Fria Tidningen

EU-upplysningen kan avvecklas

I 20 år har svenskarna kunnat kontakta riksdagens EU-upplysning. Nu föreslår riksdagsdirektören att avdelningen avvecklas och istället integreras med riksdagens övriga informationsarbete. Men på EU-upplysningen är man orolig för att omorganisationen kommer att erodera EU-kompetensen.

Sverige blir allt mer integrerat i EU. Jordbrukspolitiken, försvarspolitiken och utrikespolitiken är några av de områden där Sveriges politik samordnas med EU. Samtidigt är kunskapen låg och debatten tyst om EU:s makt, betydelse och integrering i det svenska samhället. Det leder till två allvarliga problem, menar Yvonne Ruwaida, ledamot i Miljöpartiets partistyrelse.

– Det ena är att folkrörelser får svårt att påverka det som sker i EU. Det är problematiskt ur ett demokratiperspektiv, säger Ruwaida, som när hon var riksdagsledamot 2002-2006 deltog i utredningen ”Sluta strunta i EU”.

– Det andra är att medborgare får svårt att hitta rätt i det som EU tar beslut om: vilka pengar och möjligheter som EU ger. Det gynnar de redan starka aktörerna, de som redan har mycket kunskap eller känner någon som har det.

EU-upplysningen ska ge opartisk information till medborgare som har frågor kring de områden Ruwaida tar upp. Upplysningen har haft ett eget kontor på riksdagen sedan 1996, då den ersatte Sekretariatet för Europainformation. Men nu kan EU-upplysningen vara på väg bort. Enligt ett förslag från riksdagens kommunikationsavdelning ska EU-informationen i stället inlemmas i det övriga informationsarbetet. Det med förklaringen att ”EU-frågorna har kommit att bli en integrerad del av utskottens verksamhet och övrig riksdagsverksamhet”. Men förslaget bygger på en bristfällig analys enligt personalen på EU-upplysningen, som oroas både av personalpolitiska förändringar och EU-informationens framtida kvalitet.

– Det kommer att bli svårare att upprätthålla en hög kompetens bland de anställda om de är spridda på andra avdelningar, säger Elise-Marie Donovan, fackordförande för Saco i riksdagen.

Donovan tillägger att omorganisationen kan strida mot riksdagens beslut om att EU-upplysningen ska arbeta självständigt och ha en tydlig egen identitet. Men Sacos motpart Linda Linder, avdelningschefen på riksdagens kommunikationsavdelning, slätar över konflikten.

– Vi tittar på sådana juridiska frågor och andra frågor just nu, säger Linder och påpekar åter att EU-frågorna nu, 17 år efter Sveriges inträde i unionen, är en del av riksdagens dagliga arbete.

– Man ska inte behöva undra om det är en EU-fråga eller en inrikesfråga. Det underlättar för medborgaren att bara ha en ingång till informationen.

Annons

Rekommenderade artiklar

KD försenar slopat steriliseringskrav

Imorgon väntas riksdagen besluta att vänta ett år med att stoppa det hårt kritiserade steriliseringskravet vid juridiskt könsbyte. Så lång tid tar det att göra alla ändringar på ett juridiskt korrekt sätt, menar regeringen. Men transpersoner avfärdar argumentet och säger att fler personer nu kommer tvångssteriliseras.

Fria Tidningen

Ny vapenexportlag riskerar att bli försenad och tandlös

Regeringen beslutade förra veckan hur arbetet med att ta fram en ny vapenexportlag ska se ut. En parlamentarisk kommitté ska utreda frågan i två och ett halvt år, och hälften av ledamöterna utgörs av socialdemokrater och moderater – uppgifter som möter kritik från Svenska freds.

Fria Tidningen

Global aktionsdag inför Rio-mötet

I morgon, tisdag den 5 juni, firas Världsmiljödagen. Motståndare till ”den gröna ekonomin” - som kan få sitt genomslag på miljötoppmötet i Rio som börjar den 18 juni - passar på att ordna en global aktionsdag. En av organisatörerna i Sverige är Ellie Cijvat på Jordens vänner.

Fria Tidningen

Missvisande statistik om sexuell exponering på nätet

”En av fem unga exponerar sig sexuellt på nätet,” var Dagens nyheters förstanyhet i söndags. Nyheten saknar grund, menar Jan Strid, lektor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Fria Tidningen

Nya beteskrav kan ge kortare utevistelse

Jordbruksverket vill ändra beteskraven för mjölkkor, för att göra de mer flexibla. Djurens rätt menar att det skulle främja mjölkindustrins vinstintressen, på bekostnad av kornas välmående.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu