Avskaffa dollarn som internationell reservvaluta | Fria.Nu
Ylva Lundkvist

Inledare


Ylva Lundkvist
Fria Tidningen

Avskaffa dollarn som internationell reservvaluta

Förra veckan meddelade kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s att det sänkt värderingen av den amerikanska dollarn från toppbetyget AAA till AA+. Detta efter att USA varit nära att behöva skjuta upp vissa utbetalningar. Efter hårda, utdragna diskussioner i kongressen beslutades att problemet skulle lösas genom att höja lånetaket och införa ett sparpaket.

Standard & Poor’s sänkta betyg har gjort det amerikanska styret rasande. Genast gick deras finansdepartement ut och anklagade institutet för att ha använt felaktiga siffror. Men frågan är snarare varför inte varningen kommit tidigare. USA har en statsskuld om 95 % av BNP. De andra länder som har toppbetyg hos kreditvärderingsinstitutet har i genomsnitt en statsskuld om 11,4 % av BNP. Enda anledningen till att dollarn fortsätter att få toppbetyg hos de flesta kreditvärderingsinstituten är dess ställning som global handels- och reservvaluta.

Globaliseringskritikern och professorn Joseph Stiglitz har varit chefsekonom på Världsbanken och mottog 2001 det så kallade Nobelpriset i ekonomi. Efter att ha deltagit i World Social Forum 2004 och lyssnat till folkrörelser skrev han boken Making Globalization Work (2006). Där föreslår han en rad systemförändringar som enligt honom krävs för att den ekonomiska globaliseringen ska komma alla, även de fattiga, till nytta. Enligt Stiglitz är ett stort problem att den amerikanska dollarn används som internationell reservvaluta. Stiglitz förklarar att detta i praktiken innebär att fattigare nationer ger enorma, i princip räntefria lån till världens rikaste nation. Det innebär också att minsta problem i den amerikanska ekonomin ofrånkomligt drabbar hela världsekonomin, även om andra länder skött sitt.

I Making Globalization Work föreslog Stiglitz att det behövs en neutral, global handels- och reservvaluta för att komma ifrån denna sneda makt- och resursfördelning. Han föreslog också att det kunde läggas en skatt på denna valuta. De skattepengarna kunde användas för att komma tillrätta med globala problem såsom svält och miljöförstöring. I och med de problem som nu uppdagas med dollarn aktualiseras Stiglitz förslag.

Nyligen presenterade Stiglitz ett ”kompromissförslag” på hur denna nya valuta skulle kunna fungera. I det nya förslaget är det G20 genom IMF som i sina räddningsaktioner till överskuldsatta länder ska använda sig av denna nya, nationsneutrala valuta. Redan 2009 använde sig IMF i mindre utsträckning av en sådan valuta, som kallades Special Drawing Rights (SDR). Stiglitz menade att det vore mer acceptabelt för amerikanerna med en ny valuta som inte hade som syfte att konkurrera med dollarn vad gäller den internationella handeln.

Stiglitz första förslag ligger i linje med vad väldens sociala rörelser borde kämpa för. En nationsneutral, demokratiskt övervakad valuta för internationell handel och för länder att tryggt kunna hålla sina valutareserver i. Det är onekligen så att det behövs demokratiska institutioner som fungerar som motmakt till de multinationella företag och finansjättar som i dag på många sätt styr den globala ekonomin och politiken. Hans nya förslag skulle visserligen kanske kunna avhjälpa att en ny finanskris slår alltför hårt. Men de sociala rörelser som Stiglitz sagt sig vilja stödja borde protestera mot hans senaste kompromissförslag.

En ny global valuta bör absolut inte styras av IMF som gjort sig känt för att påtvinga krisdrabbade länder en nyliberal politik. IMF är inte en demokratisk organisation, ju rikare ett land är desto mer har det att säga till om. I princip är det västvärlden som sätter agendan. En global reservvaluta under IMF:s styre skulle kunna hjälpa oss att slippa vissa negativa konsekvenser av en sedan länge oansvarig ekonomisk politik. Men det skulle på inget sätt utmana den nuvarande ekonomiska ordningen. För att komma åt de verkliga problemen med ojämn fördelning (för låga skatter för rika) och överexploatering av miljön (den olje- och kärnkraftsdrivna tillväxten) behöver demokratiska organ från hela världen samarbeta och sätta agendan för en ny, hållbar ekonomi.

Fakta: 

Ylva njuter av ytterligare ett par veckors semester.

ANNONS

© 2021 Fria.Nu