Fria Tidningen

Generalstrejk utlyst i Oakland

Occupyrörelsen i USA når en avgörande tidpunkt i dag, onsdag. Ockupationsvågen har spridit sig från världens finansiella hjärta i New York till en av USA:s fattigare städer, Oakland, grannstad till San Francisco. Och här har Occupy Oakland utlyst generalstrejk i dag – den första i staden sedan 1946 och den första sedan Occupyrörelsen började i september.

Den senaste generalstrejken i USA skedde 1946, då samma Oakland stängdes ned i två dagar, berättar Louise Michel från Occupy Oakland.

– Oaklands medborgare kommer att strejka på onsdag och visa att vi vägrar fortsätta skapa rikedom åt den rikaste procenten, förklarar Michel, och upprepar rörelsens mantra att ställa 99 procent av befolkningen mot den astronomrika eliten och dess odemokratiska inflytande över amerikansk och internationell politik.

Dagens sista aktion syftar till att stänga ner Oaklands stora hamn mot Stilla havet, ”för att stoppa flödet av kapital.” Man vill stödja den kamp som Hamnarbetarnas fackförbund i Longview, längre upp på västkusten i USA, för mot det globala spannmålsföretaget EGT, som ”har starka band till Wall Street” samtidigt som de ”försöker krossa hamnarbetarnas rättigheter”.

Hamnarbetarnas fackförbund i Oakland, ett av de största i staden, har inte utlyst strejk men uppmanade i måndags sina medlemmar att delta i aktionerna. Flera andra fackförbund och skolor har anslutit sig till strejken de senaste dagarna.

Generalstrejken är en direkt reaktion på det värsta polisvåld som USA:s Occupyrörelse hittills erfarit. Det började före gryningen i tisdags förra veckan, då flera hundra poliser stormade Frank Ogawa plaza i hjärtat av Oakland, där Occupy-demonstranter i över två veckor hade organiserat ett tältläger med dagliga yogaklasser, utbildningar i folkrörelsehistoria, politiska aktionsgrupper. Ett hundratal arresterades, och ett antal ockupanter skadades. Polisen rev upp lägret, skeppade iväg folkkök, tält och sjukvårdsutrustning, och uppförde ett staket runt hela Frank Ogawa Plaza.

Borgmästaren Jean Quan rättfärdigade aktionen med att lägret inte kunde upprätthålla säkerhet eller sanitet och att området utsattes för graffiti och vandalism. Få demonstranter tror att det var de egentliga skälen.

På eftermiddagen samma dag samlades demonstranter vid stadens huvudbibliotek och beslutade att marschera tillbaka mot Frank Ogawa plaza. Där möttes de av tårgas och olika slags projektiler, som kallas ickedödliga men som kan vålla allvarlig skada eller död om de avfyras mot människor på nära håll. Den unge Irakveteranen Scott Olsen, som hade tältat i San Franciscos Occupyläger i tre veckor och tagit sig till grannstaden i solidaritet, träffades i huvudet av en projektil. Meddemonstranter förde honom till ett sjukhus som tog hand om hans skallfraktur och svällande hjärna; skadan var livshotande.

Människor i Oakland och USA reagerade kraftigt mot polisens våldsamma ingrepp, och kanske var det därför som demonstranterna dagen därpå tilläts att åter inta Frank Ogawa plaza. Tusentals människor fyllde genast platsen, tog ner det av polisen uppförda staketet, lade det i prydliga högar och beslutade att utlysa dagens generalstrejk, med motiveringen: ”Hela världen tittar på Oakland, låt oss visa dem vad som är möjligt.”

Kvällen därpå fylldes torget återigen med människor, nu för att hedra Scott Olsen. Mörkret föll, och i folkhavet fladdrade stearinljus och affischer med bilder av den 24-årige mannen som klarat sig oskadd genom två vändor i Irak men fallit offer för en polisprojektil i sitt hemland. Claire Chadwick berättade för de församlade hur det hade gått till.

– Det fanns inget som provocerade polisen när de började tårgasa sina medborgare. När den första tårgasattacken skedde så flydde alla.

– Jag såg Scott Olsen ligga på marken utan att röra sig. Jag sprang till honom omedelbart och vände på honom. Han blödde från munnen, hans ögon rullade, jag skrek till polisen och bad om sjukvårdsassistans. De gav oss ingen hjälp. Istället kom ett tiotal personer för att hjälpa mig att föra Scott i säkerhet, bort från tårgasen, bort från all fara. Vi skrek alla efter sjukvård, men istället kastades en chockgranat in i vår grupp. Jag är i chock över att det var det så här gick till.

Manifestationen slutade med att de församlade ropade i kör: ”Jag är Scott Olsen, jag är de 99 procenten”.

Scott Olsen ligger fortfarande på sjukhus, men hans tillstånd rapporteras bli bättre. Han är vid medvetande, kan göra sig förstådd genom att skriva, och förväntas återhämta sig.

Claire Chadwick är i dag på gatorna i Oakland för att fortsätta hans kamp.

Fakta: 

<h2>Läs mer Occupy-rörelsen på vår temasida <a title="#globalchange" href="kategori/tema/global-change" target="_blank">Global Change.<br></a></h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Occupy Oakland blockerar hamnen

På onsdagskvällen blockerade tusentals demonstranter ingångar och stoppat all sjöfartsverksamhet i Oaklands hamn, en av USA:s största.

Fria Tidningen

Generalstrejk lamslår Portugal

”Kampen fortsätter” ropar talkörerna när den massiva demonstrationen sakta tågar genom Lissabon under generalstrejken på torsdagen. Portugiserna har fått nog av alla försämringar och nedskärningar och har därför tagit till strejkvapnet. Landets två största konkurrerande fackföreningar CGTP och UGT står enade bakom strejken.

Fria Tidningen

Occupy flyttar från torget till gatorna

Occupy-rörelsen i New York visade på torsdagen att vräkningen från Zuccotti Park inte stoppar dem. Börsen på Wall Street barrikaderades och tusentals marscherade över Brooklyn bridge. Sammanlagt deltog över 30 000 personer, flera vittnade om våld från polisen.

Fria Tidningen

Allting känns möjligt igen

I mer än fem veckor har nu hundratals personer ockuperat en park på Manhattan under parollen Occupy Wall Street. Manissa McCleave Maharawal ger oss en inblick i hur det är att vara där och reflekterar över platsens betydelse och om vart denna nya rörelse är på väg.

Fria Tidningen

De indignerade åter på gatorna

Världen över tog folk till gatorna i helgen enade i kravet på global förändring. Fria tidningen var på plats i Barcelona där tiotusentals indignerade visade att de fortfarande är en rörelse att räkna med.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu