Inledare


Linus Brohult
Fria Tidningen

Die Grüne mer intressant än spelhajarna i Cancún

Nästa vecka inleds FN-toppmötet i Cancún om klimatet. Kanske borde politikerna skippa förhandlingarna och i stället lägga sig på Cancúns badstränder och bara tänka över situationen. För något är definitivt sjukt med världens krishantering.

Låt oss summera läget:

1. Politikerna är rörande överens om att temperaturen på jorden inte får stiga med mer än mellan en och en halv och två grader. Det skulle riskera att leda till en svår global klimatkatastrof.

2. De förslag som politikerna inte kommer att kunna enas om i Cancún skulle leda till åtminstone 3 graders temperaturökning.

Någon borde förklara för dem att 3 grader är mer än 2. Precis som att 5 myror är fler än 4 elefanter, som Magnus och Brasse lärde oss på barnprogrammen redan på 70-talet.

Det är inte förhandlingar, list och rackarspel som behövs i Cancún. När dessa förhandlare försöker ”gynna” sina egna länder genom att förhandla till sig rätten att förstöra miljön kokar hela FN:s miljöarbete ner till ett lumpet spel, ett spel med rätt höga insatser.

Just nu är därför Tyskland mer intressant än den mexikanska badorten Cancún. Den tyska regeringen har lagt fram en plan för att satsa stort på elbilar och en minskning av kol och olja i energin. Samtidigt vill regeringen precis som i Sverige utöka kärnkraftverkens livslängd.

Även vår borgerliga regeringen vill ju satsa vidare på kärnkraft och låtsas som ”miljöbilar” är frälsningen för den stressade trafiken i tillväxtens Sverige. Men medan de svenska rödgröna enats om att inte ta strid om kärnkraften eller trafiken verkar de tyska rödgröna valt motsatt väg. Socialdemokraternas partiledare har till och med gått ut och krävt folkomröstning om den borgerliga regeringens önskan att inte avveckla kärnkraften.

Det mest intressanta i detta är de tyska gröna, som i förra veckans opinionsmätning fick 24 procent av väljarsympatierna – lika mycket som socialdemokraterna. Tiillammans blir det ungefär häften av rösterna i Tyskland. Till ett rödgrönt block kan då dessutom läggas det tyska vänsterpartiets 10 procent. Den rödgröna oppositionen har i så fall nästan dubbelt så många sympatisörer som den borgerliga regeringen.

Hemligheten bakom de tyska grönas framgångar den senaste tiden är att de ställer radikala krav. De svenska gröna har på senare tid sagt både ja till fortsatt krig i Afghanistan och till fortsatt kärnkraft, förmodligen med inspiration från hur de tyska gröna agerade i början av 2000-talet. Men nu har de tyska gröna svängt om.

För två år sedan drabbades partiet av en intern kris just i fråga om Afghanistan och partiets alltför allmän-liberala och ogröna hållning. Ett antal lokalavdelningar utnyttjade stadgarna till att driva igenom en extrakongress, där partiet bland annat tog ställning för slut på tyskt deltagande i Nato-kriget. Partiets omsvängning ledde till att en del lite mer borgerligt lagda lämnade de gröna och gick över till kristdemokraterna.

Och för partiets ställning har radikaliseringen uppenbarligen blivit succé. På många håll i Tyskland är De Gröna till och med nu det största partiet, till exempel i huvudstaden Berlin, en stad där de rödgröna som helhet har en förkrossande majoritet.

Och nu tar de tyska gröna alltså strid mot planerna på att lösa miljöproblemen med elbilar och fortsatt kärnkraft. Uppemot 100 000 tyskar demonstrerade i september i Berlin mot den borgerliga regeringen, en stad som ser ut att snart få en borgmästare från De Gröna. Och för två veckor sedan demonstrerade 50 000 tyskar mot svenska Vattenfalls kärnkraftverk i München.

Fega FN-toppmöten löser inga problem. Politikerna kommer inte att kunna enas om insatser som ändå är helt otillräckliga. Det är uppenbarligen någon vajsing i logiken i FN:s miljöarbete. Varför? Därför att det behövs en grön politisk rörelse bakom förändringarna. Först då kommer toppmötesförhandlarna få i uppgift att dra fram radikala förslag ur rockärmen. På sätt och vis är väl det något för miljörörelserna att ta tag i. För exemplet Tyskland visar att när det syns vad folk tycker så ger det effekt.

Uppenbarligen känner inte de som förhandlar för exempelvis EU något sådant tryck såhär inför Cancúnmötet. Annars skulle de göra mer än att förhandla för sina snäva nationella ekonomiska egenintressen där borta vid stränderna i Cancún nästa vecka.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu