”Beslutet har förstört min framtid”

YusufAdam, som egentligen heter något annat, kom till Sverige som treåring och jobbar nu på polismyndigheten. För fyra år sedan var han i Kenya och träffade personen som ett tag senare skulle bli hans fru. Eftersom hon precis blivit klar med sin examen som byggnadsingenjör var planen att hon nu skulle flytta till Sverige. Men där tog det stopp.

– Hon är flykting från Somalia och när vi skickade in pappren sa personalen på Migrationsverket att hon inte kan komma hit eftersom Sverige inte erkänner somaliska pass. Beslutet har totalt förstört mina framtidsplaner. Man får ångest och påverkas psykiskt, men jag kommer kämpa vidare, säger YusufAdam.

Det var i november 2009 och i januari 2010 som Migrationsöverdomstolen fattade två nya beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Med utgångspunkt ur besluten gjordes ett rättsligt ställningstagande vid Migrationsverket om att de som ansöker om familjeåteranknytning måste kunna styrka sin identitet. För somalier är det omöjligt – ID-handlingar som utfärdas i Somalia accepteras inte i Sverige.

– De flesta somalier är dokumentlösa, så det blir problem för dem, ja, säger Bo Anderberg, expert hos Migrationsverket. Det gäller inte bara somalier, utan till exempel afghaner och eritreaner kan också ha problem att styrka vem de är. Innan användes en liberalare syn, som det nu är slut med.

Innan de nya reglerna infördes fick drygt 90 procent av alla somalier med anhöriga i Sverige återförenas här. Men sedan i mars får i stort sett alla avslag. Röda Korset är kritiska till de nya reglerna eftersom familjeåterförening begränsas och Abdulkadir Shariif, flyktingsekreterare på Somaliska Riksförbundet i Sverige, berättar att förbundet får ett tiotal samtal dagligen från personer som drabbas av de nya reglerna.

– Det är ett orimligt beslut som har tagits och många ringer och söker en förklaring. Beslutet innebär en splittring av familjer. Ofta har de redan splittrats på grund av kriget, och söker en möjlighet att återförenas. Nu ställs de inför ännu ett hinder, säger Abdulkadir Shariif.

I oktober 1997 stoppade dåvarande Invandrarverket somaliska pass eftersom man ansåg att de inte kunde godtas för inresa och vistelse i Sverige efter den somaliska regeringskollapsen 1991. Men en annan lösning infördes som ändå gjorde att familjer kunde återförenas: somalier kunde ansöka om främlingspass. Den möjligheten har tagits bort med de nya reglerna och Somaliska Riksförbundet i Sverige vädjar därför i ett brev till regeringen om att återinföra främlingspass.

Ett annat sätt att styrka familjeband kan vara att använda dna-tester, menar Shariif. Men dna-bevis accepteras inte som id-handling, enligt Migrationsverket, eftersom man anser att det visserligen kan bevisa att två personer är släkt, men det styrker inte en persons identitet. Om en person från Somalia lyckas ta sig till Sverige och kan ansöka om uppehållstillstånd härifrån gäller dock en lägre grad av bevisbörda, och då kan till exempel dna fungera.

Hos Migrationsverket finns inga planer på att förändra riktlinjerna på grund av de problem som skapats för somalier.

– Men jag skulle bli förvånad om det inte blir mer diskussion om konsekvenserna av de beslut som vi tar med anledning av det rättsliga ställningstagandet. Precis som medier intresserar sig kommer många andra att göra det, säger Bo Anderberg. Somalierna är en stor grupp i Sverige och det är en politisk fråga.

Hjälp oss fortsätta genom att prenumerera eller ge bort en prenumeration