Vuxenutbildning minskar klassklyftorna
Antalet personer som går i vuxenutbildning minskar. Sedan regeringsskiftet har vuxenutbildningen drygt 40 000 färre platser. Samtidigt visa en ny studie att komvux minskar klyftorna i samhället.
En utvärdering av komvux visar att arbetsinkomsten ökar med cirka fyra till fem procent per utbildningsår, något som ökar skatteinbetalningarna och finansierar välfärden.
Anders Stenberg, forskare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, pekar i sin rapport också på att det främst är lågutbildade människor som går på komvux. Vuxenutbildning har därför en utjämnande effekt på fördelningen av inkomster i samhället.
Men studien visar också att kostnaderna för att finansiera komvux är stora.
– Vuxenutbildning är förknippat med stora kostnader för samhället, men det kan även finnas positiva effekter som inte kan mätas. Det kan handla om att den som studerat vid Komvux blivit bättre på att ta till sig information, så att demokratin fungerar bättre, eller att det har positiva effekter på individers hälsa, säger Anders Stenberg.
Enligt Anders Stenberg finns det flera studier som undersöker sidoeffekter av hur utbildning påverkar demokrati, hälsa och produktivitet i arbetslivet. Forskarna brukar sätta ett värde på dessa effekter och hur mycket samhället vinner på att människor utbildar sig.
– De nivåer man brukar prata om är ungefär vad som fordras för att komvux skulle vara lönsamt för samhället i stort.
Det är också troligt att vuxenutbildning ökar incitamentet bland lågutbildade att fortsätta till högskolestudier. De som deltog i studien hade som högst en tvåårig gymnasieutbildning och var inte behöriga till högskolan när de påbörjade sin vuxenutbildning. Efter avslutade studier gick cirka 22 procent vidare till högre studier, berättar Anders Stenberg.
Trots de neddragningar i vuxenutbildningen som den borgerliga alliansen gjorde vid regeringsskiftet 2006 tror Anders Stenberg att det finns en samsyn kring nyttan av vuxenutbildning i Sverige.
– Jag tror inte det finns så stora skillnader mellan blocken som de vill låta påskina, säger Anders Stenberg.
Under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet hade komvux nära 350 000 deltagare.
– Komvux hade fler elever än gymnasieskolan, så vi hade en extremt stor vuxenutbildning då. Onödigt höga nivåer kostar resurser och sänkte lärarkvaliteten på den vanliga gymnasieskolan eftersom många lärare gick över till komvux.
År 2003 sjönk antalet deltagare till drygt 230 000. Vid maktskiftet 2006 hade komvux cirka 205 000 deltagare. Nivåer som speglar ett minskat behov av vuxenutbildning, menar Anders Stenberg.
– Det finns ett mindre behov av komvux i dag eftersom de gymnasiala vuxenutbildningarna är treåriga. Allt färre behöver komplettera sin utbildning eftersom de redan har högskolebehörighet.
Anders Stenberg ser Sverige som ett föregångsland när det gäller vuxenutbildning och märker ett växande intresse för komvux internationellt sett, något som han delvis förknippar med att finanskrisen skapat ett ökat behov av möjligheter till vidareutbildning. Forskning om komvux är på gång i bland annat USA, Kanada, Storbritannien, Schweiz, Portugal, Tyskland och Danmark.
– Sverige är fantastiskt bra på det här och vi verkar se ett internationellt genomslag för vuxenutbildning. Det ska bli spännande att följa vad som händer i växande ekonomier i Sydamerika och Asien.
Komvux på export alltså?
– Jag törs inte säga så, men det är något ditåt jag tänker. Det skulle vara oerhört intressant.
Svensk vuxenutbildning anordnas i många olika former med många olika ansvariga. Den består av alltifrån statlig och kommunal vuxenutbildning till arbetsmarknadsutbildning, personalutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet.
Kommunal vuxenutbildning består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Annan vuxenutbildning är kompletterande utbildning som utgörs av statligt stödda utbildningar som ligger utanför det offentliga utbildningssystemet.
Källa: studera.nu