Göteborgs Fria

Gäst som hittat rätt GEST

Veckans kulturarbetare kan beskrivas som en känd doldis, eller en dold kändis, i Göteborgs kulturvärld. Gary Whitaker driver tillsammans med sin fru Kristina Brändén Whitaker teatergruppen GEST som ständigt radar upp succéer. GFT fick ett snack med den hyllade regissören och skådespelaren.

I dagarna är det nypremiär på GEST:s succé Expectations. Pjäsen, som är skriven av Kristina Brändén Whitaker och bygger på personliga erfarenheter, hade urpremiär redan för tre år sedan. Den bygger till stor del på upplevelserna kring födseln av hennes och Gary Whitakers äldsta dotter som visade sig ha kromosomförändringar. Föreställningen har blivit en stor succé och även vunnit priser i Storbritannien.

GFT träffar regissören Gary Whitaker i Sjömanskyrkan där repetitionerna pågår för fullt. Trots att ämnet för pjäsen ligger nära honom tycker han inte att det är jobbigt eller att den blir för personlig.
– Den handlar inte om oss, det är viktigt att komma ihåg det, även om många av våra erfarenheter speglas i den. Men jag är väldigt stolt över den och över Kristina och att hon skrev den.
Även nypremiären av föreställningen verkar gå mot succé, de flesta av biljetterna är sålda redan under repetitionsperioden. GEST har uppenbarligen fyllt ett hål i Göteborgs teatervärld och samtliga föreställningar har blivit hyllade och spelats för utsålda hus, något Gary ser ödmjukt på.
Att det har gått så bra för dem hittills kan till och med göra honom nervös.
– Det blir ju att man undrar när vår flopp kommer. Inför varje premiär undrar jag om det här ska bli vår dåliga uppsättning.
Nyligen fick GEST äntligen en egen scen vid Chapmans torg där första uppsättningen kommer att ha premiär i höst. En egen teater medför både för- och nackdelar, säger Gary. Det finns en ekonomisk begränsning och han hade gärna sett att de haft råd med större ensembler.
– Men samtidigt gillar jag att allt bygger på våra val. Vi kan göra fel, men då är det vårt fel.
Själv alternerar Gary mellan regi och skådespeleri i GEST och vet inte riktigt själv vilket av det han föredrar.
– Det blir så att när jag gör det ena saknar jag det andra, säger han och skrattar till.

Det behövs inte många sekunder i Gary Whitakers sällskap för att förstå att det här är en person som brinner för det han gör. När han berättar om sitt jobb och om GEST är det med stor passion och inlevelse.
– You have to be passionate about it, man måste vara passionerad när det handlar om teater, annars går det inte, menar han bestämt.
Var passionen kommer ifrån kan han inte riktigt svara på, men intresset för teater kom redan i skolan.
Gary växte upp i Bradford i Yorkshire och bodde i ett ganska nedgånget arbetarklassområde som är närmast jämförbart med Sveriges miljonprogramsområden. Han föddes i slutet av 1960-talet och växte upp som ett av tre barn till en ensamstående mor. Redan i 17-årsåldern flyttade han från Bradford, något han är tacksam för i dag.
– Det blev bara mer och mer nedgånget där och i slutet av 80-talet var det stora problem med bland annat heroinmissbruk i området. Det revs så småningom, det blev ohållbart i längden.

En anledning till att han tog sig därifrån var just teatern. Under hela uppväxten hatade han skolan, undantaget var dramaklasserna. Där fick han plötsligt uppmärksamhet och lärarna uppmuntrade honom att fortsätta på den banan. Han vågade till och med söka “riktiga” skådespelarjobb, en chansning som visade sig vara lyckad, berättar han med en aning förvåning i rösten.
– Det började med att jag fick rollen som Adrian Mole i en stor uppsättning i London, sedan var jag med i musikalen Oliver och därefter har det snöbollat fram, kan man säga. Men jag var väldigt driven, jag ville verkligen jobba med teater.
Genom åren har han gjort både film, tv och teater men var hjärtat finns är klart och tydligt.
– Teater är anledningen till att jag är skådespelare. Ja, jag har gjort reklamfilm och varit med i dåliga tv-serier, men det har gett mig råd att spela teater för mindre pengar.

Det var på sätt och vis tack vare teatern han träffade Kristina 1994. Han var med i en teatergrupp i London med lokalen ovanför en bar.
– Kristina jobbade i baren och sjöng dessutom i ett rockband och jag tyckte hon var väldigt exotisk, säger han med ett leende.
Även hon var dock inriktad på en skådespelarkarriär först och främst.
– Jag försökte faktiskt få henne att tänka om eftersom det är en så hård bransch, men hon ville verkligen. Och sedan kom hon in på Central School of Speech and Drama, en av de bästa skolorna som finns, berättar han stolt.

Det blev med tiden både äktenskap och barn, och det var också anledningen till flytten till Sverige för nästan sju år sedan. Men det var inte för att Kristina längtade hem. Att flytta hit var ett beslut grundat på något helt annat, som även Expectations på sätt och vis bygger på.
– Vår äldsta dotter behöver extra hjälp och tillsyn och det finns möjligheter, till och med rättigheter, här som inte finns i Storbritannien. Så det var ett lätt beslut att flytta hit. En sådan sak som rätt till personlig assistent till exempel, det finns inte där.
Gary ser väldigt bestämd ut när han säger att han aldrig ångrat flytten och trots att han besöker sitt gamla hemland ganska ofta, både för att hitta skådespelare och för att repetera, är han väl rotad i Sverige. På frågan om han har hemlängtan tänker han ganska länge, men till slut kommer han på något han saknar.
– Ljus, på vinterhalvåret. Det är alldeles för mörkt här på vintern. Det är bara ett par timmar mer om dygnet än i England men det är ändå en stor skillnad. Och det är faktiskt intressant att iaktta svenskarna, ni är helt annorlunda på vintern och sommaren.
Och det finns ännu en specifik sak han saknar med England.
– Riktig fish & chips! Det är omöjligt att få ordentlig fish & chips här.

Fakta: 

KULTURARBETAREN

Gary Whitaker

Ålder 44

Bor Kungsladugård

Kommer från Bradford, Yorkshire, Storbritannien

Aktuell Regisserar GESTs föreställning Expectations

som spelas på Folkteatern från den 18 april

Inspireras av Mina döttrar och min fru. Och sanning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Queer filmfest intar London

Southbank i södra London kommer under tio dagar i mars att lysa i regnbågens färger. Det är dags för BFI Flare – London LGBT Film Festival, en av världens största hbtq-filmfestivaler.

Fria Tidningen

En teatervärld full av professionella amatörer

Amatörteater – en folklig tradition som engagerar många. Men också en värld som möter fördomar om dålig konstnärlig kvalitet. Att det är ett fritidsintresse har dock inget med kvalitet att göra, enligt utövarna.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu