Vapenförbud ska minska brottslighet | Fria.Nu
Fria Tidningen

Vapenförbud ska minska brottslighet

Invånare i Colombias huvudstad Bogotá får lämna vapnen hemma under minst tre månader. Stadens nye borgmästare vill få ned mordsiffrorna genom att minska antalet vapen på gatorna. Brottsbekämpning står högt på dagordningen i många latinamerikanska länder.

– Om det dödliga våldet minskar under den här tiden kommer förbudet att bli permanent, sade Bogotás borgmästare Gustavo Petro i samband med att vapenrestriktionerna offentliggjordes. Enbart poliser och säkerhetsvakter kommer att få bära vapen på offentlig plats.

Gustavo Petro valdes till borgmästare med löften om sociala reformer. Han har ett förflutet som medlem i M19-gerillan under 80-talet och är en av Colombias mest populära vänsterpolitiker, känd för att kritisera korruptionen och de politiska maffiorna.

Bogotá har sedan flera år tillbaka en relativt låg mordfrekvens, långt lägre än till exempel Medellín och Cali, som har mycket större problem med drogrelaterat våld och paramilitärer. Ändå är många huvudstadsbor rädda för att vistas ute nattetid.

Borgmästarens förslag har fått mycket uppskattning och flera andra colombianska städer funderar på att införa liknande förbud. Men Petros förslag har också kritiserats av vissa oppositionspolitiker.

– Laglydiga medborgare beväpnar sig när staten inte lyckas skydda dem. Först måste polisen garantera säkerheten, sedan kan vi prata om att förbjuda vapen, sade högerpolitikern Roy Barreras Jr.

Regeringen vill också se färre vapen i omlopp och kommer att lägga fram ett lagförslag för att minska dagens 1,2 miljoner vapentillstånd. Det finns också planer på att man ska registrera de märken som ett vapen lämnar i kulor, för att lättare hitta gärningsmän. Utöver de lagliga vapnen beräknas ytterligare fyra miljoner olagliga vapen finnas i Colombia, där flera väpnade grupper verkar.

Trots Latinamerikas våldsamma rykte har det dödliga våldet minskat på stora delar av kontinenten. I det land som får flest svarta rubriker, Mexiko, minskade antalet mord under mer än ett halvsekel. Först 2006, när drogkriget inleddes, ökade våldet. Under de senaste fem åren har nästan 50 000 människor dödats, de flesta i uppgörelser mellan maffior. Trots det sker ”bara” runt 16 mord per 100 000 invånare och år.

– Vi har problem med brottsligheten, och det försöker jag inte bortförklara. Men vi måste sätta det i sitt perspektiv, sade presidenten Felipe Calderón nyligen inför företagsledare i Cancún, och påpekade att mordfrekvensen är betydligt högre i till exempel Venezuela och Brasilien.

Det drogrelaterade våldet är koncentrerat till några få delstater i främst norra Mexiko. Gränsstaden Juárez är världens farligaste stad med över 200 mord per 100 000 invånare. Regeringen har satsat stort på att besegra den organiserade brottsligheten med våld, utan att lyckas. I juli väljer Mexiko ny president, vilket kan innebära en ny strategi mot droghandeln.

I Centralamerika står Guatemala, El Salvador och Honduras för merparten av det dödliga våldet. Vanlig brottslighet, droghandel, i någon mån politiskt våld och våldsamma ungdomsgäng, så kallade Maras, ligger bakom de höga siffrorna. Maras bildades bland invandrare i USA och etablerades i Centralamerika när gängmedlemmar utvisades till sina hemländer. De små, fattiga staterna lyckas inte upplösa gängen som är tungt beväpnade och ägnar sig åt droghandel, utpressning och annan brottslighet. El Salvador har försökt stoppa gängen med nolltoleranskampanjer, utan större framgång.

Venezuela och Brasilien är bland de våldsammaste länderna i Latinamerika, trots ekonomisk stabilitet och ekonomiska reformer riktade mot de fattigaste under de senaste tio årens vänsterstyre. I Venezuela har det dödliga våldet, till stor del kopplat till vanlig brottslighet, ökat kraftigt och är presidenten Hugo Chávez akilleshäl. Mest utsatta är invånarna i Venezuelas och Brasiliens kåkstäder. Brasiliens regeringar har under lång tid samlat in vapen genom att erbjuda pengar och andra belöningar. Lula försökte även förbjuda vapenförsäljning i en folkomröstning 2005, men förlorade stort. Frågan kan dock komma att lyftas igen.

Argentina är relativt förskonat från drogrelaterat våld, ungdomsgäng och extrem fattigdom. Klassklyftorna är heller inte lika stora som i ovanstående länder. Mordfrekvensen är bland de lägsta på hela den amerikanska kontinenten, tillsammans med länder som Chile, Uruguay och Kuba.

Paradoxalt nog har brottslighet och invånarnas rädsla för att utsättas för våld blivit en av de viktigaste politiska frågorna i Argentina de senaste åren. Det beror förmodligen på att rån och mord får större utrymme i medierna än tidigare. Flera missnöjespolitiker på högerkanten försöker även locka väljare med löften om hårdare tag mot brottslingar.

Fakta: 

Dödligt våld i Latinamerika

• Nära 80 procent av Colombias cirka 15 000 mord 2011 utfördes med handeldvapen.

• Mordfrekvensen är högst i delar av Centralamerika, med mellan 70 och 80 mord per 100 000 invånare och år.

• Minst antal mord begås i Chile (1,7), Argentina, Kuba och Uruguay (cirka 5). Motsvarande siffra för Sverige är 1 mord per 100 000 invånare och år.

• Faktorer som bidrar till hög mordfrekvens är organiserad droghandel, fattigdom, svaga stater och stora klassklyftor.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu