Skånes Fria

”Män borde ge villkorslös kärlek”

I början av serietecknarkarriären trodde Liv Strömquist att det hon försökte säga redan var självklart för en tänkt läsekrets, och att det feministiska budskapet skulle vara för extremt för samhället i stort. Hon trodde fel.

– Om jag presenterat samma tankar i textform i stället för i serieform så tror jag inte att de fått samma uppmärksamhet, säger Liv Strömquist när vi träffas på en restaurang i närheten av Sveriges Radio i Malmö där hon jobbar med programmet Tankesmedjan i P3.

Hennes senaste seriealbum Prins Charles känsla har precis landat på de svenska bokdiskarna, och hon har fått svara på frågor av typen ”Hur snurrar det i ditt huvud?” i TV4:s morgonsoffa, samtidigt som albumet har recenserats på de stora morgon- och dagstidningarnas kultursidor.

– Jag har egentligen varit en förespråkare för att serierna inte ska bli inkluderade i finkulturen. Serier har länge haft låg status, och setts som något som arbetarklassen läser. Välmålade och realistiska teckningar betraktas i konstsammanhang som ”tacky” och något som tatuerare ägnar sig åt. Ändå har mina serier tagits upp i DN och Babel och den typen av sammanhang.

Inte fel om man som Liv Strömquist har ett budskap att nå ut med. Hon betraktar nämligen sitt serietecknande som en slags aktivism, och serieskapandet har vuxit fram parallellt med ett engagemang i Latinamerika, för feministiska frågor och asylpolitik.

I albumet Prins Charles känsla återkommer genustemat från albumen Hundra procent fett och Einsteins fru. Den här gången undersöker Liv Strömquist den romantiska kärleken mellan man och kvinna i ett allt mer individualistiskt samhälle.

– Titeln är hämtad från ett citat av prins Charles som när han förlovade sig med Diana på en presskonferens fick frågan om han var kär. Han tvekade och sa ”Whatever love means”, och jag ville undersöka känslan att inte riktigt veta vad kärlek är. Jag försökte följa prins Charles i hans förvirring kring vad kärlek är, och har valt att betrakta kärleken som ett slags kulturellt fenomen, som en samhällsinstitution. Och så har jag använt mig av olika teorier kring vad kärlek är i ett heteronormativt patriarkat i dag.

Varför ville du undersöka tvåsamheten?

– Vårt samhälle präglas av en allt mer utpräglad individualism där det blir allt viktigare att förverkliga sig själv. Vi blir mer och mer kompromisslösa i vår individualism, vilket är både positivt och negativt, samtidigt står kärleken ohotad som dröm och blir mer och mer upphaussad.

Ett återkommande inslag i serierna är att kvinnorna får stå för den känslomässiga omsorgen i relationen, medan mannen får mer tid över till att förverkliga sig själv. I serien De fyras gäng redogör Liv Strömquist med hjälp av en teori av psykoanalytikern Lynne Layton för varför kvinnan som backar upp mannen med känslomässig omsorg själv blir arg och vresig – hennes egna behov blir helt enkelt inte tillfredsställda.

Med serien ville Liv Strömquist synliggöra att mäns kreativa projekt ofta är beroende av att det finns en stark omsorg från en kvinna i närheten, samtidigt som hon vill ifrågasätta ”egots extrema expansion”.

– Jag tror inte på det. Det är en lögn att individen skulle vara helt fri. Den traditionella kvinnorollen har blivit nedvärderad, men att ta hand om små barn och ägna dem mycket tid är en väldigt fantastisk och bra grej. Fler borde syssla med det. Män borde ge villkorslös omsorg.

Den feministiska medvetenheten fick Liv Strömquist när hon var 17 år och av en slump hamnade på en föreläsning med feministen Carin Holmberg.

– Det räddade mitt liv! Det finns en frihetssträvan i mitt närmande till teorier, jag tror att man kan bli befriad av teorier och att de kan hjälpa en att få ett bättre och friare liv.

Fast det är inte bara teorierna som ligger till grund för Liv Strömquists fria förhållningssätt till könsroller.

– Båda mina föräldrar var hemma med oss väldigt mycket när vi var små. Min pappa var hemma med oss jättemycket jämfört med andra pappor. Vi har väldigt bra kontakt, och han har alltid varit intresserad av att prata med mig och har tagit mig på allvar. Jag minns till exempel en gång då jag läste en bok och upptäckte att det var många blanka sidor i början och slutet av boken. Jag frågade pappa: ”Varför slösar man på pappret?”. Han sa att han tyckte att det var en bra fråga, och jag har alltid blivit uppmuntrad i de spaningar jag haft. Det man säger blir inte berättat som en rolig historia för en annan vuxen, någon lyssnar på vad man säger och det har nog stor del i att jag haft sådant självförtroende.

På sitt senaste album har Liv Strömquist satt sig själv på omslaget, ridandes på en vit svan. Hennes redaktör på Galago var först inte så inne på idén eftersom det kunde göra att albumet skulle uppfattas som en tjejbok.

– Men han ändrade sig och sa ”Vi skiter i det och har dig på omslaget”. Det var mitt eget förslag, jag hade en vision av att jag skulle ha en bröllopsklänning på mig och rida på en svan. Svanen är en symbol för romantisk och livslång kärlek, man har ju trott att svanpar lever ihop hela livet, men jag läste nyligen att ny forskning visar att de har utomäktenskapliga relationer och byter partners.

Själv vill Liv Strömquist inte prata om sitt privatliv offentligt.

– Man får läsa serierna. För mig känns livet ganska okontrollerbart, om man ska leva som man lär måste det betyda att man har full kontroll över sitt liv. Jag har aldrig påstått att jag är en idealmänniska.

Finns det ett tryck på att kvinnor som skriver ska leva som de lär?

– Det kan jag känna, man får inte ägna sig åt frågorna som tänkare, utan allt ska härledas till privatlivet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kris för Sveriges kulturtidskrifter

Kulturrådet minskar stödet till Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter med motiveringen att det rör sig om en ”intresseförening”. Nu går verksamheten på knäna och tidskriftspriset är i fara, berättar ordförande Siri Reuterstrand.

Fria Tidningen

Studenter pressas till brott mot upphovsrätten

Polisanmälningen mot nedlagda Student bay avskräcker inte. Nätverket Studenter för fri kurslitteratur fortsätter att dela ut material på nätet, till upphovsmännens förargelse.

Fria Tidningen

Stad Solidar vill bygga bort gentrifieringen på Möllan

Ödetomten vid Folkets park har förvandlats till en interaktiv konstinstallation och bostäder, ett Folkets hus, en skateramp och en konsthall poppar upp som svampar ur jorden. Stad Solidar protesterar mot ett Möllan i förvandling.

Skånes Fria

Hela världen i konstnärernas tält

Säg Rosengård och många tänker förort, trångboddhet och en hög andel utlandsfödda och arbetslösa. Ett pågående konstprojekt i Rosengård vill visa andra sidor av förorten.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu