Den globala temperaturen kan öka med 3,5 grader | Fria.Nu
Fria Tidningen

Den globala temperaturen kan öka med 3,5 grader

Koldioxidutsläppen nådde rekordhöga nivåer under 2011. Ökningen var 3,2 procent jämfört med föregående år, rapporterar Internationella energirådet. Nu varnar forskare för en global temperaturökning på 3,5 grader Celsius.

Den främsta orsaken till ökningen är att världens länder inte genomfört tillräckliga åtgärder för att förhindra ökade globala temperaturer.

En ny rapport som släpptes under de sista dagarna vid de internationella klimatförhandlingarna i Bonn nyligen visar att vår planet är på väg mot en temperaturökning på 3,5 grader Celsius eller mer enligt samarbetsprojektet Climate action tracker, CAT. Det är forskarnas slutsats efter att ha granskat de utsläppsminskningar som världens länder planerar att göra till år 2020.

Detta trots tvågradersmålet som lanserades inför klimattoppmötet i Köpenhamn och som formaliserades under år 2010. Om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än så bedöms klimatförändringarna vara hanterbara. Blir det varmare så når man en brytpunkt med allvarliga konsekvenser för klimatet.

De frivilliga utsläppsminskningar som olika länder utlovat är otillräckliga och regeringarna är också oförmögna att uppfylla de löften som har avgetts, visar en analys av CAT.

– När vi jämfört löften om utsläppsminskningar i länder som Brasilien, Mexiko och USA, fann vi att de inte vidtagit lämpliga åtgärder för att kunna uppfylla dessa löften, säger Niklas Höhne vid energianalysföretaget Ecofys som ingår i CAT.

Han säger att de enbart studerat situationen i ett fåtal länder, men att inget av dessa länder var på väg att uppfylla sina mål. För närvarande ser Mexiko ut att hamna på en 12-procentig minskning av utsläppen till år 2020 – trots en utlovad minskning på 30 procent. Brasilien har ett ambitiöst mål men en ny skogslag som försvagar skyddet kan leda till ökade utsläpp, enligt rapporten.

USA har förhoppningar om att kunna minska sina utsläpp till år 2020 till följd av lågkonjunkturer och en övergång från kol till gas. Men även med regleringar av koleldade kraftverk och ökad bränsle¿effektivitet i fordon skulle USA fortfarande ha utsläpp på 350 miljoner ton koldioxid över de utlovade nivåerna, enligt rapporten.

Utsikterna för att världens länder ska öka sina ambitioner när det gäller utsläppsminskningar är dåliga, menar Höhne.

– Inget land vill ta några steg framåt, säger han.

Alden Meyer, från den amerikanska organisationen Union of concerned scientists, menar att mötet i Bonn underströk de djupa klyftor som finns mellan länder, något som har stor betydelse för hur vi ska kunna möta klimatutmaningen.

– Det är ingen tvekan om att vi har tekniken, sakkunskapen och förmågan att möta utmaningen, men den politiska viljan saknas, säger Meyer.

Niklas Höhne menar att förhandlingarna om att minska utsläppen har gått i baklås sedan Köpenhamnsavtalet 2009. Även om regeringarna skulle genomföra de utsläppsminskningar de utlovat skulle världens utsläpp fortfarande behöva minska med ytterligare nio miljarder ton till år 2020, och varje år därefter. Samtidigt var koldioxidutsläppen en miljard ton större år 2011 än år 2010.

Det behövs positiva exempel från städer, regioner och företag som lyckats minska sina koldioxidutsläpp och sett ekonomiska vinster och andra fördelar med det, menar Höhne.

– Rio+20-mötet om hållbar utveckling i slutet av juni är ett tillfälle att visa upp lyckade exempel, som energieffektiviseringen i Kalifornien eller Tysklands ambitiösa energiplan. Men det krävs fler åtgärder i en mycket större skala.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Acta väckte polsk nätrörelse

Det internationella handelsavtalet Acta förhandlades fram i tystnad, och skulle drivas igenom i tystnad. Massiva protester på gatorna och på nätet ändrade på den saken, och i EU-parlamentet säger nu en majoritet av partigrupperna nej inför omröstningen i början av juli. Protesterna var särskilt starka i Polen, ett land som fortfarande bär på minnen av övervakning och kontroll.

Fria Tidningen

Kampen om jordbruksmark inget ämne vid Riomötet

På senare år har mäktiga finansiella intressen tagit över många miljoner hektar jordbruksmark i Afrika, Latinamerika och Asien. Men fenomenet ”land grabbing” kommer inte att bli ett stort ämne vid den stora globala konferensen om hållbar utveckling i Rio de Janeiro nästa månad.

Fria Tidningen

Kärnkraftsindustrins kontrollorgan partiska

Medan Japan kämpar för att stoppa en kärnkraftskatastrof blir det alltmer tydligt att diskussionen om kärnkraftens säkerhet måste börja med att ta itu med kontrollorganens nära förhållande med industrin.

Fria Tidningen

© 2021 Fria.Nu