”De enda som kommer drabbas är klantiga brottslingar och vanligt folk” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”De enda som kommer drabbas är klantiga brottslingar och vanligt folk”

I dag onsdag röstar regeringen om det så kallade datalagringsdirektivet, som har kritiserats hårt för att vara integritetskränkande. Fria Tidningen reder ut vad lagändringen kan komma att innebära.

Datalagringsdirektivet innebär att internetleverantörer och mobiloperatörer måste lagra stora mängder data om sina användare när de kopplar upp sig mot nätet, ringer samtal eller skickar sms. Lagändringarna har väckt en het debatt då lagen innebär att information måste lagras för alla medborgare och inte bara misstänkta brottslingar. Internetleverantörerna kommer att ha skyldighet att lagra vem som använder en viss IP-adress, som gör att datorer kan hitta varandra på internet, och under vilka tidpunkter den använts. Om kunderna använder internetleverantörens epostadress måste mottagare och tidpunkt lagras.

För kommunikation över mobiltelefoner måste tiden och mottagarnumret sparas. Mobiloperatörerna måste också lagra var mobiltelefonen, och därmed kunden, befinner sig vid tidpunkten för samtalet – något som kan göras med stor precision över moderna mobilnät. Polis och åklagare ska ha rätt att begära ut information om ett misstänkt brott är straffbart med minst två års fängelse, men vid mindre allvarliga brott ska information som IP-adresser och telefonnummer kunna begäras ut. All den data som omfattas av datalagringsdirektivet måste lagras sex månader av internetleverantören eller mobiloperatören. Efter det ska informationen raderas.

Något som skapat en hel del debatt kring förslaget har varit vem som ska ansvara för lagringen. Tidigare diskuterades om en stor central lagringsplats skulle byggas, men i den nya propositionen ligger ansvaret på tjänsteleverantören. Ulf Wallentheim är ämnesråd och utformare av den nuvarande datalagringspropositionen på Justitiedepartementet. Han ser det som positivt ur integritetsperspektiv att polis och åklagare kommer att behöva betala leverantörerna för att få ut uppgifter som sparats.

– De kommer att behöva avväga om det är värt att begära ut informationen, säger han.

Exakt hur mycket uppgifterna kommer att kosta är inte fastställt, men under våren ska Post- och telestyrelsen diskutera frågan tillsammans med internetleverantörerna.

Mikael Nilsson är nätaktivist och aktiv inom Piratpartiet. Han är oroad över hur datalagringsdirektivet kommer att påverka medborgarnas integritet.

– Jag tycker det här är en av de absolut värsta kränkningarna av människors privatliv som vi sett hittills i Sverige.

Mikael Nilsson tror att systemet kommer att kunna utnyttjas av obehöriga.

– Det kommer dyka upp läckor i det här systemet, var så säker. Det är bara att titta på problemen med vårdjournalerna vi sett på sistone. Här kommer informationen att lagras hos en mängd olika aktörer, säger Mikael Nilsson.

Polen är ett av de länder som redan har infört datalagringsdirektivet. Enligt Piratbyråns uppgifter begär polsk polis ut uppgifter i snitt en miljon gånger om året. Ulf Wallentheim tror dock inte att det kommer bli en liknande utveckling i Sverige.

– I nuläget är det cirka tio till tolvtusen gånger per år i Sverige som polis och åklagare kräver ut sådan information. Vi ser inte att det kommer bli någon dramatisk ökning, säger Ulf Wallentheim.

Det första datalagringsdirektivet utformades 2004 och antogs formellt 2006. Efter terrordåden i Madrid och senare i London ville många politiker införa nya lagar för övervakning. I Sverige drev dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S) frågan både i Sverige och i EU. Datalagringsdirektivet skulle egentligen ha implementerats redan 2007, men det dröjde fram till 2010 innan den nuvarande propositionen lades fram i riksdagen. Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet drev då igenom en minoritetsbordläggning så att frågan sköts upp ända till mars i år. Om riksdagen i dag röstar ja till direktivet kommer det införas första maj. Men i måndags rapporterade Ekot att flera nätleverantörer erbjuder så kallade tunneltjänster som ska skydda användarnas integritet och som kan göra lagen tandlös.

Och Mikael Nilsson tror inte att datalagringsdirektivet kommer göra någon större skillnad i brottsbekämpning. Han menar att organiserade kriminella kommer utnyttja de tekniska möjligheter som finns för att kringgå datalagringen.

– De enda som kommer drabbas av det här är klantiga brottslingar och vanligt folk, säger Mikael Nilsson.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria.Nu