Asylsökande i Grekland protesterar mot hårdare tag | Fria.Nu
Fria Tidningen

Asylsökande i Grekland protesterar mot hårdare tag

På den grekiska ön Samos har asylsökande under våren protesterat och
hungerstrejkat mot långa häktestider och en allt mer hårdbevakad
gräns. Nu riktar Amnesty kritik mot att asylsökande behandlas som
brottslingar.

– Hur skall vi kunna förklara varför vi behöver asyl om vi inte ens får komma iland till EU?

Det frågar sig Naseer Ahmed, en 20-årig flykting från västra Pakistan som väntar på att deporteras från Grekland.

Gränsen mellan Turkiet och Grekland har blivit den vanligaste vägen till EU för asylsökande och migranter. Ökad övervakning av Medelhavet och samarbete mellan bland annat Libyen och Italien har förskjutit flyktingströmmen österut. Men Grekland gör allt för att stoppa den, och i mitten av maj slöts ett samarbetsavtal med Turkiet som effektivt ska hindra flyktingar från att ta sig till grekisk mark.

Den lilla ön Samos befinner sig bara någon kilometer från Turkiet och från dess strand ser man tydligt de berg som är den sista anhalten innan flyktingarna når EU.

Tillsammans med ön Lesbos och landvägen i norr är Samos platsen där Grekland utkämpar en intensiv kamp för att minska antalet flyktingar som kommer in i landet.

Majoriteten av de som hålls häktade på ön kommer att skickas tillbaka utan att få sina asylskäl prövade.

– Vi behandlas som kriminella, trots att vi flytt från krigsdrabbade områden, säger Naseer Ahmed.

Naseers öde liknar många av de andra flyktingarna på Samos. För två år sedan betalade han flyktingsmugglare för att komma till Grekland. Den sista sträckan från Turkiet färdades han i en motorbåt med fem andra flyktingar. När de nådde grekisk mark greps de av kustbevakningen och arresterades för att olagligt ha tagit sig in i landet.

På grund av platsbrist släpptes Naseer snart ur häktet i väntan på deportaion. Han har lyckats stanna på Samos i snart två år och väntar varje vecka på myndigheternas beslut. Han har lärt sig grekiska och försörjt sig på ströjobb, men också blivit väldigt dåligt behandlad av den grekiska polisen.

– De har velat få mig till att skriva under saker jag inte sagt och har hotat mig med våld. De har ingen respekt för människor som tagit sig in över gränsen olagligt, säger han.

Myndigheterna på Samos har haft svårt att hantera de otaliga flyktingar som anlänt illegalt, och har fått stark kritik för hur de häktade förvaras. Under 2009 byggdes därför en påkostad förläggning som skulle ge bättre föhållanden. Men kritiker menar att detta knappast har förbättrat situationen.

– Rättigheterna för de som hålls häktade stärks ju inte bara för att staketet är nyare och barackerna man hålls fången i städas oftare, säger Naseer.

I april inledde över hundra fängslade i den nya anläggningen en hungerstrejk i protest mot rättslöshet och godtyckliga deportationer. Naseer har flera bekanta som sitter inspärrade i centret och deltog i hungerstrejken, men han vet varken hur det har gått för dem eller hur många som är kvar. Mobiltelefoner beslagtas och även om de kastas in från utsidan så finns det utrustning i lägret som stör sändningar.

Den välbevakade flyktingförläggningen befinner sig på en brant slänt nära Samos största stad, men är svår att besöka. Dess baracker omgärdas av dubbla taggtrådstängsel och hundar och poliser vaktar omgivningarna.

Vid grindarna skymtar en rutschbana och ett litet lekhus i blå plast, ett tecken på att även barn befinner sig i lägret. Men Fria Tidningens ansökan om att få besöka anläggningen avslås med anledningen att det är ett ”känsligt läge”.

Greklands behandling av asylsökande och migranter som kriminella har kritiserats av både FN:s flyktingkommission och andra EU-medlemmar. Men indirekt stöder EU-länderna den grekiska gränsbevakningen genom samarbetet inom Frontex, den kordinering av medlemstaters gränsskydd som också Sverige bidrar till.

En av de svenska tjänstemännen inom Frontex som arbetar på Samos beskriver situationen:

– Vi ser till att vi upptäcker när en båt tar avfärd från det turkiska fastlandet, så att vi på så sätt kan avhysa dem innan de nått land.

Tjänstemannen uppger att han är anställd som tolk via det svenska samarbetet och arbetar på den grekiska kustbevakningens kontor i Samos. Han vill vara anonym med hänvisning till att hans roll är känslig. Han nämner de protester som väcktes då Sverige under 2009 lånade ut ett flygplan till Frontex operationer i Grekland.

Fakta: 

I rapporten ”Greece: Irregular migrants and asylum-seekers routinely detained in substandard conditions” beskriver Amnesty hur irreguljära migranter hålls inlåsta på gränsstationer och förvar, med ingen eller liten tillgång till juridiskt bistånd, socialt stöd och sjukvård.

I juni 2009 förlängdes den tid som personer kan hållas häktade i väntan på deportation från tre till sex månader.

Tiotusentals migranter anländer varje år till Grekland, och majoriteten når landet via Turkiet. De flesta kommer från Afghanistan, Somalia, Palestina, Irak, Eritrea, Pakistan eller Burma.

Migranterna får inte veta hur länge de kommer att sitta fängslade och vad som kommer att hända med sedan. De hålls inlåsta i överfulla förvar där ensamkommande barn blandas med vuxna.

Flera asylsökande har uppgett att de behandlats illa av kustbevakningen och polisen.

Källa: Amnesty.

Annons

Rekommenderade artiklar

Barnsexturismen i Gambia svår att stoppa

Kampen mot den globala barnsexturismen går trögt. I Gambia arbetar man med att få bort stämpeln som ett paradis för utländska pedofiler. Samtidigt är landet beroende av charterturismen från Europa som når sin topp under vinterhalvåret.

Delade meningar i Indien tio år efter provsprängningen

I morgon är det tio år sedan Indien chockade omvärlden med att provspränga kärnvapen i Tharöknen. Landets ledare menar att Bomben är en passande symbol för den framväxande supermakten. Invånarna i den lilla byn närmast platsen för provsprängningen håller inte med.

En vardag utan rättigheter

Berättelsen om er kan börja med en scen från akutmottagningen på det största sjukhuset i Delhi, vid en kal vägg under flimrande lysrör. Där finns minnet kvar från en av er som dog förra sommaren av ett knivsår i magen. Läkaren visste inte om personen skulle läggas in på kvinnornas eller männens avdelning och personen lades därför emellan, utanför i entrén och glömdes bort. Historien är, som du sade Mangal, en illustrerande bild av er situation sextio år efter att ert land blev självständigt och alla medborgare skulle få lika rättigheter.

© 2019 Fria.Nu