Försvara dig på nätet – Fria guidar | Fria.Nu

Fördjupning


Leo Stolpe Törneman
Fria Tidningen

Försvara dig på nätet – Fria guidar

Den digitala världen blir en större del av våra liv för varje dag som går men få är tillräckligt insatta för att förstå hur den nya utvecklingen äventyrar deras integritet. På tisdag, den första maj, träder det nya datalagringsdirektivet i kraft. Fria tidningen visar hur du försvarar dig!

Läs på!

För att kunna försvara sig på nätet är det viktigt att lära sig hur den nya tekniken fungerar och förstå lagarna som reglerar den. Det är också viktigt att känna till de företag och myndigheter som står bakom tekniken och omfattas av reglerna. För att helt skydda sig på nätet krävs djupgående datakunskaper och en hel del arbete, men det finns en del enkla knep som åtminstone kan förbättra din säkerhet. Det är också viktigt att du vet när och hur din information kan utnyttjas av andra så att du själv kan välja vilka risker du vill utsätta dig för.

 

Reglering av nätet

Det finns flera lagar och regleringar som kan hota den personliga integriteten på nätet:

IPRED – trädde i kraft 1 april 2009 och reglerar fildelning på nätet. Lagen innebär att upphovsrättsinnehavare, som till exempel skiv- och filmbolag, får rätt att vända sig till domstol för att få ut uppgifter om vem som står bakom en ip-adress och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör. Rättighetsinnehavarens intresse av att få ut uppgifterna ställs mot den enskilde abonnentens integritetsintresse och  enstaka nedladdningar ska inte kunna räcka för att upphovsrättsinnehavaren ska få ut informationen. Rättighetsinnehavare kan ställa krav direkt till den misstänkta i form av till exempel ett varningsbrev men om de vill ha ut skadestånd går ärendet vidare till domstol.

Datalagringsdirektivet – träder i kraft 1 maj 2012 och reglerar datalagring av e-post och telefoni. Lagen innebär att telefon- och bredbandsoperatörer är skyldiga att lagra information om data- och telefontrafik (sms, telefonsamtal och e-post) i sex månader. Polisen kan sedan begära ut informationen, mot betalning av kostnaderna för lagringen, när man misstänker brott. 

ACTA – handelsavtal som ska motverka varumärkesföfalskning och piratkopiering och som väntas tas upp för omröstning i EU-parlamentet i juni 2012.  Avtalet innehåller minimiregler för vad intrång i upphovsrätt, patent och varumärkesförfalskning ska få för rättsliga påföljder. Det innehåller bland annat formuleringar om att polisen ska kunna ingripa mot fildelare utan att det finns en anmälan, att tullen får rätt att leta igenom all typ av lagringsmedia och att man ska ta hänsyn till alla rättmätiga mått på värdet av ett fildelat eller förfalskat verk när man beslutar om skadestånd.

FRA-lagen – trädde i kraft 1 januari 2009 och reglerar hur myndigheten Försvarets radioanstalt får ta del av kommunikation i kabel som passerar Sveriges gränser. Lagen innebär att internet- och telefonoperatörer är skyldiga att göra datatrafiken tillgänglig för FRA. Trafiken filtreras sedan med sökbegrepp som reagerar på till exempel vissa ord, språk eller ip-adresser och telefonnummer.
 

Kryptering och anonymisering 


 

Myndigheter som till exempel Försvarets radioanstalt, FRA, har rätt att läsa information som till exempel e-post eller chattjänster. Vill du inte att de ska läsa din e-post kan du välja att kryptera dina mail med klienter som Seahorse (Linux, inbyggt i Ubuntu), GPG4Win (Windows) eller GPGTools (Mac).Även om du krypterat din mail så går det att ta reda på var du är och vem du skriver till på nätet. Det finns flera  anonymiseringstjänster som krypterar din data och skickar den genom anonyma tunnlar så att det blir svårt att ta reda på vad du gör på nätet och vart du befinner dig. En lösning är nätverket Tor. Ett enkelt sätt att använda sig av Tor är Torbrowser. Nackdelen med Tor är att det tar mycket längre tid att surfa då all information ska krypteras. 

 

"Om du inte betalar är det du som är varan"

Företag som Google eller Facebook levererar gratistjänster på nätet. En del av dessa betalas av reklamintäkter men mest betalar du själv genom den information som du lämnar till företaget. Några enkla lösningar på detta finns inte, men sprider du ut ditt Internetanvändande mellan olika tjänster undviker du i alla fall att någon vet allt om dig. Se upp med vilka filer du sparar på nätet. Tjänster som Dropbox, Facebook och Gmail förbehåller sig rätten att använda allt du sparar på deras servrar. Ett alternativ till Dropbox är Sparkleshare där man kan lagra sina filer på en egen server. Ett alternativ till Facebook är Diaspora, som är ett socialt nätverk men som inte är marknadsstyrt och alltså annonsfritt, och man äger själv den information man lägger upp och bestämmer vad man vill dela. 

 

Open source och fri programvara


 

Många licensierade program kan leverera information om dig till tillverkare utan din kännedom. Open source-alternativ finns till allt från webbläsare till ordbehandlare. De är i sig ingen garanti för att undvika övervakning men då programkoden är öppen för allmänheten kan open source lättare kontrolleras kritiskt av utomstående. Några open sourze-alternativ är Firefox, LibreOffice och Thunderbird. 

 

Fysiskt intrång

Information behöver inte färdas över Internet för att bli utsatt. Till exempel kan tullen konfiskera din dator när du åker över gränsen. Med program som TrueCrypt gör du det mycket svårt för obehöriga att komma åt information på datorn. Även om du har raderat en fil från din hårddisk betyder inte detta att den inte går att återskapa. Raderade filer kan finnas kvar i åratal om de inte raderas på rätt sätt. Gratisprogram som Eraser och Fileshredder raderar inte bara filen utan ”skrubbar rent” hårddisken från spår efter den. 

 

Telefonskydd

Din mobiltelefon avslöjar dina minsta rörelser. I och med lagar som datalagringsdirektivet är det tillåtet att spåra en mobiltelefon med mycket hög precision. För att undvika det kan man använda kontantkort eller skaffa en telefon som inte är registrerad. Ett annat sätt att undvika att bli spårad är att lämna telefonen hemma eller ta ut batteriet. Telefontillverkare som Apple bygger in GPS-spårning i sina telefoner vars data sedan skickas till företaget. Köp inte en telefon innan du vet mer om hur just den modellen fungerar!

Fakta: 

Länkar:

Seahorse

Sparkleshare

Torbrowser

Truecrypt

Fileshredder

Diaspora

Firefox

LibreOffice

Thunderbird

Källor: 
Ung Vänster
Peter Sunde

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu