”Ingen annan miljörörelse omfattar helheten som vi” | Fria.Nu

Fördjupning


Jarmo Riihinen
Fria Tidningen

”Ingen annan miljörörelse omfattar helheten som vi”

Vi står inför en framtid med dyr olja, klimatförändringar och ekonomisk osäkerhet. Därför behöver vi ställa om samhället på lokal nivå, menar omställningsrörelsen. Fria Tidningen har besökt en nybildad grupp i Köping.

Det är en klar februarikväll och medlemmarna i Köpings omställningsgrupp droppar in för sitt andra möte. Men tillströmningen blir överraskande stor – uppemot 15 personer – och det bokade mötesrummet på Vuxenskolan räcker inte till. Gruppen ger sig ut i korridorerna för att leta efter ett större rum och lyckligtvis är stora salen ledig. Kanske beror det oväntade intresset på att Jan Forsmark ska tala. Forsmark är koordinator på organisationen Hela Sverige ska leva och en drivande kraft inom den svenska omställningsrörelsen. Han är engagerad i miljörörelsen sedan 1970-talet och har arbetat med miljöfrågor såväl teoretiskt som praktiskt – bland annat som Krav-odlare. Nu åker Forsmark runt i landet och stöttar och inspirerar lokala omställningsgrupper.

Omställningsgruppen sätter sig en hästsko framför Jan Forsmark. Denne börjar sin presentation rappt och vant. Efter en kort inledning aktiverar han åhörarna med en fråga:

– Hur högt kommer bensinpriset att vara om ett år?

Flera av deltagarna gissar på belopp kring 20 kronor medan någon tror att bensinen kommer att kosta som i dag.

Forsmark fortsätter med liknande frågor om fastighetspriser, om hur ökad nederbörd kommer att påverka området och vad som skulle hända med Köping om vattennivån skulle stiga med två meter. Frågor som dessa hänger ihop, menar han. Och det som är utmärkande för omställningsrörelsen är att den kopplar ihop frågor om energikris, miljöproblem, skuldkris och ekonomibubblor. Jan Forsmark menar att denna helhetssyn är något nytt inom miljörörelsen:

– Ingen annan miljörörelse omfattar helheten som vi, säger han till Fria Tidningen.

Han berättar också att omställningsrörelsen verkar på lokal nivå utgående från människorna på platsen – detta i stället för att försöka komma framåt på det politiska planet vilket skulle bli svårt till en början.

Ursprunget till omställningsrörelsen finns i England, i den så kallade transitionrörelsen. Det var i också samband med en konferens i England som tanken på en svensk omställningsrörelse föddes:

– Hela Sverige ska leva hade ett projekt som hette Hållbara bygder där man uppmärksammat Transition townskonceptet i England. När projektet var i sin slutfas åkte jag och Ylva Grudd till England på en konferens. Väl hemma beslutade de hållbara bygderna att försöka starta Omställning Sverige efter engelsk modell, berättar Jan Forsmark.

Sedan starten 2009 har utvecklingen gått fort. Enligt Forsmark har den svenska omställningsrörelsen 2 700 medlemmar på hemsidan och 1 500 på sin Facebook-sida. Det finns 84 grupper i hela landet varav ett tiotal finns i Hälsingland.

– Kärnan är insikten om utmaningarna och hoten samt insikten att ska det bli något så måste jag och mina grannar eller arbetskamrater starta nu, tillsammans, säger Jan Forsmark.

På mötet i Köping kommer Forsmark snabbt in på att oljetillgångarna kommer att bli knappa inom kort, vilket ger stora konsekvenser för hela samhället.

– Utan oljan hade ingen av oss kommit hit i dag, säger Forsmark.

Han visar flera diagram som alla visar att oljetillgångarna snart inte kommer att räcka till de globala behoven. Och energikrisen kan komma snart:

– Det kan hända mycket på tio år, tror Jan Forsmark.

Den annalkande energikrisen kommer att leda till ekonomiska svårigheter, menar Forsmark. Dessa kommer att drabba även Sverige, som exporterar mycket till sydeuropeiska länder som redan nu har en svår ekonomisk situation.

Frågor kring skulder och konsumtion hör också till de viktigaste inom omställningsrörelsen.

– Vi har konsumtionsvanor som bara är tröttsamma, suckar Forsmark.

Han menar att skuldsättningen blivit ett problem även i Sverige som har en förhållandevis liten statsskuld. Men företagen och hushållen har ökat sina skulder till en nivå som kommer att ge problem när fastighetspriserna rasar.

Miljöfrågorna är ett annat huvudområde. Och där finns det många stora problem att hantera; kemikaliespridningen, förlusterna av biologisk mångfald, brister i kvävets kretslopp och klimatförändringar.

– Förlusten av biologisk mångfald är sanslös. Och globalt sett har vi ett stort färskvattenproblem, menar Forsmark.

Forsmark går vidare och berättar om grunderna i omställningsrörelsen och om hur lokala grupper kan arbeta. Deltagarna lyssnar och kommer med frågor och synpunkter. Fyra av de närvarande studerar miljövetenskap på Mälardalens högskola. Men det finns också medelålders och äldre deltagare och fördelningen mellan män och kvinnor är ganska jämn. Det som verkar vara gemensamt för deltagarna i Köping är miljöintresset.

Flera är också intresserade av odling. Till dem hör Johan Bäck som har skaffat en kolonilott. Han vill lära sig att odla, och det utan bekämpningsmedel:

– Min plan är att få tag på en hektar jord där jag ska odla min egen mat. På så sätt blir jag ganska oberoende av peak oil, berättar han i en paus.

Vid niotiden avslutar Jan Forsmark sin presentation och ger möjlighet till frågor. En av deltagarna frågar vilka råd Forsmark har till åhörarna på det personliga planet.

– Det första är att se över din skuldsituation. Sedan kan du sänka dina resekostnader. Försök också att hitta ett socialt nätverk, ha kul och gör saker.

Forsmark förbereder sig för hemresa till Sala med tåg och buss. Det gör att han kan jobba på hemvägen – det finns mycket att göra nu när rörelsen växer.

Charlott Lundberg, som är med i styrgruppen för Köpings omställningsgrupp, vänder sig till deltagarna och berättar att nästa möte, om två veckor, ska fokusera på mat. Gruppen ska också ha knytkalas då.

Charlott Lundberg berättar att hon alltid varit miljöintresserad och att hon fick kännedom om omställningsrörelsen via tidningsartiklar och ett informationshäfte. Hon blev inspirerad men det tog ett par år innan hon tog kontakt med rörelsen:

– Jag registrerade mig på hemsidan. Johan hade också gjort det och han tog kontakt med mig. Vi fikade ett par gånger och ordnade sedan en upptaktsträff.

Detta ledde till att en omställningsgrupp i form av en studiecirkel bildades i Köping. Den närmaste tiden tror Lundberg att det förutom studiecirkeln kan bli aktuellt med ett odlingsprojekt.

När det gäller framtiden har Charlott Lundberg många idéer:

– Men de hänger på att några fler deltar. Till exempel skulle jag vilja lära mig förmedla gammal kunskap inom odling och förvaring av mat, kanske också att sticka och tova.

Lundberg känner en stark mening med engagemanget i omställningsgruppen.

– Varje liten grej man gör och varje person som lär sig något är ett steg på vägen. Gemenskapen är också viktig. Min dröm är att massor av folk ska komma med och att man kan få samarbeta med grannar och andra.

Fakta: 

Mer information om Omställning Sverige:

Se rörelsens hemsida http://transitionsweden.ning.com/

Hela Sverige ska leva:

Hela Sverige ska leva är en medlemsorganisation för 4 700 lokala utvecklingsgrupper. De kan ha olika namn som byalag, samhällsförening eller intresseförening. Grupperna jobbar med lokala projekt som till exempel att främja företagande eller lokal turism.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Experterna oense om framtidens oljetillgångar

Kan världens oljekranar vridas upp ytterligare ett snäpp? Eller har oljeproduktionen nått sin topp? Om det är experterna inte överens. Jarmo Riihinen försöker reda ut hur de resonerar.

Fria Tidningen

”Hundra procent rikare men inte ens en procent lyckligare”

Tillväxtskeptiker bemöts oftast med kritik om att inte komma med lösningar på problemet. Svaret från politiskt håll blir oftast ”hållbar tillväxt”. Men miljökonsulten Mikael Malmeus, som skrivit rapporten Ekonomi utan tillväxt, ser andra möjliga vägar att gå genom kortare arbetstid och minskad finanssektor.

Fria Tidningen

SKL: Offentliga sektorn beroende av ökade intäkter

Det är många som frågar sig hur vi ska kunna finansiera välfärden utan ekonomisk tillväxt. Annika Wallenskog, Sveriges kommuner och landsting, SKL, menar att det skulle innebära problem för den offentliga sektorn om ekonomin inte växer. Ekonomen Oscar Kjellberg håller inte med.

Fria Tidningen

”Det vi ser kan vara toppen på ett isberg”

Det finns tusentals kemiska ämnen i samhället som forskarna inte vet effekterna av. Ännu mindre kunskap finns om hur olika ämnen samverkar och vilka effekter de har på foster och barn. ”Vi vet sedan länge att de skadar naturen och vår hälsa och ny forskning pekar mot nya allvarliga hälsoeffekter”, säger Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddföreningen.

Fria Tidningen

Stora utmaningar återstår för ett giftfritt samhälle

Arbetet med att reglera farliga kemikalier har gått framåt de senaste årtiondena. Det är Sverige och de andra nordiska länderna som varit ledande i kemikaliearbetet och de mest pådrivande både inom EU och på internationell nivå. Trots detta återstår stora utmaningar. De åtgärder som har vidtagits räcker inte för att Sverige ska nå de miljömål som har satts upp.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu