Så ska alla jordens människor få tillgång till näringsrik mat | Fria.Nu
Fria Tidningen

Så ska alla jordens människor få tillgång till näringsrik mat

Jordens befolkning ökar och naturresurserna blir allt knappare. Samtidigt behöver alla människor äta god och nyttig mat. För att klara denna utmaning behöver vi odla i städerna, minska på köttet och äta mat från det vilda, menar Johanna Björklund på Örebro universitet.

Om några årtionden är vi åtta eller nio miljarder människor på jordklotet. Samtidigt har förmodligen tillgången på olja ”peakat” och vi kommer också att ha klimatförändringar och sinande naturresurser att brottas med.

Johanna Björklund, som är forskare och lärare på institutionen för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet, valde att inte fokusera på problemen utan formulerade istället en matvision för år 2030. Idén till hennes vision föddes för ett par år sedan på en ekologisk konferens i Göteborg.

– Jag blev uppmanad att ta fram en vision. Då började jag fundera på hur en hållbar matvision skulle se ut. Vi pratar ju ofta om problemen.

Visionen som hon sedan kom att utveckla bygger på att alla människor på jorden ska få näringsriktig och hälsosam mat utan att framtidens behov äventyras.

En viktig del i visionen är att maten ska produceras helt och hållet med förnybara resurser.

– Vi behöver ha ett kretslopp med näringsämnen och få tillbaka näringen från städerna, menar Björklund.

För att det ska vara möjligt behöver fekalier och urin från hushållen tas tillvara i produktionen av ny mat. Detta sker genom att avloppsslammet tas till vara och används som gödsel.

– Detta är möjligt om folk är noga med vad de häller i avloppet. Vi blandar också avlopp från hushållen med avlopp från industri och vatten från gator så att vi ytterligare förstör kvaliteten på avloppsvattnet och på slammet från reningsverken.

I dag är vi slarviga med vad vi kastar i avloppet men Johanna Björklund tror att vi skärper oss om vi själva ska äta mat från det landskap som finns omkring oss. Och i hennes vision är det nära mellan bönder och konsumenter.

Det är inte nog med att vi ska äta närodlat – en stor del av maten ska till och med odlas inne i städerna. Redan nu produceras en tredjedel av den mat som världens stadsbor äter i städerna själva.

– I Havanna, till exempel, odlas 90 procent av de färska grönsaker som invånarna äter i samma stad.

För att kunna odla så mycket i staden behöver vi använda parker och villaträdgårdar. Men det går också att odla på tak, väggar och balkonger. Och när man odlar i växthus inne i staden kan man dra nytta av överskottsvärmen från bebyggelsen omkring.

Mat som är odlad så nära har många fördelar, påpekar Björklund:

– Då får man också färsk och god mat som dessutom är vacker.

Odling i bostadsområdet kan också stärka sammanhållningen i området och bidra till integration av nya svenskar.

Något som vi enligt Johanna Björklund behöver minska på är köttätandet. Köttet blir mer som en krydda på tallriken. Bakgrunden till minskningen är att köttproduktion kräver ungefär tio gånger så mycket mark som produktion av samma mängd mat via vegetabilier.

Johanna Björklund ser inte någon risk för att vi ska få proteinbrist – enligt Livsmedelsverket kan konsumtionen av kött minskas med 25 till 35 procent utan att vi behöver kompensera det med mer proteiner från andra livsmedel. Men om köttkonsumtionen ska minskas mer än så behöver konsumtionen av baljväxter öka, menar Björklund.

I nuläget kräver foderproduktionen till köttdjuren enorma arealer. Om djuren istället föds upp på betesmarker minskas utsläppen av växthusgaser och betesmarkerna skulle dessutom fungera som effektiva koldioxidsänkor.

Odlingslandskapet år 2030 kommer att vara mer som en trädgård om Björklunds vision blir verklighet. Träd, buskar och växter ska blandas vilket ger en mycket större mångfald jämfört med hur det ser ut i dag. Ett viktigt inslag är fleråriga växter som inte behöver sås varje år och som binder mer kol.

I framtiden kommer måltiderna att vara en viktig del av vårt liv och vi kommer att ägna tid åt maten. Även det som ligger på tallriken förändras. Björklund tänker sig att vi bland annat kommer att samla in mer örter som växer vilt. Det kan röra sig om till exempel almblommor, vårärt, viol, tusensköna och kirskål.

Björklund tycker själv om att samla vilda örter, särskilt på våren.

– Det är bara att plocka. Det är så mycket vi inte tar vara på. Men det är frågan om att hinna och vi köper i affären i stället.

Vi skulle heller inte behöva vara främmande för att äta larver, insekter och andra småkryp:

– Vad vi äter är kulturellt betingat. I många kulturer äter man larver och insekter.

I framtiden kommer Sverige att behöva ta hand om många klimatflyktingar. De kommer att berika vår matkultur med exotiska recept och kunskap om resurshushållande odling, tror Johanna Björklund.

Fakta: 

Gör din egen ogrässallad

Basen är frö från en alm, de finns i stora och platta frökapslar som är vackert ljusgröna och som man lätt plockar och det ger mycket sallad. Sedan plockar man olika sorter av vilda ätbara örter av varierande färg och smak. Man måste vara säker på at de är ätbara förstås, de flesta örter är det men det finns några som man inte mår bra och av ett fåtal som är riktigt giftiga (det kan man läsa i en vanlig flora eller hitta information på nätet, bra böcker om ätbara örter finns det också). Exempel på sådant som är gott att bland i är målla, kirskål, maskrosblad, daggkåpa, ängssyra, vickerblommor, våtarv, violblommor, tusensköna, harsyra, gräslök med blommor. Har man eget kryddland så plockar man lite av varje (dragon, mynta, timjan oregano, några lavendelblommor, ringblommor ätlig tagetes, det är ju sådant som man kan odla om man vill gynna pollinerare och fjärilar) Man finfördelar och blandar i, det vackraste och blommorna garnerar man med. Lite kallpressad ekologisk rapsolja vinäger, salt och grovmalen peppar är gott som dressnig

När sommaren hunnit lite längre kan man rosta penningört-, svartkämpe och groddbladsfrö att strö över salladen, det blir lite knastrigt och extra gott.

Källa: Johanna Björklund

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria.Nu