Wallenbergs uppdrag stöddes av flera | Fria.Nu

Debatt


Tord Lundgren
Fria Tidningen

Wallenbergs uppdrag stöddes av flera

RAOUL WALLENBERG För att förstå vad Raoul Wallenbergs vistelse i Budapest hösten l944 handlar om måste man fråga: Hur kunde nazisterna tolerera, ja till och med vara angelägna om, den svenska legationens och Raoul Wallenbergs närvaro? För nazisterna stod den här tiden den ”slutgiltiga lösningen av judeproblemet” på dagordningen. Men samtidigt tillät man alltså räddningsaktioner i Ungern. Här är det ju något som inte stämmer, kan man tycka.

Skälet till att nazisterna tillät neutrala regeringar att rädda judar var att man begärde eller förväntade sig motprestationer. Hösten l944 var det klart att Tyskland skulle förlora kriget, och nazister med framförhållning började tänka på någon slags räddningsplanka och en återförsäkring efter kriget. Givetvis blev neutrala stater som Sverige och Schweiz intressanta.

På det övergripande högre planet, där reichsführer Himmler var spindel i nätet, handlade det om tyska kontaktförsök och separatfredstrevare som riktades till USA-England. Den tyska nazistregeringen eftersträvade en splittring i alliansen Sovjet-USA-England, vilka vid Teheran-konferensen i november–december 1943 kommit överens om att Tyskland måste gå med på en ovillkorlig kapitulation. Men om bara Tyskland kunde få vapenstillestånd och fred med västmakterna, ville man fortsätta kriget mot Sovjet.

På basplanet handlade det för nazisternas vidkommande om att komma över pengar eller något slags skyddsdokument från exempelvis svenska myndigheter. Judarna blev ett bytesobjekt. Raoul Wallenberg skrev ut skyddspass åt judar men också åt ungerska fascistkoryféer som Vajna, Kemeny, Szalai, personer som på olika sätt tillmötesgått Raoul Wallenberg. Från amerikanskt håll, från Enskilda banken, från förmögna ungrare hade Raoul Wallenberg praktiskt taget obegränsade ekonomiska resurser. Många skyddspass kom i orätta händer eller förfalskades.

Raoul Wallenbergs släktingar Marcus och Jacob Wallenberg spelade en viktig roll i de separatfredsförsök som den konservativa tyska oppositionen, med Karl Goerdeler som ledare, organiserade. Jacob Wallenberg var god vän med Goerdeler. Och Jacobs ord vägde tungt, när Raoul utvaldes till sin Budapestmission.

Också i Ungern surrade ryktena om separatfred med västmakterna när Raoul Wallenberg i juli l944 anlände till Budapest. Viktiga personer här var Ullein-Reviszky och Andor Gellert, som bägge tidvis vistades i Stockholm. Dessa två hade kontakter med den svenska legationen i Budapest och Raoul Wallenberg. Men varken de tyska eller ungerska separatfredsförsöken fick någon framgång.

USA:s regering, som låg bakom Raoul Wallenbergs mission, förde krig mot Ungern och hade alltså inga diplomatiska förbindelser med landet, men ville ändå ha påverkansmöjligheter och insyn i landet. Amerikanska forskare talar om Raoul Wallenberg som en tillgång. Och Sverige, som 1944 ville stå väl hos USA-England, var angeläget att reparera sitt skamfilade rykte från 1938–1941, då man fört en mycket restriktiv, ja hård, politik mot judarna.

Så alla inblandade parter hade sina särskilda intressen, vilka dock delvis och tidvis kunde mötas.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Ensidig bild av Syrienkonflikten

Det eskalerande våldet i Syrien har fått stor uppmärksamhet i svenska medier. Men vad rapporteras egentligen? Får vi verkligen se båda sidor av konflikten, eller framhålls bara en ensidig kritik av Syriens regering? Tord Lundgren har reagerat på artiklar i Fria Tidningen. Här förklarar han varför.

Fria Tidningen
Debatt
:

Västvärlden hycklar om demokratin

INTERNATIONELLA ALLIANSER Västvärlden stärker i dag banden med de reaktionära arabregimerna i kampen mot alliansen Iran-Hizbollah-Syrien. I det sistnämnda landet utkämpas en strid som inte bara gäller landets självständighet utan handlar om maktbalansen i hela regionen.

Fria Tidningen
Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2022 Fria.Nu