Fria Tidningen

Framtidens kultur är gemensamt finansierad genom mikrobidrag

Att delfinansiera projekt genom crowdfunding blir allt vanligare och modellen utvecklas ständigt. Gabriel Manrique fick hjälp att förverkliga sin filmidé genom mikrobidrag från ett stort antal sponsorer. Här berättar han mer om metoden och dess möjligheter.

I takt med att traditionella sponsorer drar åt svångremmen och investerare tar mindre risker pågår en jakt på andra alternativ. Ett sådant är crowdfunding, som under de senaste åren har vuxit till en ledstjärna inom kreativ finansiering och möjliggjort tiotusentals idéer världen över. Centralt för crowdfunding är att man söker mikrofinansiering för att genomföra idéer genom sociala nätverk.

För några år sedan satt jag och en medarbetare i redigeringsstudion och undrade hur vi skulle kunna skrapa ihop medel till en filmidé mitt i finanskrisens första seismiska skifte. UK film council sinade helt det året och samtidigt bestämde sig Svenska filminstitutet för att dra åt tumskruvarna genom att ge pengar till färre, men större projekt. Läser man mellan raderna betydde detta att uteslutande väletablerade regissörer gavs tillgång till finansiering.

Istället för att ge upp bestämde vi oss för att starta en egen crowdfundingsida och dokumentären Sandgrains har i nuläget samlat ihop 115 286 kronor från över hundra sponsorer.

Vad som driver det hela är den demokratisering av multimedier som har skett i och med att fler har fått tillgång till den teknologi som behövs för att genomföra till exempel film- och musikidéer, samt att spridning av projekten har skiftat från traditionella förlag till kostnadsfri online-distribution via sociala nätverk.

Mediekonsumenter har också förändrat sina vanor genom ankomsten av smartphones och tablets, med vilka vi ständigt anknyts till nätet och våra sociala nätverk. Genom att göra publiken delaktig i produktionen av projekt har skiljelinjen mellan konsument och producent av medier suddats ut.

Sveriges första crowdfundingsida, Fundedbyme (www.fundedbyme.com), inspireras av ett koncept som iscensatts av bland andra sajten Kickstarter, filmen The age of stupid samt bandet Marillion, som fick en USA-turné sponsrad av fans redan 1997. Daniel Daboczy från Fundedbyme berättar att de startade ”ur en frustration på grund av att vi inte fick [vara med] på Kickstarter med en idé vi hade för ett och ett halvt år sedan, så vi vart ju ledsna och sura och förbannade och sedan kände vi liksom om de tackar nej till oss som har ett jättebra projekt, då tackar de säkert nej till flera också och då bör det finnas en marknad”.

I nuläget har Fundedbyme godkänt 175 projekt med 740 000 kronor från 2 300 sponsorer.

The age of stupid är ett banbrytande långfilmsprojekt som använde sig av crowdfunding och hybrid-distribution. Genom att skapa och underhålla en publik samtidigt som filmen producerades, lyckades de samla ihop 4,8 miljoner kronor vilket i sin tur befriade dem från de sedvanliga fällorna som ofta hör samman med att sälja ut rättigheter till stora produktionsbolag. Dessutom lyckades de samla in över 3,7 miljoner kronor till distribution av filmen, som höjdes till skyarna av kritiker.

Eftersom de kunde attrahera en publik som var villig att investera i projektet innan filmen slutförts, kunde de visa att det fanns ett gediget intresse. Det hjälpte onekligen när de sedan gick till större samarbetspartners som Greenpeace och BBC. I grund och botten kan man säga att ”det crowdfunding egentligen handlar om är pre-marketing, att man … testar en marknad och får med sig folk i utvecklingsskedet”, enligt Daniel från Fundedbyme.

Kickstarter och Indiegogo är två av de första crowdfundingsidorna som riktar sig till en bred allmänhet, med vissa undantag. Indiegogo är öppet för alla medan Kickstarter sållar bland projekten. Gemensamt är den modell som blivit normen för crowdfunding; synopsis, ett stycke media i form av bild eller video, budget, deadline och ett system av kickbacks. Kickbacks betyder att hur lite man än ger så får man alltid något tillbaka – baserat på bidragets storlek – i form av tack i eftertexter, affischer, dvd:er och dylikt.

Folk uppmuntras att delta i projekt bland annat genom sociala nätverk. Om man når deadline utan att uppnå donationsmålet återförs pengarna till givarna. Sedan 2009 har 75 miljoner amerikanska dollar gått via Kickstarter till över 10 000 projekt.

De första crowdfundingsidorna accepterade i princip vilket projekt som helst, som bistånd, utveckling, teknologi och själslig hälsa. Det minst ambitiösa jag sett var år 2010. En utbränd storstadsbo ville spendera ett år på en filippinsk strand för att ”finna sig själv”. Han nådde sitt finansieringsmål och befinner sig kanske nu i en gemensamt finansierad hängmatta.

I och med att de tidiga crowdfundingsidorna tillät ett så brett utbud har många nu börjat specialisera sig, delvis för att erbjuda en högre kvalitetsstandard.

Emphas.is till exempel riktar sig uteslutande till fotojournalistiska projekt, medan Matchbox media collective fungerar som ett kooperativ där medlemmar kan finansiera sina projekt genom en sluten plattform.

Crowdfunding innebär inte att man kan lägga upp sitt projekt på en sida och luta sig tillbaka, det krävs ett konstant personligt engagemang eftersom det är ens egna sociala nätverk som driver kampanjen framåt. Inspelningen av dokumentären Sandgrains i Kap Verde kommer för min del till exempel att innebära dagligt bloggande, facebookuppdateringar och nyhetsbrev. Crowdfunding betyder heller inte att ett projekt kan genomföras uteslutande med den modellen, det fungerar ofta som ett komplement och en startsträcka till en större budget.

Framtiden för crowdfunding begränsas bara av idéerna som ligger till grund för modellen, och hos Fundedbyme ser David Daboczy ljust på framtiden: ”Jag tror att det här är bara, bara början. Vi har just börjat nosa på möjligheterna”.

Gabriel Manrique är medlem i London-baserade mediekooperativet Matchbox media collective, regissör och aktuell med dokumentären Sandgrains som finansieras genom crowdfunding.

Fakta: 

Crowdfunding

Crowdfunding, eller crowd raised funding, är en metod för finansiering som går ut på att samla in mikrobidrag från ett stort antal sponsorer. Sökandet av finansiärer sker ofta i internetbaserade system som sociala nätverk.

• Föregångaren finns i välgörenhetssfären där varianter av metoden har använts länge, men teknikutvecklingen ledde till ett uppsving i slutet av 90-talet. I synnerhet framväxten av sociala medier har medfört nya möjligheter. I dag lockas såväl artister och konstnärer som företagare och skolklasser av modellen.

• En av pionjärerna var brittiska bandet Marillion som redan 1997 fick sin USA-turné sponsrad av amerikanska fans.

• I dag finns ett flertal specialiserade crowdfundingsidor. Kickstarter och Indiegogo (båda lanserade 2008) är två av de första som riktar sig till en bred allmänhet. Sveriges första crowdfundingsida Fundedbyme lanserades i början av 2011.

• Källor: blog.mediaevolution.se/wp-content/uploads/2010/10/FinansieraMera.pdf, wikipedia.org, www.fundedbyme.se.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2014 Fria.Nu