Gatsten ska förnya Göteborg | Fria.Nu

Fördjupning


Mattias Hagberg
Fria.Nu

Gatsten ska förnya Göteborg

Göteborg är inne i ett intensivt omvandlingsskede. Det planeras, byggs och renoveras på otaliga platser i stan, särskilt i centrala Göteborg. Denna omvandling reser frågor om stadens framtid. Vem får ta plats och vem får inte utrymme i denna nya stad? GFT bad Mattias Hagberg pejla stämningen på några olika ställen.

Göteborg är inne i ett intensivt omvandlingsskede. Det planeras, byggs och renoveras på otaliga platser i stan, särskilt i centrala Göteborg. Denna omvandling reser frågor om stadens framtid. Vem får ta plats och vem får inte utrymme i denna nya stad? GFT pejlade stämningen på några olika ställen.
Långsamt håller Göteborgs innerstad på att förändras. Gator, torg och byggnader putsas upp och butiker och människor byts ut. Bakom förändringarna står fastighetsägarna, köpmännen och kommunen.
Drottninggatan håller på att stensättas. Stråket mellan Västra Hamngatan och Östra Hamngatan skall bli en kullerstensbelagd gårdsgata. Bakom upprustningen står kommunen och fastighetsägarna. Kommunen betalar den ena häften av kostnaden och fastighetsägarna den andra.
Drottninggatan är den senaste av flera stråk i centrala Göteborg som får en ordentlig ansiktslyftning. Det började med Vallgatan. På några få år i början och mitten av 1990-talet bytte gatan skepnad - från en tämligen bortglömd bakgata till ett populärt promenad- och shoppingstråk med framför allt designaffärer. Bakom denna förändring stod fastighetsägaren Christer Harling. Han hade tidigt insett att det gick att höja värdet på sina fastigheter längs Vallgatan genom att förändra själva gatans status i göteborgarnas sinnen. Det handlade om att göra gatan vacker och att fylla butikslokalerna med rätt innehåll.
Med några få designbutiker på plats lockade han 'rätt' folk till Vallgatan och plötsligt inträdde en förändring - Vallgatan blev 'het'. Fler affärer och restauranger ville etablera sig och Christer Harling kunde höja sina hyror.
Inspirationen kom delvis från New York. Där har fastighetsägare och köpmän jobbat framgångsrikt med den här typen av stadsförnyelse under många år.
Vallgatan blev en förebild. Fler fastighetsägare och köpmän vill följa framgångsreceptet. Dessutom ville kommunen vara med på ett hörn. Alla insåg att ett effektiv partnerskap mellan kommun, köpmän och fastighetsägare skulle kunna betyda mycket för en upprustning och förädling av innerstan.
För knappt två år sedan bildades aktiebolaget Innerstaden Göteborg AB. I dag fungerar Innerstaden Göteborg som ett nätverk för förädlingen av centrum. Aktiebolaget ägs av köpmännen och fastighetsägarna i centrum och samarbetar kontinuerligt med kommunen. Aktiebolaget jobbar med allt från upprustning av gator till trygghet och säkerhet.
Marianne Sörling är centrumutvecklare och jobbar sedan ett drygt år tillbaka som projektledare för Innerstaden. Hon har jobbat som konsult med den här typen av frågor i tio år. Bland annat har hon varit med och utvecklat de centrala delarna av Arvika och Lidköping.
Hon berättar att handlarna på Drottninggatan redan har märkt skillnad, fast gårdsgatan bara är halvfärdig. Fler kunder söker sig till affärerna och genomströmningen på gatan har ökat.
- Drottninggatan kommer att bli ett väldigt bra stråk. Redan nu ser vi hur intresset för att etablera sig på Drottninggatan har ökat.
De exakta planerna för Drottninggatans framtid är inte klara än, men förmodligen kommer man följa receptet från Vallgatan och se till att det blir en särskild profil på butikerna längs den nya gårdsgatan.
- Fastighetsägarna är säkert måna om att få dit rätt verksamhet. Dessutom blir det ju lite självsanerande. När gatan blir mer attraktiv går priserna upp och då har ju inte alla råd att etablera sig där, menar Marianne Sörling.
Varför är det viktigt att jobba på det här sättet?
- Framför allt för att få lönsamhet i affärerna och för att det skall bli lönsamt för fastighetsägarna. Dessutom är det viktigt för trivseln. Om innerstaden skall kunna konkurrera med de stora köpcentrumen utanför stan måste vi vara attraktiva.
Finns det en risk att den här typen av stadsförnyelse bara blir positiv för tämligen välbeställda, medan folk med mindre i plånboken utestängs från centrum?
- Nej det tror jag inte. Ibland vill ju även de som inte har det så bra köpa något dyrt. Sen får man ju komma ihåg att innerstan inte bara är shopping. Innerstan är mer än så. Det är arbetsplatser och mötesplatser. Det kostar ju inget att mötas.
Hur viktigt är det med trygghet och säkerhet?
- Det är jätteviktigt, för annars vill man inte vara i stan. Vi jobbar mycket med den typen av frågor. Under nästa år kommer vi jobba ännu mer med trygghet och säkerhet. Då kommer vi bland annat att börja jobba med ett väktarteam som finns i innerstan på kvällar och nätter och som skall förhindra inbrott, skadegörelse och misshandel. Innerstaden är allas finrum, även om det är stökigt i köket så vill man ju att det skall vara fin i vardagsrummet.

Annons

Rekommenderade artiklar

Lyxhotell på väg - men Långgatorna är en bättre förebild

Om knappt två år kan Göteborg ha ett nytt superlyxigt hotell. Då blir Drottningtorget ett vattenhål för de allra rikaste.
Samtidigt är det Långgatorna som borde vara en förebild för stadsutvecklingen. Här finns den blandstad som politikerna och planerarna så ofta talar sig varma fö, menar en expert.

Allt vanligare med privata fängelser

Den privata säkerhetsindustrin går på högvarv. Väktare, ordningsvakter och övervakningssystem är en allt vanligare del av vardagen i Sverige.
I USA, Storbritannien och många andra länder har privatiseringen tagit ett steg längre. Där har delar av kriminalvården privatiserats. Frågan är när den trenden når Sverige.

"Islam - en väg till integration"

Göteborg är en delad stad. Segregationen är stark och alla är överens om att något måste göras. Frågan är bara vad.
På islamiska skolan i Gårdsten går man bakvägen till integration.

© 2020 Fria.Nu