Fria Tidningen

Oppositionen vill minska anslaget till regeringskansliet

Regeringspartierna reserverade sig mot ett förslag som lades fram av oppositionen i konstutionsutskottet, KU, om minskade anslag till regeringskansliet med 300 miljoner. Med åtta röster för och åtta röster emot, blev ordförande Peter Ericssons (MP) röst utslagsgivande.

Regeringen har föreslagit drygt 6,5 miljarder kronor i anslag till Regeringskansliet i budgetpropositionen för 2011. Pengarna utgör en del av statsanslagen och är avsatta för “rikets styrelse” men oppositionen i KU ifrågsätter förslaget. De menar att anslagen är i nivå med vad som avsattes under Sveriges EU-ordförandeskapsår, då merkostnader tillkom på grund av en rad korttidsanställningar, som nu har avslutats. Men man skriver också i betänkandet att “Utskottet vill också att riksdagen meddelar regeringen att det är hög tid att effektivisera Regeringskansliets resurser.” Medan regeringspartiernas å sin sida menar att minskade anslag riskerar att försämra Regeringskansliets förmåga att utgöra ett effektivt och kompetent instrument för regeringen och man påtalar även brister i oppositionens motivering till sänkningen.

Moderaten Per Bill, vice ordförande i KU, medger att personalkostnaderna är lägre men anser också att en minskning av anslagen totalt sett gjorts i linje med detta då anslaget för 2009 var 7,9 miljarder, att jämföra med årets förslag på 6,5 miljarder. Men det är samtidigt inte hela sanningen menar han.

– Även om personalkostnaderna är lägre i år, har det tillkommit nya kostnader. Vi har bland annat ökade kostnader för ambassaderna i Iran och Irak, där säkerhetsläget är jobbigt – vilket fördyrar.

En helt ny kanslidel har också byggts upp sedan föregående år. Med anledning av Tsunamikatastrofen i Thailand har en form av säkerhetskansli inrättats.

– Även där har kostnaderna ökat för bemanningen. Man brukar lite slarvigt kalla det Tsunamikansliet, säger Per Bill.

Han menar att det kan bli problematiskt att göra ytterligare nedskärningar eftersom anslagen redan har minskats, men tillstår samtidigt att man just nu ser över personalläget.

– Vi tittar på antalet anställda i Sverige och på ambassaderna och räknar på var neddragningar kan göras.

Thomas Larue, föredragande i konstitutionsutskottet, förtydligar att han som tjänsteman bryter mot sekretessen om han uttalar sig i detalj om vad som sker i utskottet. En muntlig konsekvensanalys av de föreslagna neddragningarna lämnades under mötet från regeringspartihåll, men han säger att det är upp till ledamöterna att välja vad som kan diskuteras.

– Generellt gäller att antalet anställda bestäms av regeringskansliet själva men det går ju även att jobba med naturliga avgångar och man kan ju exempelvis hyra billigare lokaler. Det finns inga anslagsvillkor kopplade till pengarna, bara ett ramanslag. Om förslaget går igenom kan de själva bestämma vart utgifterna minskas.

Nu kvarstår för Riksdagen att under morgondagen ta beslut om de föreslagna anslagsnivåerna. Regeringspartiernas reservation är bilagd liksom Sverigedemokraternas.

– Den rödgröna motionen blir utskottets förslag men de andra förslagen ligger med i samma dokument.

Sverigedemokraterna vill göra neddragningar på sammanlagt 670 miljoner, vilket skulle betyda 5,8 miljarder i anslag, medan oppositionen alltså nöjt sig med att sänka det till 6,2 miljarder i sitt förslag.

Fakta: 

STATBUDGETEN

Statbudgeten är indelad i 27 olika utgiftsområden. Utöver Regeringskansliet ingår bland annat riksdagsförvaltningen, riksdagens ledamöter och partier, hovet och presstödet i utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Enligt regeringens ursprungliga förslag skulle utgiftsområdet få 11,6 miljarder av de 809,2 miljarder som utgör statens utgifter 2011. Enligt konstitutionsutskottets förslag får utgiftsområdet i stället 11,3 miljarder till förfogande.

 

Källa: Riksdagen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Alby i demokratins vågskål

Fria har pratat med tre forskare om lagändringen som skulle göra det lättare att få till folkomröstningar.

Fria Tidningen

DO avvisar anmälan mot myndighet

Förra veckan DO-anmäldes myndigheten Statens institutionsstyrelse, SiS, för att ha misslyckats med att ta fram en handlingsplan för jämställda löner. DO har nu beslutat att avvisa ärendet. Trots att få myndigheter och företag följer lagen så blir det sällan några påföljder.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu