Bild:

BILD: Pilane

Teaser:

Steinunn Thorarinsdottirs deltar i årets skulpturutställning på Pilane med sitt verk Borders.

Samtidskonst bland fornminnen och betande får

Det var 2007 som göteborgaren Peter Lennby drog igång den ambitiösa satsningen med att skapa en skulpturpark mitt i den vackra och fascinerande miljön i Pilane.
Nu är projektet inne på sitt fjärde år och hittills har mer än 200 000 besökare tagit sig hit för att ta del av skulpturer skapade av konstnärer som hör till världseliten. Bland årets konstnärer märks bland andra Laura Ford, Tony Cragg, Jonas Holmquist och Leo Pettersson.

Himlen är klarblå. Några enstaka moln ger stundtals lite behaglig skugga åt besökarna och de många betande får som obekymrat strövar omkring i det pastorala landskapet. Mer bekymrade är de uttrycksfulla flickor i brons som brittiska Laura Ford presenterar med verket Weeping girls. Verket består av tre figurer som trotsigt vänder ner sina huvuden mot marken med håret hängande ned. Är de arga, ledsna eller förtvivlade? Ford arbetar effektivt med en kontrastverkan då hon utnyttjar det traditionella seendet på barnet som oskuldsfullt och charmigt, samtidigt som flickfigurerna framstår som skrämmande med sin frånvända attityd och spöklika vithet.

Borders av isländskan Steinunn Thorarinsdottir består av fjorton människogestalter i aluminium och gjutjärn. Med små medel varierar Thorarinsdottir uttrycken hos sina gestalter och fångar på så sätt de stämningslägen som man intar när man är exempelvis obekymrad, avspänd, tänkande och vilande.
Om Fords gråtande flickor förde tankarna till vålnader känns Thorarinsdottirs gestalter mer som utomjordingar. Utan öron, och helt släta i konturerna, skapar de en spegelbild som betraktaren försöker identifiera sig med.

En bit upp på Pilanes berg möts man av göteborgskonstnären Nils Ramhøjs installation Rekonstruktion, som består av en konstgjord skog. På stubbar efter fällda träd har Ramhøj monterat björkstammar. En kommentar till människans utnyttjande och kontroll över naturen, men också hur kulturen är en ständigt rörlig kraft som hela tiden skapar nya överlevnadsformer.

Ett av de mer välkända namnen i årets utställning är brittiske Tony Cragg som enligt arrangörerna ska bidra med det sex meter höga verket Point of view. Men där kartan visar att verket ska stå ses än så länge bara en gjuten sockel. Tydligen har man fått problem att få den otympliga skulpturen, som väger tre ton, på plats.
På hemsidan står det att skulpturen ska vara installerad i början av juli, men det verkar dröja. Lite mer info på den knapphändiga hemsidan vore att önska. Nytt för i år är annars att man kan hyra en ljudguide att ta med sig runt i parken där man kan höra om konstnärernas tankar med deras verk.

Längst upp på berget kan man se hela havet västerut. Från Pater Noster i syd till Måseskär i norr. Här står Leo Petterssons spektakulära monumentalskulptur Sprung. En konstruktion där konstnären format pilträ i en enorm cirkel.
Monumental är även Jonas Holmquist mystiska svarta kub, Svart Konstruktion. Stram och sluten, men som döljer en mera levande och organisk värld om man hittar den dörr som leder in i kuben.

Övriga verk i utställningen är W.W.Y.B.H. av den indiske konstnären Jitish Kallat och amerikanska Ursula von Rydingsvard med Damski Czepeks.