Fördjupning


http://virtualbox.org/
Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

VECKANS FRIA PROGRAMTIPS:

Först och främst behövs en cd, dvd eller usb-minne att installera från. Du laddar ner en distribution, vanligtvis som en avbildning, iso-fil, av en installations-skiva och skriver den sedan till din skiva eller ditt minne. Vissa, så kallade live-distributioner, går också att köra direkt från skivan utan att installera något på datorn. Det kan vara ett lätt sätt att testa GNU/Linux och är också ett vanligt sätt att rädda saker från datorn om den gått sönder.

Innan du installerar behöver du tänka genom hur du vill installera GNU/Linux på datorn, ensamt eller bredvid andra eventuella operativsystem. Om det finns data som du vill spara så behöver du också göra en säkerhetskopia ifall någonting mot all förmodan skulle gå snett.

När installationen sedan påbörjas är det i princip bara uppdelning av hårddisken (så kallad partitionering), vad du vill använda din dator till och användarnamn samt lösenord som behöver tänkas över. Naturligtvis går det att installera program efterhand också.

Beroende på om du vill ha GNU/Linux jämte något annat operativsystem eller inte på hårddisken så blir partitioneringen mer eller mindre avancerad. Det enklaste är förstås om du skriver över hela hårddisken med ditt nya system, men många vill mjukstarta och spara sitt Windows eller Mac OS X så länge. Installationsprogrammet kan oftast guida dig genom det mesta. När partitioneringen är genomförd återstår val av program som ska installeras och val av användarnamn och lösenord.

Skulle det mot all förmodan inte fungera brukar det kunna fungera med en annan distribution. Var inte rädd för att prova flera olika, till exempel av de vi tipsar om nedan. Det är även möjligt att installera och använda GNU/Linux på en virtuell maskin som installeras som ett vanligt program på datorn.

Det finns alltså många GNU/Linux-distributioner, testa gärna flera stycken för att se vilken som faller dig i smaken. Flera distributioner är skräddarsydda för specifika ändamål.

Debian är en av de första GNU/Linux-distributionerna och värnar användarnas frihet och är en ordentligt stabil distribution.

http://debian.org/

gNewSense är en distribution som bara använder fri programvara, inget annat.

http://gnewsense.org/

Ubuntu baseras på Debian och betraktas idag som den mest populära GNU/Linux-distributionen.

http://ubuntu.com/

Fedora är ett community-projekt som sponsras av Red hat, en av de största GNU/Linux-distributionstillverkarna som släpper Red hat enterprise linux.

http://fedoraproject.org/

64 Studio är en distribution baserad på Debian med mål att vara en fullständig studiomiljö för ljud- och bildskapande.

http://64studio.org/

Knoppix är en av de första så kallade live-distributionerna baserade på GNU/Linux och är baserad specifikt på Debian. En live-distribution kan startas direkt från cd eller usb-minne utan att behöva installera någonting på datorn.

http://knoppix.net/

Skolelinux är precis som det låter en distribution med skolan och utbildning som målgrupp.

http://skolelinux.no/

VirtualBox är en så kallad virtuell maskin, en programvarudator, ett program som emulerar en riktig dator. För den som inte vill installera över allt på datorn kan man använda en virtuell maskin och installera, testa och använda operativsystem på dessa virtuella datorer. Med dess hjälp kan du alltså till exempel prova en GNU/Linuxdistribution inuti Windows.

http://virtualbox.org/

Annons

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

Konferens som vidgar samtalet

För fyra år sedan, 2007, togs de första stegen mot en alldeles ny tradition. På Göteborgs universitet, i ett rum på knappt tio kvadrat, satt en liten grupp om tre personer som skulle komma att skapa Nordens största konferens kring fri programvara, fri kultur, och ett fritt samhälle.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu