Stockholms Fria

Mona löneförhandlade – räknades som nej till jobbet

Arbetssökande tvingas tacka ja till löner som ligger långt under kollektivavtalsnivåer, menar facket. Annars kan deras ersättning från a-kassan påverkas. Mona drabbades när hennes löneförhandling räknades som att hon tackat nej till jobbet.

”Mona”, som vill vara anonym, bor i en av Stockholms kranskommuner. Efter en längre tids arbetslöshet blev hon anvisad ett jobb som lokalvårdare av sin handläggare på Arbetsförmedlingen. Att bli ”anvisad” ett jobb betyder att den arbetssökande är tvungen att ta jobbet. Annars påverkas ersättningen från a-kassan eller försäkringskassan.

Hon träffade arbetsköparen på en intervju. De kom bra överens, och redan samma kväll ringde arbetsköparen och ville löneförhandla. Företaget var inte anslutet till kollektivavtal, och lönen som Mona erbjöds låg cirka 2 000 kronor under den lägsta kollektivavtalslönen. Tillägg för obekväma arbetstider saknades.

Mona föreslog istället en lön som låg i nivå med den kollektivavtalsenliga. Arbetsköparen tolkade detta som att hon tackade nej till jobbet, och meddelade det till Arbetsförmedlingen. Trots att Mona endast löneförhandlat och inte tackat nej ledde det till konsekvenser.

Hon fick behålla sitt aktivitetsstöd från försäkringskassan, men är tvungen att hitta ett jobb inom tre veckor. Annars riskerar hon att förflyttas till ett annat åtgärdsprogram. Hon menar att reglerna i princip hindrar arbetssökande från att löneförhandla.

– Enligt Arbetsförmedlingen har jag gjort fel eftersom jag frågat om en högre lön. Självklart ska det vara regler när man får bidrag. Men man försätts i en väldigt desperat och maktlös situation, säger hon.

Annica Collsten är fackligt ombud på Fastighets som organiserar lokalvårdare. Hon känner igen problemet med att arbetssökande tvingas ta jobb med löner under kollektivavtalsnivå, för att slippa konsekvenser från Arbetsförmedlingen.

– När Arbetsförmedlingen rekommenderar jobbsökande till jobb utan kollektivavtal får de inte tacka nej, för då får de ingen a-kassa. Säger arbetsköparen att man får till exempel 14 000 så måste man ta det. Har arbetsköparen avtal kan vi göra något åt det. Har de inget avtal så är det som det är.

Det är oklart hur låg lön den arbetssökande kan tvingas acceptera. Till skillnad från många andra länder saknar Sverige en lagstadgad minimilön. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring måste den arbetssökande ta varje jobb som anses lämpligt, eller riskera att ersättningen från a-kassan påverkas. Samma regler gäller om den arbetssökande får aktivitetsstöd från försäkringskassan inom den så kallade jobbgarantin för ungdomar.

Lönemässigt sett innebär ett lämpligt jobb bland annat att lönen ska vara minst 90 procent av vad den arbetssökande får i ersättning från a-kassan eller försäkringskassan. Om kollektivavtal saknas ska lönen dessutom vara ”skälig” i jämförelse med lönen för samma arbetsuppgifter hos jämförbara arbetsgivare.

Hanna Timander, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen, håller inte med om att reglerna förbjuder arbetssökande att löneförhandla.

– Det är olyckligt om vi har rått någon att inte löneförhandla, det ska man alltid göra.

Hon vill inte uttala sig om hur mycket lägre den ”skäliga” lönen kan vara än den avtalsenliga, och vid vilken lönenivå som den arbetssökande kan tacka nej till jobbet utan att det får konsekvenser för arbetslöshetsersättningen. Hon menar att kollektivavtalen ska fungera som riktlinjer.

Enligt Urban Forsberg, försäkringsjurist på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, har frågan aldrig prövats rättsligt.

– Om det är 5 procent, 10 procent, det är inget vi kan svara på, säger han.

Fakta: 

Ingen minimilön i Sverige

Minimilön finns inte i Sverige till skillnad från många andra länder. Istället regleras lönerna av kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackföreningar.

Minimilönen i USA är 7,25 dollar, men möjlighet finns för staterna att sätta egna, högre minimilöner. I Storbritannien är minimilönen 5,93 pund per timme, och i Frankrike 9 euro per timme.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Förberedelserna i gång inför No border camp

I sommar arrangeras lägret No border camp i Stockholm. Målet är att sätta fokus på och kritisera EUs migrationspolitik. Förberedelserna har redan kommit i gång, och en informationsturné är nästa steg för att sprida ordet om lägret.

Stockholms Fria

Riskkapitalbolag utnyttjar monopol

När SL börjar trafikera Arlanda om ett år måste resenärerna betala avgift till det australiensiska riskkapitalbolaget Macquarie. Trots att staten äger spåren. Som ägare till Arlanda Express har bolaget monopol på trafiken fram till år 2040.

Stockholms Fria

Söderorts gräsrötter växer

Aktivisterna blir fler längs med söderorts tunnelbanelinjer. Motståndet mot utförsäljningen av hyresrätterna ökar. Imorgon ordnas en temadag om boende och rätten till det gemensamma. ”Det handlar om att arbeta inifrån och underifrån”, säger Anja-Lisa Rudka från Nätverket Linje 19.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu