Tortyrens årtionde | Fria.Nu

Fördjupning


Erik Wiklund
Fria Tidningen

Tortyrens årtionde

Demokratiska regeringar sa att kampen stod mellan frihet och förtryck. Samtidigt byggdes ett hemligt nätverk av tortyrfängelser som spann över hela världen. Kriget mot terrorismen genomfördes med hjälp från diktaturer och i ständig konflikt med de mänskliga rättigheterna.

Binyam Mohamed föddes i Etiopien 1974. Hans familj flydde det politiska förtrycket där och kom till Storbritannien 1994. Mohamed fick inte asyl i det nya landet, men år 2000 fick han besked om att han hade särskilda skäl att stanna i Storbritannien i fyra år till. 2001, före attackerna mot USA, åkte han till Afghanistan. Senare skulle han uppge att det var för att bli av med det drogmissbruk som förföljde honom i London och för att uppleva hur det var att leva i ett land som styrdes enligt reglerna för den religion han nyss konverterat till.

Efter terrorattackerna den 11 september förstod Mohamed att han inte kunde stanna i Afghanistan. Han reste med ett förfalskat brittiskt pass som upptäcktes när han försökte ta sig hem igen via Pakistan. Han greps och försvann.

Länge visste ingen var Binyam Mohamed befann sig. Så visade det sig att han var i amerikanskt förvar, på Guantánamobasen. På vägen dit hade han hållits och torterats i Pakistan, Afghanistan och Marocko. Han kom hem till Storbritannien i februari 2009, efter sju år i fångenskap.

Berättelsen om Binyam Mohamed är bara en av många rättsskandaler som kommit ur kriget mot terrorismen. Hans fall har debatterats, vänts och vridits på i det offentliga rummet och blivit en genant historia för den brittiska underrättelsetjänsten. Men det är inte en unik historia.

Under det senaste årtiondet har människor från alla delar av världen försvunnit in i ett nätverk av underjordiska fängelser, många gånger för att i slutändan dyka upp på Guantánamobasen på Kuba. USA har i kampen mot terrorismen samarbetat både med demokratiska och odemokratiska regeringar. I december 2001 överlämnades två svensk-egyptier till CIA, på Arlanda flygplats. De flögs till Egypten trots att svenska myndigheter med säkerhet kunde veta att de där skulle utsättas för tortyr. När detta avslöjades fick den svenska regeringen hård kritik för sin delaktighet i brott mot de mänskliga rättigheterna.

Skandalen i Binyam Mohameds fall handlar om precis samma sorts samarbete, fast omständigheterna är ännu värre. Under Mohameds fångenskap i Pakistan, Marocko och Afghanistan matades de lokala torterarna med frågor från den brittiska underrättelsetjänsten.

Där hade man helt klart för sig vilka förhörsmetoder som användes på Mohamed. ”Vissa delar vår standard och våra lagar, andra gör det inte. Men vi kan inte unna oss lyxen att bara samarbeta med dem som gör det”, skrev britterna i en intern rapport.

Under Binyam Mohameds fångenskap fick han träffa en brittisk man som kallade sig ”John”. Då trodde han att hans nya hemland arbetade för att få honom frigiven. Den värsta stunden under hans fångenskap kom då han insåg att frågorna som torterarna ställde bara kunde komma från en aktör, nämligen brittiska myndigheter.

– De började ta med brittiska dokument till förhören – inte ett, utan flera stycken, tjocka pärmar med foton. Det var uppenbart att britterna gav dem frågor att ställa, berättade Mohamed i en intervju med The Daily Mail. Han hade ingen på sin sida.

Binyam Mohamed tillbringade fyra år på Guantánamo. De amerikanska myndigheterna hävdade att han rekryterats av al-Qaida och att han var särskilt värdefull för terrororganisationen eftersom han bodde i Storbritannien. Han fick aldrig någon rättegång. Precis som med svensken Mehdi Ghezali, som satt fängslad i 930 dagar på Guantánamo, återstår en rad frågor i fallet. Vad gjorde han egentligen i Afghanistan? Hade han samröre med al-Qaida?

I slutändan kunde inte USA presentera tillräckliga bevis mot Mohamed, han släpptes i februari 2009. Men hans behandling blev en rättsskandal i Storbritannien, precis som utlämnandet av de två svensk-egyptierna blev här. Den brittiska regeringen utkämpade och förlorade en juridisk strid för att slippa lämna ut dokument som bevisade att Mohamed hade utsatts för tortyr. Fallet är ett utmärkt exempel på hur de ideal som vi säger oss försvara i kriget mot terrorismen, kommer i kläm när de prövas på fältet.

Efter den 11 september har USA gjort sig skyldigt till en lång rad brott mot de mänskliga rättigheterna. Men man hade aldrig kunnat göra det utan hjälp från myndigheter i andra länder, stater som stod i öppen eller dold allians med den amerikanska agendan.

Kriget mot terrorismen skulle vara en konflikt mellan frihet och förtryck, det var så det presenterades för världen när Afghanistan invaderas i slutet av 2001.

Men många av de stater som har deltagit i konflikten på frihetens sida når inte alls upp till de krav som vi ställer på ett fritt samhälle. Saudiarabien, en av världens mest brutala diktaturer, har använt sig av anti-terrorlagar både för att bekämpa inhemska regimmotståndare och för att assistera USA. Långt innan upproret i Libyen deltog Muammar Gaddafi i kriget mot terrorismen. Dokument som hittades i Tripoli efter Gaddafiregimens fall visar att landet hade ett nära samarbete med amerikansk och brittisk underrättelsetjänst.

Samarbetet påbörjades redan 2002, då Libyen fortfarande stod under FN-sanktioner. Terrormisstänkta utlämnades till Libyen, CIA ska ha uttryckt intresse för att genomföra förhör med dem där och ska också ha undersökt möjligheterna att etablera en permanent närvaro i Libyen. Informationsutbytet skedde åt båda hållen. Medan CIA hade frågor som de ville att libyerna skulle ställa till de terrormisstänkta delade de också med sig av information om regimens egna inhemska motståndare.

Den brittiska regeringen har kritiserats för sitt nära samarbete med Pakistan. Människorättsorganisationen Human rights watch pekar på åtminstone fem fall där brittiska medborgare har torterats i Pakistan, medan brittiska myndigheter varit medvetna om det. Ett av de länder som tagit emot flest terrormisstänkta är Jordanien.

Listan fortsätter: Yemen, Kuwait, Etiopien. Det är helt enkelt omöjligt att bortse från att samarbetet med odemokratiska regimer blev en grundpelare i kriget mot terrorismen.

Binyam Mohamed har tillsammans med flera av sina medfångar dragit i gång en rättsprocess mot den brittiska staten. De hävdar att myndigheterna inte gjorde tillräckligt för att skydda dem och för att få dem frisläppta.

Ett av Barack Obamas första beslut som president var att Guantánamo skulle stängas. Trots det finns lägret kvar än i dag. Guantánamo är inte längre bara en militärbas eller ett fångläger, det har blivit en symbol för ett årtionde av systematiska kränkningar av internationell rätt och mänskliga rättigheter.

– Jag önskar att jag kunde säga att allt detta är över, men det är det inte. Många av mina medfångar har blivit friade från anklagelser till och med av USA:s militär, men kan ändå inte resa någonstans på grund av att de riskerar förföljelse, sade Binyam Mohamed i ett uttalande när han kom hem till Storbritannien.

Fakta: 

EU-länder medverkade till tortyr

• Enligt en undersökning av EU-parlamentet som publicerades i februari 2007 hade CIA då genomfört 1 245 hemliga flygningar i Europa sedan 2001, varav många användes för olagliga transporter av fångar. Flera EU-länder, däribland Storbritannien, Tyskland, Grekland och Sverige, anklagades för att ha tolererat de olagliga flygningarna.

• Enligt en tidigare utredning av den schweiziske parlamentarikern Dick Marty hade CIA kidnappat ett hundratal personer i Europa för att därefter lämna över dem till länder där de riskerade att utsättas för tortyr. Enligt Marty var det ”högst osannolikt” att europeiska regeringar och underrättelsetjänster inte kände till CIA:s agerande.

Tema 11 september

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Tea Party: från Palin till Ryan

I början av Barack Obamas presidentskap föddes ett högerpopulistiskt uppror. Tea Party-rörelsen har på kort tid drivit republikanerna långt högerut och helt förändrat förutsättningarna i USA:s kongress. Kommer väljarna att straffa de radikalkonservativa politikerna för den polarisering som lamslår amerikansk politik?

Fria Tidningen

USA:s fackföreningsrörelse kämpar för sin överlevnad

Den amerikanska fackföreningsrörelsen har de senaste åren utsatts för hårda attacker från höger. Delstaten Wisconsin har blivit centrum för en infekterad politisk strid. Samtidigt befinner sig löntagarorganisationerna vid ett vägskäl. En konflikt mellan lärarfacket i Chicago och stadens demokratiske borgmästare har satt gamla allianser på spel.

Fria Tidningen

Det första svenska terroristtillslaget

Hösten 2007 blev Gösta Hultén kontaktad av hustrun till Ali Berzengi som var en av de två första i Sverige dömda för terrorbrott. Efter genomgång av över 10 000 sidor förundersökningsmaterial och år av research är nu pusslet lagt. FRIA publicerar ett kapitel ur hans och Lena Sonnes nya bok.

Fria Tidningen

Fredligt mod i imperiets hjärta

Krig, tortyr, kärnvapen och militärbaser. Bushregimen har fördjupat USA-imperiets avtryck på jorden. Men presidentens ord står inte oemotsagt. Ickevåldstränaren och aktivisten Martin Smedjeback har i sommar besökt några av kontinentens mest radikala fredsivrare. 

Illegala invandrare räddar den krisande fängelseindustrin

Medan den amerikanska regeringen "för nationens säkerhet" griper och fängslar fler invandrare än någonsin, blomstrar den privata fängelseindustrin. I efterdyningarna av 11 september-attackerna har invandrare blivit den snabbast växande gruppen i USA:s fängelsepopulation. Journalisten Deepa Fernandes har under fyra år samlat vittnesmål från immigranter, människorättsaktivister och jurister om landets immigrations- och fängelsepolitik, med resultatet boken Targeted. Vi ger dig ett exklusivt utdrag ur boken.

© 2022 Fria.Nu