Funktionshindrade utestängs från vård | Fria.Nu
Fria Tidningen

Funktionshindrade utestängs från vård

– Vi menar att det är så pass allvarliga brister att det riskerar att uppstå behov av särlösningar, att personer får försenat stöd eller försenad vård, att beroendet av anhöriga och personal ökar och att bristerna gör att en del avstår från att söka hjälp, säger Karin Flyckt, projektledare vid Socialstyrelsen.

I en ny rapport har Socialstyrelsen granskat tillgänglighetsarbetet på 500 vårdcentraler och 250 socialkontor. Det visade sig att tillgängligheten är hög för personer med rörelsehinder, men att det finns stora brister i tillgängligheten för personer med andra funktionsnedsättningar. Till exempel är entréerna anpassade för rullstolsburna, men kontrastmarkeringar och ledstråk som synskadade behöver saknas ofta. Knappt vart tionde socialkontor har information i punktskrift, inspelad på teckenspråk, eller inläst på talkassett eller Daisy. Personer med kommunikationssvårigheter kan också behöva längre besökstider för att göra sig förstådda, men endast vart tionde socialkontor förlänger tiden för dessa personer. Majoriteten av vårdcentralerna och socialkontoren saknar också rutiner för att anlita teckenspråkstolkar vid behov.

– När man säger handikappad i vardagsspråket betyder det ofta att man har fysiska begränsningar, men det borde också inkludera till exempel synskadade och hörselskadade, säger Nermina Selman, intressepolitisk ombudsman för Synskadades riksförbund. Det är jättebra att man har tänkt på någon grupp – det ska inte bara göras för synskadade – men man borde tänka på alla och inte glömma en del grupper.

Nermina Selman sitter även med i hälso- och sjukvårdsutskottets handikappråd i Västra Götaland och hon har varit med och diskuterat underlaget till hälso- och sjukvårdskommitténs rapport om tillgänglighet.

– Tänk dig om du kom till vårdcentralen och där fanns ingen toalett, ingen kaffeautomat, ingen information att läsa och så sitter det någon i ett rum långt bort och ropar att det är din tur, men du kan inte se var personen är eller vart du ska gå. Så är det för synskadade, säger Nermina Selman.

Karin Flyckt hoppas att rapporten ska bli en ögonöppnare för vårdcentraler och socialkontor och att de ska inleda en systematisk översyn av tillgängligheten. Hon påpekar att den nationella handlingsplanen om tillgänglighet – som bland annat innebär att alla offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla – antogs år 2000 och att verksamheterna borde ha kommit längre. Nermina Selman tycker att det är anmärkningsvärt att just vården visar upp brister.

– Det känns tråkigt att säga det om sjukvården, men där finns dålig kunskap om samlade handikappfrågor. Det borde vara de som berättar för mig om hur det är och vad jag ska göra, inte jag som ska informera dem. Jag borde bara vara ett bollplank för dem, säger Nermina Selman.

Fakta: 

Så ser tillgängligheten ut

Socialkontor

• Vart tredje socialkontor har en tillgänglighetshandlingsplan.

• Endast vart femte socialkontor har en parkeringsplats som är reserverad för rörelsehindrade inom 25 meter från huvudentrén.

• En knapp tredjedel har ledstråk längs gångvägen till huvudentrén.

• Bland de socialkontor som har en trappa till huvudentrén är endast 31 procent av dessa kontrastmarkerade.

• Ungefär hälften av socialkontoren har kontrastmarkerade huvudentréer.

• Var tionde reception har teknisk utrustning som underlättar kommunikationen med personer som använder hörapparat.

• Knappt vart tionde socialkontor har information i punktskrift, inspelad på teckenspråk eller inläst på talkassett eller Daisy.

• Vart tredje socialkontor har rutiner för att anlita teckenspråkstolkar vid behov.

• Vart tionde socialkontor har skriftliga rutiner för att förlänga besökstiden för till exempel personer med kommunikationssvårigheter.

Vårdcentraler

• Var tredje vårdcentral har en tillgänglighetshandlingsplan.

• 43 procent har ledstråk längs med gångvägen till huvudentrén.

• Av de vårdcentraler som har en trappa till huvudentrén anger 44 procent att trappan är kontrastmarkerad.

• 61 procent av vårdcentralerna har kontrastmarkerade huvudentréer.

• Få receptioner har teknisk utrustning som underlättar kommunikationen med personer som använder hörapparat.

• Var tionde vårdcentral har information i punktskrift, inspelad på teckenspråk eller inläst på kassett eller Daisy.

• Var tionde vårdcentral har rutiner för att anlita teckenspråkstolkar vid behov.

• Var tredje vårdcentral har skriftliga rutiner för att förlänga besökstiden för till exempel personer med kommunikationssvårigheter.

Annons

Rekommenderade artiklar

Här är de alternativa EU-mötena

Den 17 november håller EU toppmöte i Göteborg. GFT listar alla manifestationer och event som hålls i samband med toppmötet.

Göteborgs Fria

Här kan du demonstrera på första maj

Arbetarrörelsens högtidsdag är snart här igen! Spana in GFT:s lista för tips på vad som händer under dagen; från första maj-tåg till fest och något däremellan.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu