”Ogaden – ett enda stort fängelse” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”Ogaden – ett enda stort fängelse”

Rättegången mot de svenska journalisterna Martin Shibbye och Johan Persson har inletts i Etiopiens huvudstad Addis Adeba. De greps i Ogaden där militären begår övergrepp mot befolkningen och utländska företag exploaterar naturtillgångar. Fria har träffat tre exiletiopier som alla vittnar om missförhållanden.

– Ogaden är ett enda stort fängelse, säger Abdirahman Mahdi från seperatiströrelsen ONLF.

Abdirahman Mahdi är internationell sekreterare för Ogaden national liberation front, ONLF, en motståndsrörelse som sedan 1978 har kämpat för att göra provinsen Ogaden i sydöstra Etiopien till en självständig stat. Det var ONLF-medlemmar de båda svenska journalisterna reste med innan de arresterades.

– Jag har varit flykting i 50 år, berättar Mahdi på telefon från Storbritannien där han lever i exil.

 

Sista gången Abdirahman Mahdi besökte Etiopien var mellan 1991 och 1993 när ONLF deltog i bildandet av en transnationell regering, då den etiopiska armén åkt på bakslag av gerillagrupper i Eritrea, Tigray och andra delar av Etiopien. ONLF förhandlade om eldupphör och självbestämmanderätt i Ogaden. Det slutade med att flera parlamentsledamöter dödades och att ONLF tog till vapen igen.

– Jag befarade för mitt eget liv och blev tvungen att lämna Etiopien ännu en gång, säger Abdirahman Mahdi.

 

Mahdi talar om dagens Ogaden som en nästan väglös plats dit internationell hjälp förhindras att komma fram medan områdets jordbrukare och boskapsskötare erfar den värsta torkan på 60 år. Sju divisioner med omkring 8 000 soldater från armén finns i Ogaden. ONLF:s operationer går huvudsakligen ut på att försvåra deras närvaro, men det har också rapporterats om att de dödat uppemot 70 civila vid en attack mot ett kinesiskt oljefält år 2007.

– Regimens utsända misshandlar, våldtar, mördar och bränner byar innan de tvingar människorna till särskilda bosättningar i städerna. När marken är rensad kan makthavarna tillsammans med utländska företag göra upp om hur de ska exploatera naturfyndigheter, säger Mahdi.

I dag hyrs jordbruks- och betesmark på hundratusentals hektar ut till utländska företag för ett fåtal kronor per hektar och år. På landmassorna växer och exporteras rosor, blivande biobränsle och palmolja.

– Vi måste sätta press på de styrande att garantera vårt folk grundläggande mänskliga rättigheter och tillsammans lägga grunden för en långsiktig fred, säger Abdirahman Mahdi.

 

Etiopiern Ahmed Farah Mohamud är ordförande för Ogaden refugees committee, ORC, i Nairobi i Kenya. Han sökte asyl i grannlandet år 2008 efter att ha guidat ett team från tidningen New York Times i Ogaden. Han arbetade då både för en japanskt finansierad icke-politisk organisation och vid regeringens regionalkontor i Jigjiga för frågor kring vatten, energi och gruvnäring.

Mohamud kände med tiden alltmer oro för att plötsligt arresteras, torteras och fängslas då regeringen successivt ökade sin kontroll av oliktänkande personer.

– Jag beskylldes för att ha underlättat utsmuggling av information om övergrepp mot lokalbefolkningen, säger Mohamud.

 

När han fick se den långa listan på anklagelser bestämde han sig för att ge sig av. Trots att han var oskyldig visste han att han skulle fällas i landets politiskt styrda domstolar.

– När jag lämnat staden arresterades ett tjugotal kollegor till mig av säkerhetsstyrkor och fick utstå lidanden jag lyckades undfly, säger Ahmed Farah Mohamud.

Vad gäller rättegången mot de två svenskarna uppmanar han både regeringen i Sverige och i andra länder att tydligt ta avstånd från de övergrepp som sker.

– Premiärminister Meles Zenawi själv vill använda frihetsberövandet och rättegången som ett sätt att vinna politiska kompromisser från Sverige och andra länder. Det internationella samfundet måste tydligt visa att de är beredda att försvara grundläggande mänskliga rättigheter som rätten att söka information.

 

Ali är sedan 2002 bosatt i Sverige. Han har innan dess varit fängslad vid tre tillfällen under sammanlagt ett par månaders tid i Etiopien.

– En dag i fängelset kändes som ett år. Jag kunde inte vända mig om när jag skulle sova för att det var så trångt.

Han var chefredaktör för en av de många mer eller mindre oberoende tidningar som fanns i landet före 2005. När han greps för tredje gången år 2001 varnade en källa inom rättsväsendet att ett flerårigt fängelsestraff väntade om han stannade.

Ifall han återvänder i dag väntar två åtal för att han har skrivit kritiskt om regimen.

– Vid 2005 års val var första gången oppositionella politiker tilläts framträda i tv-rutan, journalister fick ifrågasätta makthavarna och röstsedlar för de olika partierna delades ut. Premiärminister Zenawi och hans koalition hade missbedömt att de hade folket på sin sida, men ville också visa omvärlden att de blivit demokratiska, säger Ali.

Oppositionen vann officiellt 40 procent av rösterna, något få hade väntat sig. Det fick premiärministern och hans koalition Ethiopian people’s revolutionary democratic front, EPRDF, att stänga de flesta mediekanaler och fängsla journalister och oppositionella politiker.

 

I fjol infördes också en ny terroristlag. Det är inte längre bara rörelser som ONLF som terrorstämplas. Både den som uttalar kritik mot regeringen och den internationella representant som misstänks ha samröre med regeringsmotståndare kan pekas ut.

Ali uppger att de flesta etiopier i dag är tysta. Men de hungrar och snart har de inget bröd kvar.

– Priserna på livsmedel ökar och lönerna sjunker. Regimen får in pengar från utländska företag men investerar inte i sin egen befolkning. Tillgången på mat övervakas av säkerhetsstyrkorna på samma sätt som en hundägare kontrollerar hur mycket djuret ska äta. Men när skålen är tom kommer folket att bita tillbaka.

 

Ali säger att han kan dö lycklig den dag han ser landet demokratiseras med fredliga medel. Det vore i så fall första gången i landets historia ett maktövertagande skedde utan hjälp av vapen.

 

Ali heter egentligen någonting annat.

Fakta: 

• Ogaden ligger i sydöstra delen av Etiopien, Afrikas näst folkrikaste land.

• Provinsen består till största delen av folkgruppen somali som står kulturellt nära sina somaliska grannar.

• Konflikten i Ogaden kan spåras mer än hundra år tillbaka då europeiska länder styckade upp kontinenten mellan sig. 1948 lämnade Storbritannien över sina återstående territorier i Ogaden till Etiopiens kejsare Haile Selasse I. Sedan dess har konflikten successivt pågått mellan regimtrogna och seperatiströrelser.

• På senare år har regimen gjort allt fler försök att komma åt gas och olja i området och förhandlat med internationella bolag. Rebeller i Ogaden har visat motstånd mot uppgörelserna, vilket har lett till att regimen ökat militariseringen av området. Tusentals invånare i Ogaden har erfarit övergrepp och tvingats ifrån sina hem.

Annons

Rekommenderade artiklar

Upptrappat våld i Kazakstan

Minst 14 personer har dött och 83 skadats som en följd av helgens sammandrabbningar mellan polis och arbetare i Kazakstan.

Fria Tidningen

Ilska mot polisen spred upploppen

I veckan presenterades första delen av den mest omfattande studien som gjorts om sommarens upplopp i Storbritannien. 30 forskare har intervjuat 270 kommuninvånare i flera brittiska städer. "De intervjuade har känt sig orättvist behandlade och diskriminerade av polisen", säger kriminologiprofessorn Tim Newburn som lett studien.

Fria Tidningen

Cannabis kan bli lagligt i Köpenhamn

Köpenhamn kan bli den första staden i Europa där cannabis är lagligt att både odla, sälja, köpa och bruka. Kommunfullmäktige har redan godkänt förslaget. Parlamentet fattar beslut i början av nästa år.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu