Den nya teknologins nytta | Fria.Nu

Fördjupning


Johan Söderberg
Fria Tidningen

Den nya teknologins nytta

Ny teknologi kan vara en väg till frihet, men de krafter som kontrollerar teknikutvecklingen kan lika gärna styra den mot repression och ökad makt. På våra arbetsplatser är den här konflikten tydlig. Frågan är om vi kan göra motstånd och hur det motståndet ser ut i vår datoriserade värld.

En av de främsta vinsterna med den nya teknologin, skrev Charles Babbage år 1835, är de spärrar som maskinerna upprättar gentemot människors oaktsamhet och/eller oärlighet. Han kunde ge utförliga exempel på hur maskiner på detta sätt möjliggjort för fabriksägaren att övervaka kvaliteten på det utförda arbetet i fabriken. Ännu bättre, denna kontroll kunde försiggå löpande utan att fabriksägaren behövde vara på plats i egen person. Charles Babbage hade gjort sina observationer i den då framväxande industrin och han ville sprida budskapet om vad de nya maskinerna kunde uträtta. Dock är det inte som en föregångare inom managementgenren som han gjorde sig ett namn. I dag är han mest känd för sina experiment med att bygga avancerade räknemaskiner. Även om han inte lyckades färdigställa sina högtflygande planer anses han i efterhand ha förstått principerna för hur en dator fungerar. Det är detta arbete som förlänat honom tillnamnet ”datorns fader”. Därför har vi också all anledning att fundera över vad Charles Babbage hade att säga om nyttan med den nya teknologin.

En annan pionjär på datormaskinens område var Norbert Wiener. Smeknamnet som brukar ges till honom är ”cybernetikens fader”. Han erhöll det namnet för sitt arbete med att utveckla teorier och metoder för att styra datorprocesser. På så vis bidrog han till utvecklingen av nya datoriserade kontrollsystem av de mest skiftande slag. Till skillnad från Charles Babbage skrämdes Norbert Wiener av den framtid som han var i färd med att skapa. Han befarade att teknologin skulle användas för att rationalisera ”tankens arbete” i motsvarande grad som tidigare hade skett med ”handens arbete”. Han konstaterade att när den arbetande befolkningen tvingas konkurrera med slavarbete, vare sig slavarna är mänskliga eller mekaniska, kommer lönerna sjunka till samma låga nivå. Norbert Wiener tillstod att det också i framtiden skulle finnas exceptionella yrkesutövare som kunde hitta avsättning för sitt yrkeskunnande.

Frågan som han ställde var hur det skulle gå för den genomsnittliga yrkesutövaren. Sannolikt skulle priset för dennes arbete sjunka under den nivå där det gick att leva ett anständigt liv i ett modernt samhälle. Han förutspådde en andra industriell revolution som skulle mäta sig med den första i att generera misär, orättvisor och förtryck. Några av dessa resonemang cirkulerade på nytt i nittiotalets offentliga debatt. Då talades det om att teknologiutveklingen skapade tillväxt utan att i motsvarande grad skapa jobb. En del reste farhågor om att en sådan utveckling skulle resultera i ett ”tvåtredjedelssamhälle”. Optimistiska kommentatorer svarade att det alltid skulle finnas arbetssysslor som behövde utföras. Ny teknologi gjorde inte bara professioner överflödiga utan gav också upphov till nya industrier och nya arbetskategorier.

Det påståendet verkar ha varit riktigt. Datorprogrammerare är ett exempel på en yrkesgrupp som kraftigt expanderat som en följd av datoriseringen.

Men debatten på nittiotalet präglades av tidsandan och av föreställningen om en ”ideologiernas död”. När Norbert Wiener skrev, och Charles Babbage med för den delen, var industriella konflikter och ideologiska motsättningar en del av vardagen. För Norbert Wiener var det självklart att den nya teknologin måste förstås i ljuset av intressekonflikten mellan arbetstagare och kapitalägare. Med detta synsätt blir inte den centrala frågeställningen huruvida datoriseringen kommer göra folk sysslolösa eller inte. Frågan som måste ställas är istället vilket förhandlingsläge som en arbetstagare har som befinner sig under ständigt hot om att bli bortrationaliserad.

Teknikhistorien ger gott om exempel på att införandet av ny teknologi på arbetsplatserna inte har dragit fram som en blind, jämnt fördelad rörelse. Istället har rationaliseringarna ofta riktats mot de yrkesgrupper som har varit bäst organiserade och kunnat ställa högst lönekrav. Många gånger har nya maskiner införts som svar på strejker.

Denna historiska lärdom bekräftar Charles Babbages tankar om ”nyttan” med ny teknologi.

Slutsatsen som Norbert Wiener drog var att fackföreningsrörelsen måste börja ta strid om vilken teknologi som utvecklas i samhället. Det räcker inte med att protestera efter det att teknologin ifråga har sett dagens ljus. I ett brev till det amerikanska facket uppmanade han dem att förbereda sig på de datoriserade kontrollsystem som var i antågande.

Men förutsättningarna saknades för att agera på Norbert Wieners varningar. Stora mängder kapital krävs för att utveckla högteknologi. Anläggningar, spetskompetens, logistik – listan kan göras lång. Därav följer att besluten om vilken teknologi som ska utvecklas stannar hos finansiärerna.

Uppfinnandet av datormaskiner var vid den tidpunkten inget undantag. I dag, i den mån som utvecklingen av datorkraft sker på mjukvaruområdet, är situationen delvis en annan. Förutom lönekostnaderna är det främst licenskostnaderna som håller uppe priset för mjukvaruutveckling. Dessa utgifter kan kraftigt reduceras om man ställer sig utanför det upphovsrättsliga systemet. Därmed blir det möjligt att utveckla mjukvara utan tillgång till ett stort kapital. En följd härav är att investerarna förlorar lite av sitt inflytande över över vilken teknologi som utvecklas.

Det pekar på den demokratiska potentialen med fri programvara. Det blir nu möjligt att tänka sig att den nya teknologin kan ha helt andra förtjänster än de som prisades av ”datorns fader”. Ett prov på det ges i slutorden till GNU-manifestet, det konstituerande dokumentet för fri programvarurörelsen. Författaren till GNU-manifestet, Richard Stallman, summerade vinsten med fri programvara på följande sätt:

”Vi har redan kraftigt minskat den mängd arbete som samhället sammantaget måste utföra för att upprätthålla sin produktivitet, men bara i en liten utsträckning har detta lett till mer ledighet för arbetarna, eftersom det krävs att en massa ickeproduktiv verksamhet ska åtfölja den produktiva verksamheten. Det handlar mest om byråkrati och en isometrisk kamp mot konkurrensen. Fri programvara kommer kraftigt att minska detta onödiga spill på programvaruområdet. Det är en åtgärd som vi måste vidta för att tekniska framsteg ska leda till mindre arbete för oss.”

Fakta: 

Johan Söderberg är sociolog på Göteborgs Universitet med inriktning mot vetenskaps- och teknikstudier. I sin forskning intresserar han sig för gränslandet mellan politik, teknologi och teknisk expertis. Det har lett honom till att skriva om konflikterna kring fildelning, fri mjukvara och öppen hårdvara, senast i antologin Efter the Pirate Bay (red. Andersson & Snickars, 2010).

Annons

Rekommenderade artiklar

Frihet under övervakning

Johan Söderberg är doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, aktuell med boken Hacking capitalism: The free and open source software movement (Routledge, 2007). I sin artikel diskuterar han hur argumentationen kring en humanisering av straff, i form av sådant som elektroniska fotbojor, döljer en samhällsutveckling vi bör vara vaksamma på.

Stockholms Fria

Internet nära oss

Det ter sig svindlande, ändå helt naturligt. Vi kopplar in en sladd i väggen och på några sekunder hämtar vi en hemsida från en serverhall i USA, inleder en chattkonversation med vän i Australien och beställer en t-shirt från en butik i Tokyo. Vi hinner inte dricka första koppen kaffe på morgonen innan datorn har skickat små meddelanden ett par varv runt jordklotet utan att vi har behövt röra oss längre än ett par meter i lägenheten. Men sällan ställer vi oss frågan hur denna blixtsnabba infrastruktur egentligen fungerar, inte heller på vems villkor den tar oss till näts med en svindlande hastighet. Vem är det egentligen som bestämmer över en infrastruktur som utan att blinka hoppar mellan länder; ja till och med mellan kontinenter och ibland upp genom en satellit i rymden och ned igen?

Fria Tidningen

Freedom box

Freedom box-projektets mål är att låta användare återta kontrollen över internet från stater, företag och leverantörer. Genom att samla existerande teknik i ett lättanvänt och billigt format ska detta bli verklighet.

Fria Tidningen

GNU/Linux

Det sista programtipset i serien tipsar om vad du bör tänka på när du installerar GNU/Linux själv. För många år sedan var det faktiskt ganska krångligt att installera en GNU/Linux-distribution. Idag är det väldigt enkelt.

Fria Tidningen

Argument denna vecka

Detta är grand finale för serien om fri programvara i Fria Tidningen. I alla fall för den här gången. Min förhoppning är att alla vid något tillfälle under seriens gång har hittat någonting relaterat till fri programvara som är intressant. Jag hoppas också att programtipsen har varit intressanta och användbara.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu