag hinner också sitta här.

Allan Lausten tror att de tillgångar som stiftelsen kommer ha i och med att de äger marken gör att de kan stödja och samarbeta med andra fristäder runt om i världen. Han hoppas också att Christiania kommer att växa. Runt tusen invånare skulle de vilja vara. Det finns alltid ett stort intresse om ett hus blir ledigt.

– Avtalet med staten innebär bland annat att det är en öppen visningsrätt av husen, vem som helst kan visa intresse och sedan presentera sig på ett möte, där vi tar beslut om vem som ska flytta in.

Stämningen bland Christianiaborna inför friköpet är försiktigt positiv menar Allan Lausten. Folk är lättade över att slippa vräkningshotet, men samtidigt finns oron över att avtalet med staten gör att samhället blir för kontrollerat.

John Andersen, som leker med sina två barn utanför stadens kyrka, hoppas att den positiva kreativiteten ska finnas kvar.

– Vi får lära oss att leva tillsammans i ett samhälle här, att reda ut konflikter och hitta gemensamma lösningar. Det är viktigt när resten av världen blir allt mer individualiserad.

Charlotte Steen, som är smed i Kvindesmedjan, tror att friköpet kan ge ny energi till Christiania.

– Det kan skapa nya jobbmöjligheter och göra att folk vill jobba här igen, vi kan få fler ställen där folk kan lära sig nya yrken.

Allan Lausten försöker se de möjligheter som förändringarna kan bidra till snarare än hindren. Det viktigaste är att de har tagit ett gemensamt beslut om att skriva på avtalet om friköpet. Endast fem personer av 700 invånarna röstade emot.

– Den här processen har pågått i nio år och det har funnits mycket rädsla för att bli utslängda. Vi har haft möten här där folk har gråtit och varit rädda, särskilt de gamla som har undrat vad som ska hända med dem. Vi var tvungna att säga att de inte kan låta rädslan vinna, för då har vi alla förlorat. Vi måste vara starka och tro på att enda sättet att vinna kampen är att hålla ihop.

Fakta: 

Fristaden Christiania grundades år 1971 då en grupp människor som ville bilda en fristad tog över några övergivna militärbyggnader i centrala Köpenhamn. Området utvecklades snabbt till en mötesplats för människor som ville leva i ett alternativt samhälle, men lockade också människor som ville handla på den fria cannabismarknaden som utvecklades på Pusher street.

Christiania har inga lagar men några regler att leva efter: Inget våld, inga tunga droger, inga vapen och ingen handel med bostäder eller byggnader.

De danska myndigheterna har gjort flera försök att stänga ner fristaden genom åren utan att lyckas. Polisen har periodvis gått mycket hårt åt haschförsäljningen, som ibland har legat nere.

Förra året skrev myndigheterna och Christianiaborna på ett så kallat ”normaliseringsavtal” som innebar att invånarna i Christiania får köpa marken de bor på. Efter långa förhandlingar gick staten slutligen med på de flesta av fristadens krav om fortsatt självstyre. De kan dock bli bötfällda om de inte följer lagarna och måste be om tillstånd vid ombyggnationer.

En stiftelse och en styrelse har bildats med framröstade personer från Christiania. Kostnaden för marken uppgår till sammanlagt 86 miljoner danska kronor. 55 miljoner ska betalas nu och resten om två år. Pengarna för att köpa marken får de låna av staten och ingenting behöver betalas tillbaka de närmaste tio åren.

För att betala tillbaka lånet kommer varje invånare i Christiania betala 2 100 danska kronor för sitt boende plus 21,5 kronor för varje kvadratmeter. Förut har alla betalat lika mycket, oavsett hur stort de bor.

Christiania har upprättat en folkaktie som vem som helst kan köpa för valfri summa. Det ger dig inga rättigheter till marken, utan är menad som en fortsatt inbjudan att vara delaktig i fristaden och de evenemang som ordnas där. ¿Än så länge har de sålt folkaktier för drygt åtta miljoner danska kronor.

Annons

Rekommenderade artiklar

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu