Storhandlare slänger mest mat | Fria.Nu
Fria Tidningen

Storhandlare slänger mest mat

Storhandlande hushåll tenderar att slänga mer mat än de hushåll som handlar lite och oftare, visar forskning från Karlstads universitet. Frukt och grönsaker tillhör typen av livsmedel som slängs mest och forskarna tror att sambandet mellan stora mängder matkonsumtion och spill beror på dåliga och oanpassade förpackningar. Men forskaren Helén Williams blir förvånad över resultatet eftersom hälften av de som deltog i studien fått miljöutbildning av kommunen.

Storhandlande hushåll tenderar att slänga mer mat än de hushåll som handlar lite och oftare, visar forskning från Karlstads universitet, som kartlagt vilken typ av livsmedel som kastas oftast och varför. Frukt och grönsaker tillhör typen av livsmedel som slängs mest och forskarna tror att sambandet mellan stora mängder matkonsumtion och spill beror på dåliga och oanpassade förpackningar. Detta förvånar Helén Williams, doktorand i miljö- och energisystem som forskar om relationen mellan förpackningar och hållbar utveckling och som i en forskningsstudie dessutom kunnat påvisa hur förpackningens egenskaper påverkar konsumenternas beteenden. Forskningen visar på nytt att förpackningsspill är bättre än matspill.

– Det var förvånande att statistiken visade en stor skillnad i matspill mellan de storhandlande hushållen och de som handlade oftare men mindre, trots att hälften av de deltagande hushållen tidigare fått miljöutbildning via Karlstad kommun, säger hon.

De storhandlande hushållen slängde i genomsnitt två kilo mat per hushåll i veckan, medan de som handlade mindre men oftare slängde i genomsnitt 1,2 kilo mat. I genomsnitt slängde familjerna 1,7 kilo per hushåll och vecka. Forskningsstudien visar att förpackningens egenskaper till stor del påverkar konsumentens beteenden. De deltagande hushållen hade fått i uppgift att föra dagbok över de råvaror som slängts genom att väga maten och skriva ner varför dessa kastats. Tio procent av hushållen nämnde förpackningens stora storlek som orsak till matspillet eller att förpackningen var för svår att tömma. Tio procent menade att bäst-före-datum passerat medan resten angav att maten blivit dålig eller att de lagat för mycket mat.

På nytt visar Helén Williams forskning att förpackningens egenskaper starkt påverkar matspillet.

– Dagens förpackningar är inte optimerade för olika konsumenters behov, som till exempel hushållens storlek. Dessutom är många livsmedel dåligt förpackade vilket förkortar matens hållbarhet. Hushållen i studien hade även svårt att tömma förpackningar, speciellt förpackningar med skruvkork, säger hon.

Orsaken till detta matspill menar Helén Williams är den svenska lagstiftningen.

– Lagstiftningen i Sverige säger enbart att producenterna ska använda så lite förpackning som möjligt, men den säger ingenting om att förpackningen ska fungera. Producenterna ska självklart använda så lite mängd material i förhållande till mängden mat som möjligt, men samtidigt försäkra att förpackningen fungerar för ändamålet. Den ska vara lätt att tömma och samtidigt bevara maten.

Som lösning på matspillet föreslår Helén Williams ett integrerat samarbete mellan myndigheter, matproducenter och kedjor. Det är samtliga aktörers roll att ta fram förpackningar som fungerar bäst ur hållbarhetssynpunkt, menar hon.

– Myndigheterna måste ge tydliga signaler till producenter och matkedjor att mer förpackningsspill är bättre än matspill eftersom det senare tär på naturresurser och har en större negativ miljöpåverkan, säger Helén Williams.

Samtidigt påstår Helén Williams att matkedjorna är kostnadsdrivna och underutvecklade i förpackningsfrågan och inte tänker på hushållens vision och beteende.

– Producenterna måste förstå hur produkten används i varje enskilt fall. Vissa livsmedel lämpar sig bättre att förpackas med återslutande teknik, medan andra livsmedel lämpar sig bättre med liten öppning som förlänger produktens livslängd genom att hindra bakterier från att frodas.

– Företagen som säljer förpackningar måste kommunicera med sina konsumenter om vad bäst-före-datumet står för. Producenterna är kostnadsdrivna och snålar in på sådant som kan ge nytta i andra led.

Helén Williams kritiserar dessutom matproducenternas användning av fokusgrupper när nya förpackningslösningar ska tas fram. Ett exempel är förpackningar med skruvkork som enligt matproducenterna är populära, men hushållen i Helén Williams forskningsstudie nämner dem som dåliga och direkta anledningar till mer matspill.

– I vår forskningsstudie tog 67 procent av hushållen upp förpackningar med skruvkork som ett exempel på en dålig förpackning. Det är tydligt att miljöengagerade konsumenter är negativt inställda till skruvkorksförpackningar. Skruvkorksförpackningar föddes i matproducenternas fokusgrupper och designforskning visar att användandet av den metoden genererar dåliga förpackningslösningar, säger hon.

Anna-Karin Johansson, miljöstrateg på Livsmedelsverket, säger att de arbetar med miljöfrågor genom hela livsmedelskedjan och att matsvinnet hamnar alltmer i fokus, bland annat genom att de arbetar med att ta fram konsumentråd för minskat svinn.

– Vi har nyligen sammanställt aktuell kunskap om hur matsvinnet ser ut, hur mycket volym som slängs och kostnaden för svinnet ur både ekonomisk- och miljösynpunkt. Våra konsumentråd innehåller riktlinjer för hur man minskar på svinnet i hushållen genom att planera inköpen, tar hand om rester och förvarar livsmedlen rätt. Vi är också noga med att poängtera hur hushållen ska förhålla sig till bäst-före-datumet genom att smaka, titta och lukta på livsmedel innan de slängs, säger hon.

Livsmedelsverket ingår också i en nationell samverkansgrupp för minskat matavfall, SAMMA, som är ett samarbete mellan myndigheter, branschorganisationer, konsumentorganisationer och forskare.

– I dag ligger fokus på att producera så kallade optimala förpackningar med minsta möjliga förpackningsmängd samtidigt som livsmedlet skyddas för att minimera svinn.

Annons

Rekommenderade artiklar

Saab:s reklamfilm väcker kritik

I Saab:s nya reklamfilm för Jas Gripen har den klassiska mansrollen som stridspilot tilldelats en kvinna. Det är en medveten strategi som går i linje med företagets jämställdhetsmål. Men nu kommer kritik mot filmen.

Fria Tidningen

Sveriges utbildningsnivå kan sjunka

Sveriges höga utbildningsnivå kommer i framtiden att sjunka i jämförelse med andra OECD-länder. En kombination av regeringens nedskärningar av antalet studieplatser på högskolorna samtidigt som andra länder driver på för en utvidgning av sina lärosäten kommer att resultera i färre högskolestudenter, visar en rapport från Högskoleverket.

Fria Tidningen

Misshandel och kränkningar på Adoptionscentrums barnhem

På ett barnhem i Orissa i Indien, som svenska Adoptionscentrum samarbetar med, är grov fysisk misshandel, psykisk terror och sexuella utnyttjanden vardagsmat. Det vittnar tre volontärer som har arbetat på barnhemmet om. Trots att de har uppmärksammat händelserna anser de inte att Adoptionscentrum har agerat tillräckligt. Nu har de startat en blogg för att få ut sin egen och barnens berättelse för att pressa ansvariga organisationer att agera.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu