Patenthinder hotar IT-branschen | Fria.Nu

Fördjupning


Stefan Gustavson och David Vuorio
Fria Tidningen

Patenthinder hotar IT-branschen

Patent på programvara är på väg att skapa ett slags skatt på innovation inom IT-området, rentav ett tankeförbud. Fri programvara är också starkt hotad, och om vi inte gör något åt problemet kommer snart alla programmerare att betraktas som förbrytare.

Det är tisdag morgon och Kim börjar dagen på sitt jobb där han arbetar som programmerare. I går satt han kvar sent med ett problem kring hur han ska presentera information i sitt datorprogram. När han borstade tänderna på morgonen fick han en idé, och nu sätter han sig ner och testar den. En knapp timme senare har han en fungerande lösning och känner sig nöjd. Efter en snabb kopp kaffe fortsätter han med att knyta ihop det med resten av programmet, och strax före elva är allt klart. Nöjd med förmiddagens arbete loggar han ut och går på lunch.

Kim har utan att veta om det inkräktat på dussintalet patent med sin egenhändigt hopsnickrade lösning. Han är en av många med liknande kompetens på sin arbetsplats, och han har ingen tanke på att det han gjort skulle kunna kallas för en ”uppfinning”. Ändå riskerar hans arbetsgivare genom hans kreativa men rutinmässiga arbete en vanlig förmiddag att bli stämda på flera miljoner för patentintrång, och möjligen att tvingas i konkurs. För programmerare är det som om det som sägs på fikarasten blir förbjudet att skriva ned.

Patenten som Kim inkräktar på är så kallade programvarupatent, och hans situation är ett typiskt dilemma för programmerare över hela världen. Ett påtagligt problem med programvarupatent är att de är extremt många. Det sker inte heller någon ordentlig kvalitetskontroll när patentverken granskar dem, men i grunden handlar det om att patent varken behövs eller passar för området. Datorprogram är algoritmer, matematiska operationer eller beskrivningar för hur man utför arbete och organiserar information. Patent på sådant är inte något som europeiska patentverket får utfärda, men i praktiken sker det ändå för rena datorprogram eftersom myndigheten agerar utan tillräcklig juridisk och politisk kontroll.

Programvarupatent är ett stort problem i USA, där de under det senaste decenniet har stått för en inflation av nya patent, och utvecklingen i Europa går åt samma håll. Nya lagar och regler hotar ständigt att förvärra situationen här. Redan i dag riskerar man en stämning om man publicerar sitt datorprogram öppet, något som inskränker friheten att dela kunskap och lösa problem via internet.

Internet utformades helt utan programvarupatent. Principen om att inte ta betalt eller ställa krav på dem som använder de tekniker som nätet bygger på har lett till den öppenhet och intensiva innovation vi ser i dag. Såväl internet som programutveckling i allmänhet hotas nu allt mer att bli inlåst, både av patenttvister och av en ökande rädsla för att omedvetet begå intrång. Ett patent på en liten och trivial detalj av en lösning kan blockera ett stort projekt. Patenten på det här området är ofta så ospecifika att det kan anses som ett intrång att ha en viss funktion i en produkt, oavsett hur man gått tillväga för att tillhandahålla den.

En av många som kritiserar det nuvarande systemet hårt är Eric Maskin, som tilldelades Nobelpriset i ekonomi 2007. Ett par aktuella rättstvister i USA visar hur allvarligt problemet har blivit.

Interval licensing är ett ”patenttroll”, ett av många företag med ett stort antal patent men utan relaterad verksamhet. De har stämt Apple, Facebook, Google och åtskilliga fler [Seattle, Case 2:10-CV-01385] på absurda summor i hopp om att få pengar i en förlikning i stället för att motparten går till en dyr och långvarig rättegång. Det handlar om ren utpressning.

Microsoft försvarar sig mot många patenttroll, men när de själva stämmer en konkurrent liknas det närmast vid kriminell beskyddarverksamhet. I Microsoft mot Barnes & Noble [Seattle, Case 2:11-CV-00485-RAJ] försöker de beskatta det fria operativsystemet Android. Här utnyttjar de fem patent som är triviala, små och oväsentliga för produkten som helhet. Ändå kräver de en royalty som överstiger priset på en licens för Microsofts eget operativsystem.

De flesta patenttvister går aldrig till domstol, utan förlikas i hemliga uppgörelser. Några få stora aktörer delar på det här sättet upp marknaden mellan sig med ett slags terrorbalans. Patent på programvara köps upp och konsolideras mellan företag. De har blivit en handelsvara och ett vapen i en osund kapprustning. Ett ställningskrig håller på att begränsa möjligheten att skapa och använda fri programvara som Linux i framtiden.

Många teknikföretag säger att de nu lägger mer pengar på patent än på utveckling. Programvarupatent tas rutinmässigt ut för att ”skydda” det slags idéer som en rimligt kreativ programmerare kan få åtskilliga av under en enda arbetsdag. Patent på programvara fungerar helt enkelt inte. De skyddar inte små uppfinnares idéer på något meningsfullt sätt och de uppmuntrar inte till innovation. Hundratusentals programvarupatent utgör lömska och oförutsägbara hinder som bara är till skada för branschen.

Om vi inte får rätsida på det här problemet blir det i förlängningen helt omöjligt att syssla med programmering. Även om man har ett stort företag i ryggen som kan rassla med en arsenal av egna patent om konkurrenter hotar med stämning så kvarstår det växande problemet med patenttroll. Patentmarknaden styrs av en högljudd och penningstark lobby av storföretag som fortfarande ser fler fördelar än nackdelar med systemet för egen del, och problemet förvärras av patentverk som får ett slags provision på det. Den växande skaran av patentjurister tjänar föga förvånande som bäst när systemet låser upp teknikföretag i kostsamma rättstvister istället för att låta dem bedriva sin verksamhet. Världen har inte råd att låta utvecklingen stanna upp för att patentkarteller biter sig fast vid ett föråldrat system. Det är dags att ropa ut sanningen: kejsaren är naken!

Fakta: 

The foundation for a free information infrastructure, FFII, är en ideell förening som verkar i Europa och runt om i världen inom frågor om upphovsrätt, patent och standardisering inom databehandlingsområdet. FFII Sverige verkar för en fri och öppen informationsinfrastruktur, till gagn för företagsamhet och forskning i Sverige och Europa. http://www.ffii.se/

Annons

Rekommenderade artiklar

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

En friare fri programvara

Fri programvara handlar om frihet, frihet att låta kreativiteten flöda och möjligheten att dela med sig av den. Är det i praktiken så, som många hävdar, att det inom fri programvara inte finns några jämställdhetsproblem eftersom det ligger i dess natur att vara fri? Alla med de ekonomiska och praktiska förutsättningarna har ju möjlighet att bidra till valfritt fri programvaruprojekt, alla kan vara med. Men hur ser det egentligen ut i dag?

Fria Tidningen

Det demokratiska Debian

Det fria programvaruprojektet Debian är en av de äldsta GNU/Linux-distributiorna. Debian började som en samling program som distribuerades som ett fungerande GNU/Linux-system. Idag är det en av de mest använda distributionerna. Många distributioner använder även Debian som bas, till exempel flera av de som ingår i veckans programtips.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu