Skuldfria pengar ger krisfri ekonomi | Fria.Nu
Ylva Lundkvist

Inledare


Ylva Lundkvist
Fria Tidningen

Skuldfria pengar ger krisfri ekonomi

Den 1 februari i år höll riksbankschef Stefan Ingves ett tal hos Sveriges finansanalytikers förening där han talade om sin syn på de nya globala minimireglerna för banker, Basel III. Han tyckte att det behövs strängare åtgärder än vad det nya regelverket kräver.

Basel III innebär dock egentligen ingen systematisk ändring av finanssystemet. Några som nyligen föreslagit en mer systematisk ändring för en mer stabil, rättvis och hållbar ekonomi är New economics foundation. Kanske riksbankschefen snarare borde förespråka deras förslag på monetär och finansiell reform, om han verkligen vill se en stabil ekonomi?

Ingves konstaterade under sitt tal att finanskrisen uppenbarat fundamentala brister i det nuvarande regelverket för banker och att dessa måste åtgärdas. Krisen har visat att bankerna har tillåtits hålla alldeles för lite och för dåligt kapital och att regelverket har underskattat en mängd risker i bankernas verksamheter. De nya reglerna som successivt ska införas mellan år 2013 och 2019 innebär bland annat att bankerna måste hålla mer kapital när de ger ut riskfyllda lån och att definitionen på vad detta kapital ska innebära måste bli strängare. Bankerna ska också bli tvungna att under högkonjunktur buffra kapital inför lågkonjunkturer.

Ingves välkomnade de nya reglerna, men ifrågasatte om de nya reglerna är tillräckliga. Han menade att det i vart fall finns goda skäl för svenska myndigheter att fundera över om vi bör vidta extraåtgärder, alternativt gå snabbare fram än planerat i Basel III.

Bara ett par veckor innan riksbankchefens tal överlämnade New economics foundation tillsammans med Positive money och University of Southampton rapporten ”Towards a 21st century banking and monetary system” till Storbritanniens regering. De menar att bankerna inte bara borde hålla lite mer kapital i relation till de lån de ger ut, utan att allt utlånat kapital ska motsvaras av sparade pengar. De vill byta ut dagens så kallade fractional reserve banking mot full reserve banking. Det skulle innebära att privata banker inte längre skulle tillåtas att likt alkemister skapa nya pengar när de ger ut lån.

Få människor är medvetna om att privata banker tillåts skapa nya digitala pengar (vilket är den absolut vanligaste formen av pengar) bara utifrån deras bedömning att låntagaren kommer att kunna betala tillbaka dem med ränta. De flesta tror felaktigt att mängden utlånade pengar motsvaras av sparat kapital. New economics foundation menar att vi av flera anledningar bör införa ett system som överensstämmer bättre med hur gemene man redan tror att systemet fungerar.

I dagens pengasystem använder bankerna alla de pengar vi transfererar och sparar till olika sorters spekulation och riskfull utlåning, samtidigt som de pengar som lånas ut mot hög ränta skapas i datorer ur tomma intet. Bankerna tjänar stora pengar på detta samtidigt som medborgare förlorar på de kriser som utlöses i detta dominoliknande, instabila system. Medborgarna är de som via skatten tvingas betala för att rädda privata banker från att kollapsa för att slippa se sina besparingar utraderas. New economics foundation menar att banker bara ska ges rätt att låna ut de pengar som spararna väljer att investera och att spararna ska kunna välja att slippa låna ut sina pengar om de inte vill utsättas för risk.

I New economics foundations förslag till nytt monetärt system skulle bankerna och de sparare som aktivt valt att satsa på riskfyllda investeringar vara de enda som drabbas om banken gjort grova missbedömningar och riskerade konkurs. Medborgarna skulle inte behöva bekosta någon insättningsgaranti. Detta eftersom de pengar vi har på våra lönekonton eller sparkonton inte längre utan vår tillåtelse skulle få användas till spekulation, vilket sker i dag. Finanskriser skulle inte spridas lika lätt om spekulation inte sammanblandades med den verkliga ekonomin. Dessutom skulle den totala räntebördan minska om nya pengar inte längre behövde skapas genom skuldsättning.

Penningmängden skulle i denna modell regleras direkt av en oberoende riksbank. Riksbanken skulle agera utifrån ett inflationsmål (precis som i nuläget) och ge de nya pengarna till staten. Staten i sin tur skulle då kunna välja mellan att sänka skatten, spendera mer på offentliga utgifter eller betala av statsskulden. Allt efter vad väljarna föredrar. Riksbanken skulle då ha ett mycket bättre och mer direkt verktyg för att reglera inflationen. Istället för dagens räntestyrning som bara indirekt påverkar penningmängden genom att göra nya lån mer eller mindre dyra. Riksbanken skulle alltså ges direkt kontroll över inflationen samtidigt som räntan skulle börja styras av utbud och efterfrågan.

Detta reformförslag borde ha ett bredare folkligt stöd än Basel III:s minimala reformer som knappast kommer att stoppa en ny kris. Tyvärr är finansväsendet så kapitalstarkt att de genom lobbying lätt kan manipulera politiker och allmänheten. Risken är stor att New economics foundations insiktsfulla rapport kommer att åka raka vägen ner i den engelska regeringens eller Stefan Ingves pappersåtervinning. Så länge vår egen högerregering visar sig ointresserade av verklig ekonomisk reform är det upp till oss medborgare att informera oss och skapa alternativ. Byt till en bank som inte sysslar med spekulation. Skapa en ny valuta som inte reproduceras genom skuldsättning. Skriv ett brev till din politiker och berätta att en annan ekonomi är möjlig.

Fakta: 

Ylva rekommenderar hemsidorna neweconomics.org och positivemoney.org.uk åt dem som vill veta mer om idéer för ett annorlunda ekonomiskt system.

ANNONS

© 2021 Fria.Nu