Sverige försummar fattiga elever | Fria.Nu
Fria Tidningen

Sverige försummar fattiga elever

Den svenska skolan är internationellt sett dålig på att stötta elever med svag socioekonomisk bakgrund. Det visar en studie utförd av kunskapsmätningen PISA och OECD. Anita Wester, projektledare på Skolverket, tycker att resultatet är oroväckande.

Sverige hamnar långt under genomsnittet när det gäller att stötta elever med svag socioekonomisk bakgrund. Det visar en ny OECD-studie som baseras på resultatet från den internationella kunskapsmätningen PISA. I undersökningen har man i respektive land jämfört andelen elever som trots sämre socioekonomiska villkor nått toppresultat i kunskapstestet. Sydkorea, Finland och Japan är högst rankade med flest antal elever som trots att de kom från fattiga och lågutbildade hem nådde toppresultat. Sverige tillsammans med bland annat Norge och Danmark placerade sig långt under OECD-snittet och många andra EU-länder som till exempel Polen, Italien och Lettland.

– Detta är en försämring rent allmänt och ett oroande resultat, säger Anita Wester, projektledare på Skolverket och Sveriges representant i PISA governing board.

PISA (Programme for international student assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars läsförståelse och färdigheter i matematik, naturvetenskap och problemlösning. Rapporten visar att många elever med svag socioekonomisk bakgrund har så stora grundläggande brister i ämnena att de riskerar att avsluta sina studier utan att ha skaffat sig tillräckliga färdigheter för att känna sig delaktiga och inkluderade i samhället. 

I Skolverkets rapport ”Rustad att möta framtiden?”, som bygger på resultatet från PISA-undersökningen och som presenterades i slutet av 2010, konstateras också att förhållandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas studieresultat har blivit mer märkbart.

– Vi har i andra studier under 2000-talet sett olika indikatorer på en försämrad likvärdighet. Området som sådant har rönt intresse hos forskare och nu pågår flera studier kring ämnet, säger Anita Wester.

Henrik Dahl, utbildningshandläggare på Rädda barnen, ser med oro på resultatet av undersökningen.

– Risken är att skolans själva huvuduppdrag – att vara en plats dit elever från olika bakgrund kommer för att på jämlika villkor delta i utbildning – går förlorad, skriver han i ett mejl till Fria Tidningen.

Han påpekar att rätten till en jämlik skola med hög kvalitet är en grundförutsättning för att skapa möjligheter för barn från ekonomiskt utsatta hemförhållanden. Att växa upp i ekonomisk utsatthet innebär oftast att man har föräldrar med lägre utbildningsgrad och svagare utbildningstradition. Detta gör att det stöd man kan få hemifrån för att klara skolan blir svagare och det krävs att skolan kan kompensera för det, menar han.

– Trots detta vet vi att skolorna runt om i Sverige varierar avsevärt när det gäller hur mycket pengar som satsas och vilken kvalitet som uppnås. Detta riskerar att förstärka den negativa spiral som barn från ekonomiskt utsatta hemförhållanden befinner sig i. I det värsta scenariot kommer ett barn från fattiga hemförhållanden att gå i en skola som inte har tillräckliga resurser. Tittar man på Sverige i  dag satsas det per elev från 66 500 kronor ner till 32 000 kronor, säger Henrik Dahl.

Mer lärarledd lektionstid är, enligt PISA-rapporten, den viktigaste vägen för att hjälpa utsatta elever att ta sig ur socioekonomiska fällor och prestera bättre i skolan. Detta efter att resultaten visar att många utsatta elever spenderar 2,5 timmar mindre per vecka i skolan än sina övriga klasskamrater.

Rädda barnen tycker att grundfrågan måste vara vilken förvaltning av skolan som skapar bäst förutsättningar för jämlikhet.

– De stora skillnaderna är inte acceptabla och därför kräver Rädda barnen att regeringen garanterar elever i Sverige rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i landet man växer upp. I första hand handlar det om att hitta fram till en lösning som garanterar en jämn resursfördelning bland skolor i Sverige. I andra hand handlar det om att se till att de skolor med störst behov får riktat stöd, säger Henrik Dahl.

Anita Wester påpekar att flera av Skolverkets insatser för att stoppa trenden redan är igång och att fler är på väg. Hon nämner bland annat den kommande lärarlegitimationen som är tänkt att verka för en kompetenshöjning och att det har satsats på projekt som rör modersmål, insatser för att stärka och stödja matematikundervisning, och kompetensutveckling och stöd till naturvetenskap och teknik.

– Skolverket har genomfört och påbörjat flera olika insatser för ökad måluppfyllelse, men ännu är det för tidigt att dra slutsatser av resultaten. Bland annat kan nämnas en ny, klarare och mer sammanhållen läroplan med centraliserat innehåll och tydligare mål för vad undervisningen ska behandla för att skapa en så nationellt enhetlig undervisning som möjlig.

Annons

Rekommenderade artiklar

Saab:s reklamfilm väcker kritik

I Saab:s nya reklamfilm för Jas Gripen har den klassiska mansrollen som stridspilot tilldelats en kvinna. Det är en medveten strategi som går i linje med företagets jämställdhetsmål. Men nu kommer kritik mot filmen.

Fria Tidningen

Sveriges utbildningsnivå kan sjunka

Sveriges höga utbildningsnivå kommer i framtiden att sjunka i jämförelse med andra OECD-länder. En kombination av regeringens nedskärningar av antalet studieplatser på högskolorna samtidigt som andra länder driver på för en utvidgning av sina lärosäten kommer att resultera i färre högskolestudenter, visar en rapport från Högskoleverket.

Fria Tidningen

Misshandel och kränkningar på Adoptionscentrums barnhem

På ett barnhem i Orissa i Indien, som svenska Adoptionscentrum samarbetar med, är grov fysisk misshandel, psykisk terror och sexuella utnyttjanden vardagsmat. Det vittnar tre volontärer som har arbetat på barnhemmet om. Trots att de har uppmärksammat händelserna anser de inte att Adoptionscentrum har agerat tillräckligt. Nu har de startat en blogg för att få ut sin egen och barnens berättelse för att pressa ansvariga organisationer att agera.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu